Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergklint, Olof - Bergkork, Bergläder - Bergkristall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergklint, Olof, skald och estetiker
(1733—1805). Blev 1753 student i
Upp-1 sala och stiftade 1758 i Stockholm det
litterära sällskapet »Vitterlek», till vars
publikationer (utg. under titeln »öfningar») han
bidragit med flera dikter. Sedermera blev
han medlem av »Utile
dulci» och dess
filialavdelning i Uppsala,
»Apollini sacra». Som
informator medföljde
han 1761 den unge
skalden Samuel Olof
Tilas till Uppsala, och
då denne avslutat sina
studier, blev B.
informator för en annan
poet, Johan Gabriel
Oxenstierna. 1765 blev
han docent i Uppsala,
1774 flyttade han till
sin födelseort, Västerås, som lektor vid
gymnasiet. 1783 utnämndes han till kyrkoherde i
Gladsax i Skåne.
B:s diktning (»Ode öfwer motgången», »Ode
öfwer lifwet», »Den blinde» m. m.) ansluter
sig i huvudsak till den samtida odediktningen
sådan den representerades av Pope, Jean
Bap-tiste Rousseau m. fl. Emellertid ligger B:s
betydelse mera på kritikens område. Här
uppträdde han som en av våra första och för sitt
kall bäst rustade granskare. Särskilt märkes
hans »Tal om skaldekonsten» (1761) och hans
kritik av Branders tragedi »Habor och
Signild». Häri visar han sig som en föregångare
till Kellgren. — Vida spridd blev även en av
B. utgiven encyklopedisk skolbok,
»Sammandrag af alla wetenskaper» (1775; 3:e uppl.
1794—1802). Litt.: Hj. Himmelstrand, »O.
B:s kritiska verksamhet» (1898).
Bergkork, Bergläder, bruna, kork- resp,
läderliknande varieteter av serpentinasbest
(se Asbest).
Bergkristall, kristaller av mineralet kvarts,
kiseldioxid (Si O2). De utgöras vanligen avi
sexsidiga prismor, tillspetsade av sexsidiga
pyramider (se bilden). Härtill komma
emellanåt smärre ytor, vilka avstympa vissa hörn.
Bergkristallernas grad av regelbundenhet
(symmetri) är sådan, att två slag av
kristaller kunna bildas, vilka förhålla sig till
varandra som en bild till sin spegelbild
(»höger»-och »vänsterformer»). B. äro ofta
genomskinliga, antingen färglösa eller färgade.
Violetta varieteter benämnas ametist, gula
c i t r i n, rökfärgade röktopas samt
svart
Grupp av bergkristaller.
III. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
