Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berlin, Nils Johan - Berlinare - Berlin-Babelsberg (Sternwarte Berlin-Babelsberg) - Berlinerblått - Berliner Börsen-Courier - Berliner Börsen-Zeitung - Berliner Lokal-Anzeiger - Berliner Tageblatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Berlinare—Berliner Tageblatt
60
kemi och farmaci vid Karolinska institutet
1839, e. o. professor i farmakologi vid Lunds
univ. 1845, professor
i kemi och mineralogi
1847 samt i medicinsk
och fysiologisk kemi
1862. B. utnämndes
1864 till
generaldirektör och t. f. ordf., 1873
till ord. ordf, i
sundhetskollegium (fr. o.
m. 1878
Medicinalstyrelsen) ; tog avsked
1883.
Såsom akademisk
lärare intog B. ett
mycket framstående
rum; såsom författare av allmänt lästa
läroböcker har han i hög grad främjat och höjt
den kemiska och farmakologiska bildningen
inom vårt land. Såsom mångårig chef för det
svenska medicinal väsendet utvecklade B. en
rastlös och fruktbärande verksamhet. Genom
sina för folkundervisningen avsedda skrifter
gjorde han sitt namn känt även utanför
Sverige. Hans »Lärobok i naturläran för
folkskolor och folkskollärare-seminarier» (1852;
15 :e uppl. 1917) och »Läsebok i naturläran
för Sweriges allmoge» (1852; 10 :e uppl. 1912;
övers, till danska, norska, tyska, finska och
delvis grönländska) äro mönster för dylika
arbeten. Av B:s övriga skrifter må nämnas:
»Anvisning till de allmännaste gifters
upptäckande på kemisk väg» (1845), »Den svenska
farmakopeen öfversatt och kommenterad» (1849
—51), »Elementarlärobok i oorganisk kemi»
(1857; 3:e uppl., bearb. av C. W. Blomstrand,
1870). Led. av Vet.-akad. 1844. B. var även
direktionsledamot eller ordf, i åtskilliga
allmännyttiga inrättningar samt användes ofta
i offentliga uppdrag. 1867—73 var han led.
av Första kammaren. Jfr biogr. över B. av
Almén i Hygiea 1892 och av K. Mörner i
»Lefnadsteckningar öfver K. sv. Vet.-akad :s
ledamöter», IV (1899—1912). Bibliografi i
»Sveriges läkarehistoria» (ny följd).
Berlinare. 1. En lätt, fyrsitsig vagn,
liknande en landå, med nedfällbar sufflett. —
2. Ett slags täckvagn från 1700-talet med i
S-formiga fjädrar högt upphängd vagnskorg.
Berlin-Babelsberg (S tern w arte B e
r-lin-Babelsberg), astronomiskt
observa-torium invid Potsdam, byggt 1911—14, ett
av de modernaste och bäst utrustade
observa-torierna i Europa. Bland instrumenten märkas
särskilt Europas största spegelteleskop med
120 cm öppning och 8,4 m brännvidd.
Refrak-torerna äro uppställda i en gemensam
byggnad, spegelteleskopet och de tre
meridianinstrumenten äro däremot uppställda i
särskilda byggnader. Det äldre observatoriet,
grundat 1832, låg vid Enckeplatz inne i
Berlin. S. A—f.
Berlinerblått, ferriferrocyanid, teoretisk
formel Fe4 [Fe(CN)6]3, det vanligaste bland de
Byggnad för tre refraktorer vid observatoriet i
Berlin-Babelsberg.
blåa färgstofter na. Framställes av järnklor id
eller järnvitriol och gult blodlutsalt. I det
senare fallet måste ett oxidationsmedel
användas. Stoftet utmärkes av sin finkornighet
och starka blå färg med dragning åt grönt.
Sistnämnda egenskap betingar dess
användning till gröna blandningsfärger, såsom
krom-grönt, zinkgrönt, oljegrönt o. s. v. På grund
av sin oerhörda färgstyrka kan det utdrygas
med tungspat, gips, kaolin, stärkelse o. dyl.
liksom även blandningsfärgerna. Färgstoftet
är ljusäkta, dock ej i tunna skikt, påverkas ej
av syror utom oxalsyra. Sönderdelas av baser,
såsom kalk, även svaga, såsom tvål. Användes
företrädesvis i olja till tryckfärg, färgning av
rullgardiner, papper och tapeter samt som
vanlig oljefärg. Dess användning för
tygfärg-ning är ringa. B. kallas ofta, ehuru oriktigt,
pariserblått. K. J. L—r.
Berliner Bö’rsen-Courier [-kori’r] uppsattes
1867 och utkommer 2 ggr dagligen i Berlin.
Liberal färg. Morgonuppl. innehåller politik,
aftonuppl. är närmast ett handelsblad.
Berliner Bö’rsen-Zeitung [-tsåFtop]
uppsattes 1855 och utkommer i Berlin 2 ggr om
dagen. Nationalliberal färg. Huvudsakligen
organ för handels- och industrikretsar.
Berliner Lokäl-Anzeiger [ a’ntsåigor]
uppsattes i Berlin 1883 av Aug. Scherl (se d. o.);
utkommer 2 ggr dagligen. Till en början
politiskt färglös, arbetade sig tidningen genom
förträffligt reportage, rikliga telegram och
modern teknik upp till betydande spridning
och stod åren före världskriget
regeringskretsarna myeket nära samt visade sig ofta
väl underrättad.
Berliner Tageblatt grundades 1872 i Berlin
av Rudolf Mosse; utkommer 2 ggr dagligen.
Tidningen åtföljes av en mängd bilagor och
har en vidsträckt spridning; den är mycket
läst i utlandet. Redigeras f. n. av den
framstående politiske skriftställaren Theodor Wolff
(se d. o.; förut tidningens mångårige
pariskorrespondent) samt är ledande organ för det
demokratiska partiet i Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
