Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berlin - Historia - Berlin (Kanada, U. S. A.) - Berlin, Knud - Berlin, Nils Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Berlin (Historia)—Berlin, N. J.
58
ütsikt över Berlin från väster 1688. Bastionerna i förgrunden ligga på platserna för nuvarande
Hausvogtei-platz och Spittelmarkt (jfr kartan).
upplevde B. en kulturell storhetstid, dä män
som \V. och A. v. Humboldt, Hegel oeh
Schleiermacher verkade vid universitetet, K.
F. Schinkel ledde en livlig
byggnadsverksamhet i klassisk anda (högvakten, 1818,
Schau-spielhaus, 1821, Altes Museum, 1828) och
C. D. Rauch hade talrika uppdrag som
monumentalbildhuggare. Handeln och industrien
utvecklades kraftigt; 1838 fick B. sin första
järnvägsförbindelse (med Potsdam). Ledande
arkitekt vid 1800-talets mitt var F. A. Stüler
(Neues Museum; kupolbyggnaden på kungl.
slottets v. fasad). Som huvudstad för det nya
tyska kejsarriket genomgick B. från 1871 en
oerhört rask utveckling, som först hejdades
av världskriget, revolutionen och de därefter
följande nödåren. Invånarantalet, som 1849
varit 431,000 och 1871 var 826,000, steg till
1,122,000 år 1880 och nära 2,000,000 år 1919
(efter nybildningen 1920 till 4,000,000, se
ovan), handeln och industrien växte med en
hastighet, vartill blott amerikanska storstäder
kunna visa motstycke. I yttre avseende fick
denna utveckling icke det gynnsammaste
inflytande på stadsbilden. Raka gator och
kvadratiska kvarter fogades till varandra med
oskön och tröttande likformighet och utan
hänsyn till trafikens krav. Tidens arkitekter
räckte icke till för de otaliga uppgifterna, och
ehuru även kejsartiden hade förträffliga
bygg-nadskonstnärer (Hoffmann, Messel, Behrens),
lämnades även de anspråksfullaste uppgifter
ofta, i synnerhet under Vilhelm II :s tid, till
medelmåttiga förmågor. Stadsbilden fick på så
sätt och ej minst genom talrikheten av de
med billig prakt utstyrda affärs- och
privathusen ett drag, som står i sällsam
kontrast till kungatidens förnäma klassiska
arkitektur. Riksdagshuset byggdes 1884—94
av P. Wallot, domen 1894—1905 av J. C.
Raschdorff, preussiska statsbiblioteket 1903
—14 av E. v. Ihne. Kejsartidens mest
gynnade skulptör var R. Begas
(Schillermonu-mentet 1862—71, Neptunusbrunnen 1886-—91,
monumenten över Vilhelm I 1892—97 och
Bis-marck 1897—1901), H. W—n.
Litt.: Senaste statistiska uppgifter lämnas
av »Statistisches Taschenbuch der Stadt B.
1924», utg. av O. Büchner, direktor för B:s
Statistisches Amt; där lämnas även utförlig
bibliografi. Om B:s historia se P. Goldschmidt,
»B. in Geschichte und Gegenwart» (1910), om
B. som konststad M. Osborn, »B.» (1909; i
serien »Berühmte Kunststätten»j.
Berlin [böli’n el. bä’lin]. 1. Stad i Kanada,
1915 omdöpt till Kitchener. — 2. Stad
i New Hampshire, U. S. A., vid White
moun-tains och floden Androscoggin; 16,104 inv.
(1920). Pappersmassefabriker.
Berlin, Knud, dansk rättslärd (f. 1864).
Sedan 1919 är B. ord. prof, i offentlig och
isländsk rätt vid Köpenhamns univ. Han har
ägnat flera arbeten (»Islands statsretlige
stil-ling efter fristatstidens ophör», 1909; »Den
dansk-islandske forbundslov», 1920, m. fl.) åt en
objektiv utredning av det historiskt
stats-lättsliga förhållandet mellan Danmark och
Island. Bland B :s övriga arbeten märkas »Om
valg- elldr stemmepligt», »De senere aars
vold-giftstraktater», »Den danske
statsforfatnings-ret» (bd 1, 1916).
Berlin, Nils Johan, ämbetsman, kemist
(1812—91). Student i Uppsala 1830,
promoverad till fil. mag. 1833 och, sedan han
vintern 1833—34 åtnjutit Berzelius’ personliga
handledning, sistnämnda år docent i kemi,
varefter han idkade medicinska studier och
promoverades till med. dr 1837. Adjunkt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
