Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bermuda, Bermudasöarna el. Somersöarna - Bermudagräs - Bermudalilja - Bern (Verona) - Bern (Schweiz)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Bermudasgräs—Bern
68
brott, påbörjades på initiativ av Somers
ögruppens kolonisation 1612. 1824—61 voro öarna
deportationsort. — Litt.: C. Forsstrand, »Bland
oleandrar och liljor» (1895); W. B. Hayward,
»B. past and present» (1923).
Bermüdagräs, Cy’nodon da’ctylon, ett i alla
varmare länder utbrett gräs med vida omkring
krypande utlöpare. Det motstår sommarens
torka och utgör i Nordamerikas sydstater
grundvalen för boskapsskötseln. Även i
Ost-indien, där det av hinduerna anses för heligt,
är det ett högt skattat fodergräs. G. L-m.*
Bermüdalilja, se Liljesläktet.
Bern, namn på Verona i forntyska och
fornnordiska sånger och sägner. I dem kallas
öst-gotakonungen Teoderik, som residerade i
Verona, Didrik av B. Se D i d r i k s s a g a n.
Bern. 1. Kanton i n. v. Schweiz med gräns
i n. till Tyskland och Frankrike, till
ytinnehållet den näst största, till folkmängden den
största: 6,884 kvkm, 674,394 inv. (1920), 97
inv. per kvkm. De flesta äro tysktalande och
reformerta, i Jura fransktalande. Huvudstad:
Bern (se nedan). Kantonens sydgräns följer
Bernalpernas (se d. o.) huvudkam. Det för sin
storslagna skönhet kända Berner Oberland
fyller s. delen av B. Bernalperna sänka sig här
från sina högsta toppar, Wetterhorn,
Schreck-horn, Finsteraarhorn (4,275 m), Mönch,
Jung-frau, Breithorn, småningom ned mot
Thun-och Brienzsjöarna och Mittelland eller
Schweiziska högslätten, kantonens fruktbaraste och
tätast befolkade del. Mittelland är i sin s. del
ett lågt bergland, som övergår i ett
småkul-ligt område och slutligen i ett brett lagland
kring Bielsjön och Aar. N. därom på
motsatta sidan om Aar och Bielsjön vidtager
Fransk-schweiziska Jura (se Jura) med
kedjor om 900—1,600 m höjd.
Kantonen är rikligt bevattnad. Inom B.
ligga i n. v. Bielsjön och i Berner Oberland
Thun- och Brienzsjöarna. Dessa genomflytas
av B:s största flod, Aar (se d. o.), som
uppstår ur kantonens största glaciär. Aar
mottager inom B. många bifloder, ss. Lütschine,
Kander, Saane med Sense, Emme, den mest
betydande, och Schüss.
Huvudnäringar äro boskapsskötsel och
jordbruk. Mejerihanteringen (ostberedning) står
högt. Ryktbar är i synnerhet
emmentaler-osten, som beredes i Emmental och på andra
platser i Mittelland. I det bördiga Mittelland
bedrives även ett omfattande jordbruk (hö,
säd, lin, potatis) och vin- och fruktodling.
Jurabergen äro kända för sin urtillverkning
med huvudsäte i Biel. Dessutom märkas
trä-snideri och textilindustri (Burgdorf, Langnau)
och något bergsbruk (Jura). En betydande
inkomstkälla är turistväsendet. De mest
besökta platserna äro, förutom huvudstaden,
Thun vid n ändan av Thunsjön, Sniez,
Kander-tal, Interlaken mellan Thun- och
Brienzsjöarna, Lauterbrunnen och Mürren, Grindelwald,
Brienz och Haslital.
I alla riktningar genomdrages B. av
järn
vägar. Viktigast äro: linjen från v. Schweiz
över Bern och Burgdorf till Olten, linjen längs
foten av Jura och järnvägen från Frankrike
över Porrentruy och Delémont (där en linje
tillstöter från Basel) till Biel och härifrån
över Bern—Thun—Spiez och vidare såsom
Lötschbergbanan till Brig och Simplontunneln.
Bergbanor finnas uppför en del bergstoppar,
ss. Niesen och Jungfrau.
Författningen är demokratisk.
Regeringsrådet väljes genom direkta folkval. Vid dess
sida står den lagstiftande församlingen, men
för alla nya lagar och större utgifter kräves
avgörande genom referendum. B. såsom
politisk enhet har ägt bestånd sedan 1218. I
Edsförbundet inträdde det 1353. Erövrade 1415
Aargau och 1536 Pays de Vaud men
inskränktes till sin nuv. omfattning efter
omvälvningarna under franska revolutionen. E. L-r.
2. Stad i v. Schweiz, huvudstad i
Schweiziska edsförbundet och kant. Bern, inom det
tysktalande Schweiz; 103,777 inv. (1923). B.
ligger på högplatån mellan Jura och Alperna
vid floden Aar, med sin huvuddel på en av
floden omfluten högterrass och däromkring
nyare stadsdelar, de ö. förbundna med
huvuddelen genom ett flertal broar. Det har fri
utsikt över alpkedjan i s. ö. och, från närmaste
höjder, över Jurabergen i n. v. och är genom
sitt läge på högplatån med goda och öppna
förbindelser till såväl fr. som ty. Schweiz en
naturlig medelpunkt för landet. B. omgives
av en kuperad och delvis skogig men väl
uppodlad slätt, för vars produkter det är den
naturliga marknaden. Genom sina traditioner
en aristokratisk stad, har B. bevarat mycket
av sin ålderdomliga karaktär men dock följt
med den moderna utvecklingen samt har
betydande industri (vävnader, metallvaror), är
en viktig järnvägsknut och genom
Lötschbergbanan till Rhönedalen och Simplon
genomfartsort på resor från Nordvästeuropa
till Milano. Dessutom främlings- och
turistort, universitetsstad och säte för ett antal
internationella byråer. Schweiz’
förbundsre-gering och förbundsrepresentation ha här
sitt säte, och även andra gemensamma
militära och civila institutioner (myntverk,
topografisk anstalt, nationalbibliotek m. m.) äro
förlagda hit. Därtill kommer B :s historiska
ställning som det forna Edsförbundets
mäktigaste stad. Dess största frihetsminne är
segern över Burgunds adel vid Laupen 1339.
Schweiziska edsförbundets huvudstad blev B.
1848.
Stadens kärna är den gamla staden på
terrassen ovan Aars krökning, och även den yttre
stadsbilden har här sin samlingspunkt genom
den högt stigande, ärevördiga domkyrkan
(Münster; byggd 1421—1598) och
förbunds-byggnaden (Parlament, Altes och Neues
Bun-desrathaus), bägge i högt läge och fritt åt
alpsidan. Genom stadens inre går bakom dem
huvudpulsådern från Nydeckbron i ö. till
järnvägsstationen och Bubenbergplatz i v., en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
