Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergman, Carl Otto - Bergman, Carl Wilhelm - Bergman, Hjalmar Fredrik Elgérus - Bergman, Johan - Bergman, Signe Wilhelmina Ulrika - Bergman, Torbern Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Bergman, C. O__Bergman, T. O.
8
Bergman, Carl Otto, industriman (1828
■—1901). Officer 1852, tog B. avsked som
major 1881 och fick 1894 överstes titel. Han
ägnade sig tidigt åt industrien som disponent
1860—87 vid
Bodträsk-fors sågverk, vilket
han ryckte upp till ett
av Norrbottens största
företag. Då ett
engelskt bolag, som
innehade Gälli var
egruvor-na, ej försvarat sina
inmutningar, inmutade
B. 1886—88 hela
malmfältet, började dess
bearbetning 1888 och var
1891—93 disponent vid
a.-b. Gällivare
malm
fält, som övertog gruvorna, sedan B. 1891
vunnit den ryktbara process han väckt mot det
engelska bolaget. Från 1893 var han bosatt på
sitt gods Sandträsk i överluleå socken. Sedan
1869 led. av Norrbottens läns landsting, 1881
—83 och från 1889 led. av Första kammaren,
var B. en av märkesmännen i övre Norrlands
utvecklingshistoria. Han arbetade energiskt
och framgångsrikt på att förbättra
kommunikationerna till lands och vatten, och på
samma gång han outtröttligt verkade som
industrimän, uppsökte malm- och
mineralfyndig-heter o. s. v., vidtog han kraftiga åtgärder för
att höja och utveckla jordbruket och
boskapsskötseln i länet. För Bodens befästning, Luleå
—Ofotenbanan och andra norrländska
intressen verkade han med kraft och framgång.
Bergman, Carl Wilhelm, skriftställare
(1820—57). Utgav under påverkan av C. J
L. Almquist, Feuerbach och Proudhon 1848
—49 några tendensskrifter. Märkligare är B.
dock som bearbetare och utgivare av de 8
första (1852—54) delarna av de bekanta
Schin-kel-Bergmanska minnena ur Sveriges nyare
historia, som vila på samlingar och
anteckningar av hans farbror, överste Berndt
Bergman, adlad v. Schinkel (1795—1882).
Bergman, Hjalmar Fredrik Elgérus,
författare (f. 1883 19/9). Student 1900, har B.,
som långa tider vistats utomlands,
uteslutande ägnat sig åt
författarskap. Han
debuterade 1905 och har
skrivit nära 30 berättelser
och dramer. »Hans
nåds testamente», »Vi
Bookar, Krokar och
Rothår», »Komedier i
Bergslagen», »Mor i
Sutre», »Markurells i
Wadköping», »Farmor
och vår Herre» m. fl.
hämta sina ämnen från
bergslagsbygden och
dess städer, mest i äldre tider, »Jag, Ljung
och Medardus» är romantiserat
självbiografisk. Skådespelen »Fru Vendias kedja»,
»Parisina», »Marionettspel» och »Ett
experiment» äro uppf. i Stockholm. B. är en
originell, bisarr gestaltskapare med visionär kraft
och suggestiv form, där skarp analys, stark
stämning, humor och skräck blandas. R-n B.
Bergman, J o h a n, filolog, nykterhetsman
(f. 1864 e/2). Fil. dr i Uppsala 1*889, blev han
1891 lektor i Vänersborg och 1895 i
Norrköping samt 1908 vid Stockholms s.
latinläroverk och var professor
iDorpatl919—22. Har
anordnat och lett de för
skandinaver avsedda
arkeologiska
sommarkurser, som flera år
hållits i Rom och
Pompeji. B :s författarskap
är synnerligen rikt och
mångsidigt. Hans
vetenskapliga forskningar falla mest inom
den latinska filologien
och ha särskilt avsett
skalden Prudentius, som han på uppdrag av
vetenskapsakademien i Wien utger i ny
kritisk-kommenterad upplaga. En i vår tid
sällsynt förmåga att använda latinet i vers har
B. ådagalagt i sina »Carmina latina». Han
har utgivit »Svecia latina. Valda prov på
svensk medeltidslatinsk och nylatinsk
litteratur» (1918). På det arkeologisk-historiska
området har han utgivit flera populära arbeten
och jämväl översatt grekiska och latinska
arbeten till svenska, bl. a. Virgilius’ Aeneid
(1921 ff.). B. är ock en av vårt lands mest
energiska representanter för den
absolutistiska nykterhetsrörelsen samt har utgivit
flera nykterhetsskrifter (bl. a. »Den svenska
nykterhetsrörelsens historia», 3 :e uppl. 1913,
och »Nykterhetsrörelsens världshistoria», 1898
—1900). Han redigerade 1902—19 tidskriften
Mimer. B. har varit led. av Första
kammaren 1918—19 och från 1922 samt där
tillhört det liberala partiet och är efter dettas
sprängning 1923 medlem av frisinnade
partiet. I förening med Emil Svensén utgav han
»Världshistorien berättad för folket» (6 bd,
1901—07; 4:e uppl., 8 bd, 1919—21).
Bergman, Signe Wilhelmina Ulrika,
förkämpe för kvinnans rösträtt (f. 1869 10/4).
Kassör i Sveriges allmänna hypoteksbank,
har fröken B. intagit en ledande ställning i
arbetet för införandet av politisk rösträtt för
kvinnor i Sverige. Bland de många
förtroendeuppdrag hon haft må nämnas ledamotskap
sedan 1907 och ordförandeskap sedan 1914 i
centralstyrelsen för Landsföreningen för
kvinnans politiska rösträtt och medlemskap av
styrelsen för International woman suffrage
alliance sedan 1909 samt i olika styrelser
inom den liberala partiorganisationen.
Bergman, Torbern Olof, naturforskare,
främst kemist (1735 9/s—1784 8/7). B. föddes
på Katrinebergs kungsgård i Västergötland,
genomgick Skara gymnasium och började 1752
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
