Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bern (Schweiz) - bernadotte, släkt - Bernadotte, Oscar Carl August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Bernadotte—Bernadotte, O. C. A.
70
märklig gatuled med växlande namn
(Gerech-tigkeitsgasse, Kramgasse, Marktgasse,
Spital-gasse), följd, liksom övriga stadens
huvudgator, på bägge sidor av husens arkader.
Renässansen lever här kvar i de fria, djärva
och pittoreska brunnskolonnerna med statyer
(Simson, Rättvisan, Säckpipblåsaren m. fl.).
Det imponerande »tidtornet»
(Zeitglocken-turm) är urspr. stadens äldsta v. port. En
annan samfärdsled, korsande den förra,
förbinder Kornhausbrücke i n. förbi teatern och
det forna stadsmagasinet (Kornhaus) med
Kirchenfeldbron i s. till Kirchenfeldstaden.
I den gamla staden ligger rådhuset (från
1400-talet), nu kantonalregeringens säte.
Sevärdheter från modern tid äro framför allt de
djärvt och högt lagda huvudbroarna över Aar.
Björnen är staden B:s symbol och återfinnes
överallt, på brunnar, minnesmärken och som
emblem, och en särskild björngrop hålles på
stadens bekostnad på högra flodsidan tätt
intill Nydeckbron. — B:s universitet
upprättades 1834 och hade 1,600 studenter 1923. B.
har ett flertal museer (historiskt,
naturhistoriskt, konstmuseum, alpmuseum). De i B.
verksamma internationella byråerna äro:
telegrafförvaltningarnas, världspostföreningens,
unionernas till skydd för industriell samt
litterär och artistisk äganderätt, internationella
fredsbyrån, interparlamentariska byrån och
byrån för internationella transporter. A.B-n.
Historia. Bern anlades 1191 av Berthold V
av Zähringen och uppges ha fått sitt namn
efter markgrevskapet Verona (Bern), som
innehades av zähringarna. B. blev fri
riksstad 1218, ingick 1353 i Edsförbundet och
omfattade slutligen efter erövringen av Aargau
(från Österrike) och Pays de Vaud Va av
Schweiz. Sedan Zwinglis reformation fått fast
fot där, 1528, stod B. jämte Zürich i spetsen
för det protestantiska Schweiz. Vid denna
tid stadgade sig B:s strängt aristokratiska
författning. De erövrade områdena intogo
ställning av underlydande under staden B.
Där var högsta makten samlad i ett större
och ett mindre råd, som rekryterade sig bland
ett fåtal privilegierade släkter. Franska
revolutionen medförde författningens störtande,
och B. inträdde i Helvetiska republiken (se
d. o.) 1798. Aargau och Vaud frånskildes som
särskilda kantoner och erkändes som sådana
även av Wienkongressen 1815. Den då delvis
återupprättade aristokratiska författningen
ersattes redan 1831 med en liberal. B:s
författning har sedan alltmer demokratiserats
och är grundad på allmän rösträtt,
referendum m. m. Se Schweiz, författning. Litt.:
Mülinen, »Berns Geschichte 1191—1891» (1891).
— Jfr bilder på nästfoljande plansch.
Bernadotte [-då’t], en släkt från det lilla
pyreneiska berglandet Béarn. Den har
vunnit världsrykte genom marskalk Jean B.,
furste av Ponte Corvo och slutligen svensk
konung under namnet Karl XIV Johan
(se d. o.). Släkten fortlever i två grenar, av
vilka den äldre stammar från en äldre bror till
Karl Johans farfar och ännu lever under
borgerliga förhållanden i släktens gamla hemland.
Den yngre grenen har delat sig på två linjer:
en, som härstammar från Karl Johans äldre
bror, baron Jean B. (1754—1813), samt en
annan, som härstammar från Karl XIV
Johan och utgör den nuvarande svenska
konungaätten. Enl. F. U. Wrangel skall släkten
urspr. ha hetat de Poey (deu P o u e y)
och namnet B. tillkommit genom att en
släkt-medlem, Jouandot deu Pouey, 1615 gifte sig
med Germaine de Bernadotte, så kallad såsom
ägarinna till en fastighet i Pau med namnet B.
Karl Johans föräldrar voro advokaten i Pau
Henri B. (1711—80) och Jeanne Saint
Jean (1728—1809). Av Karl Johans fem
syskon uppnådde endast två mogen ålder:
systern Maria (1759—95, ogift) och den
äldre brodern Jean (1754—1813); han var
uppkallad efter evangelisten Johannes, medan
den yngre brodern fått sitt namn (Jean
Bap-tiste) efter Johannes döparen. Jean B. blev
genom sin yngre broders bemedling omkr. 1801
utnämnd till ett slags domänintendent i Béarn;
1810 upphöjdes han till baron. Hans ende son,
baron Oscar B., fick av sin farbror, då ännu
fransk marskalk, donationsbrev på slottet
och godset Louvie (nära Pau). Han avled
1883; av hans fyra söner innehade den äldste,
baron Oscar Charles Jean B. (1842—
1911), till sin död fideikommisset Louvie.
Hans son, Oscar B., innehar f. n.
barontiteln och fideikommisset.
En medlem av den kungliga grenen har
utträtt ur kungahuset och återtagit det gamla
släktnamnet (se nedan). Litt.: J. Almén,
»Ätten B.» (1893).
Bernadotte [sv. uttal bä’rnadåt], Oscar
Carl August, prins (f. 1859 15/n), andre
son till konung Oskar II och drottning Sofia.
Avstod vid sitt giftermål 15 mars 1888 (i
Bornemouth i England) med hovfröken Ebba
HenriettaMunck af Fulkila (f. 1858
24/io) från sin ställning som arvsberättigad
medlem av konungahuset och de därmed
förenade titlarna kungl. höghet och hertig av
Gotland samt erhöll i stället titeln prins
Bernadotte. Hans morbror, storhertig Adolf av
Luxemburg, förlänade 1892 honom, hans
gemål och lagliga bröstarvingar luxemburgskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
