Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berglund, Carl - Bergläder - Berglärksläktet - Bergman, Anders Erik Daniel - Bergman, Arvid Mathias - Bergman, Bo Hjalmar - Bergman, Carl Abraham - Bergman, Carl Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergläder—Bergman, C. J.
6
borgs län. Tillhörde urspr. det frisinnade
partiet men fruktade, att lantmännen skulle efter
rösträttsreformeus genomförande 1907—09
förlora sitt politiska inflytande. Han blev därför
initiativtagare till Bondeförbundet (se d. o.).
Var led. av Första kammaren urtima
riksdagen 1919. B. utgav från dec. 1910
veckotidningen Landsbygden.
Bergläder, se B e r g k o r k.
Berglärkor.
Berglärksläktet, Eremöphila, ett till
familjen lärkor hörande släkte, som med ett
30-tal arter är utbrett i Europa, n. och
mellersta Asien till Himalaja, Nordafrika,
Nordamerika (där flertalet finns); en art finns i
n. Sydamerika. Hithörande former utmärkas
av att de över tinningarna ha små spetsiga,
svarta fjädertofsar. Detta skiljer också från
våra övriga lärkor den svenska formen,
berglärkan (Eremöphila al pestris flava),
som häckar i fjällen ned till Härjedalen men
under flyttningarna anträffas litet varstädes
i landet. Rend.
Bergman, Anders Erik Daniel,
författare (f. 1869 2I/n), fil. lic., tidningsman.
Populär under märket Dan som odlare av
den korta, harmlösa vardagshumoresken och
som uppläsare. Har från 1899 utgivit en
mängd samlingar av humoresker och
»Samlade berättelser» (1919 fl.).
Bergman, Arvid Mathias, veterinär,
bakteriolog (1872—1923). Efter att ha varit
lärare i anatomi m. m. vid veterinärinstitutet
och Alnarps lantbruksinstitut blev B. 1903
direktör för Malmö slakthus och senare efter
kallelse från 1911 professor och föreståndare för
statens nyinrättade veterinärbakteriologiska
anstalt, på vars organisation och utveckling
han nedlade ett förtjänstfullt arbete.
Studerade bl. a. renens sjukdomar, delvis i samband
med renbeteskommissionens arbeten.
Bergman, Bo Hjalmar, författare (f.
1869 6/io). Student 1888, förste postexpeditör
1919. B. har utgett diktsamlingarna
»Marionetterna» (1903), »En människa» (1908), »Elden»
(1917) och »Livets ögon» (1922) samt
novellsamlingarna »Drömmen» (1904) och »Skeppet»
(1915). Som lyriker utmärker sig B. för sin
slipade, klara, sinnrika
form; det härskande
stämningsläget i hans
poesi är melankoli.
Förtjusande visor med
böljande, djupt
musikalisk ton, gripande
lyriska bikter,
karakteristiska stämningar,
särskilt från hans
födelsestad Stockholm,
ironiska
samtidsskis-ser, allt präglas av
samma målmedvetna
konstnärskap. .Novellerna skildra livets
styvbarn och tragiken i deras tillvaro. B. är även
kritiker och har sedan 1905 varit teater
anmälare i Dagens Nyheter. »Valda dikter»
utkom-mo 1919. R-n B.
Bergman, Carl Abraham, präst o.
reformvän (1800—89). Ägnade sig som fil. dr
först åt lärarbanan och blev 1827 rektor vid
Lunds katedralskola. Han blev 1829 med. dr,
avlade präst- och pastoralexamen 1830 samt
var från 1831 kyrkoherde i Vinslövs och
Näv-linge församlingar i Lunds stift. B. var en varm
reformvän och deltog bl. a. i de bekanta
representationsreformmötena i Örebro 1849—50.
För folkskolans anknytning till de allmänna
läroverken sökte han verka genom
skrifterna »I hvad förhållande står
presterska-pet till upplysning och schola?» (1832) och
»Om svenska scholväsendet eller
elementar-scholan» (s. å.). B. var från 1840-talets slut
en av den skånska väckelsefromhetens
för-grundsmän och deltog 1853 i stiftandet av
Evangeliska alliansen.
Bergman, Carl Johan, författare,
läro-verkslärare (1817—95). Blev 1843 kollega i
sin födelsestad Visbys högre lärdomsskola och
var 1859—89 lektor i latin och filosofisk
pro-pedeutik vid Visby
högre allm. läroverk.
B. uppträdde tidigt
(1839—41) som vitter
författare med ett par
dikter, som av Svenska
akad. belönades med
dess mindre pris. Han
lämnade även poetiska
bidrag till den av
honom och B. E.
Malmström (1840, 1842)
utgivna kalendern
»Linnea borealis». B.
ut
gav 1849—58 Gotlands Läns Tidning. Sin
huvudsakliga betydelse hade B. som geograf och
hembygdsforskare. På detta område utgav ban
bl. a. »Gotlands geografi och historia» (1870;
3:e uppl. 1879), »Gotländska skildringar och
minnen» (1882; 2:a uppl. 1901) och »Visby»
(1885; många uppl., ny revid. uppl. 1921).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
