Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergkristall - Bergkrut - Bergkvara - Berglind, Jeanette (Johanna) - Bergljot - Berglund, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Bergkrut—Berglund
4
bruna m o r i o n. B. förekommer
mångenstädes; de mest berömda fyndorterna ligga i
Alperna, där kristallerna bekläda väggarna i
hålrum (»kristallkällare») i de kristalliniska
skiffrarna. Även från Madagaskar och
Brasilien kommer b. av stor skönhet.
Bergkristaller kunna stundom uppnå en betydande
storlek; sålunda förvaras på Riksmuseet i
Stockholm en röktopaskristall från kantonen
Uri, Schweiz, av 1 m längd, 0,28 m bredd och
105 kg vikt, tillhörande ett berömt fynd år
1868 i en stor kristallkällare med nästan
otillgängligt läge i en lodrät bergvägg invid
Tiefengletschern. I Sverige är b. ej sällsynt:
särskilt vackra och vattenklara bergkristaller
äro funna i Jämtland (Offerdals socken). Man
har lyckats att på syntetisk väg framställa
bergkristaller av ett par cm storlek. G.A-ff.
B. liksom dess färgade varieteter räknas
till halvädelstenarna. Numera användes
färglös b. föga i smycken utan slipas till vissa
slag av linser och prismor i optiska
instrument, till fina vikter samt till graverade
sig-neter, särskilt att bära som berlock. I äldre
tider hade b. den största användning som
slipad prydnadssten i smycken, men efter
upptäckten på 1720-talet av de stora brasilianska
diamantfyndigheterna började den att
småningom utträngas av diamanten, låt vara
att den ännu för en 100 år sedan var i
avsevärt bruk. Stundom försågs den med ett
underlag av på olika sätt färgade metallblad,
s. k. folium (folierade stenar), avsett att ge
stenen färg och förhöja dess glans. Även stora
urnor och pokaler förfärdigades förr av b.,
så länge glasindustrien ännu ej lyckats
framställa kristallglas av motsvarande storlek.
Bergkrut, se Krut.
Bergkvara. 1. Lastageplats i s. ö. Småland
vid Kalmarsund; Söderåkra socken, Kalmar
län; 171 har, 630 inv. (1924). Är även
ändpunkt för Torsås—B. järnväg samt tull- och
telegrafstation m. m. Vid B. kvarn,
skeppsvarv och sågverk. Stor segelflotta. ,
Bergkvara slottsruin.
2. Gods i s. Småland, vid Bergkvarasjön, 5
km v. om Växjö, Bergunda socken; 6,000 har,
därav 1,650 har åker och 3,460 har skog. Tax.-
värde 1,462,300 kr. (1922). Kronobergs läns
största egendom. B. var en av de egendomar,
där ordnad skogshushållning först infördes,
och där anlades Sveriges första fröklängnings-
Nuvarande huvudbyggnaden på Bergkvara.
anstalt. Vidsträckta mossodlingar företogos 1
början av 1900-talet. Den nuvarande
tvåvå-ningshuvudbyggnaden är uppförd 1794. I
närheten på en udde vid sjön ligger ruinen efter
B:s gamla medeltidsslott. — B. har en
mycket gammal och märklig historia. Det
uråldriga befästa slottets läge nära dåvarande
riks-gränsen och vid stråkvägen från Skåne och
Blekinge till hjärtat av Sverige utsatte det
ofta för belägring av danska trupper. Det
förstördes av danskarna 1467, det återupp
byggda fästet brändes 1542 av Dacke. I
århundraden hade ägaren av B. full domsrätt
över sina underlydande (B. borgrätt), vilken
var så vidsträckt, att med den kunnat, utan
hänvisning till högre instans, dömas till
dödsstraff. Privilegiet upphävdes 1692 av Karl
XI. Är 1400 kom B. till ätten Trolle, i slutet
av 1500-talet till ätten Sparre, överläts 1603,
efter Johan Sparres avrättning, till Karl IX :s
son Karl Karlsson Gyllenhjelm, till vars
friherrskap det jämte andra områden
förvandlades 1615. Men 1630 och 1637 avstods det
mot vederlag till Johan Sparres änka,
Margareta Brahe. Senare kom godset till ätten
v. Otter och genom gifte 1784 till ätten Posse.
Litt.: B. Schlegel, »B. gods och slott i
Småland» (1897).
Berglind, J e a n ett e (Johanna),
döv-stumlärarinna (1816—1903). Understödd av
Fredrika Bremer, upprättade hon 1860
döv-stumsinrättningen Tysta skolan (se d. o.) i
Stockholm och förestod denna till 1882.
Bergljot, dotter till Håkon Ladejarl i Norge
och g. m. Einar Tambaskälver. Sökte med en
i hast uppbådad skara hämnas sin make och
sonen Eindride, som Harald Hårdråde mördat.
Hon är av Björnson besjungen i en dikt, som
tonsatts av Heise och Grieg.
Berglund, Carl, lantbrukare, politiker
(1859—1921), ägare av Gimmene i
Skara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
