- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 3. Bergklint - Bromelius /
81-82

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bernini, Giovanni Lorenzo - Bernis, François Joachim de Pierre de - Bernkastel-Kues

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

81

Bernis—Bernkastel-Kues

82

skapade en ny monumentstil. Efter Urbans
död (1644) ställd i skuggan av Borromini och
Algardi, utförde han familjen Cornaros kapell
i kyrkan Santa Maria della Vittoria, en
praktfull, rikt smyckad
interiör, vars
måleriska hållning
kulminerar i
altargrup-pen, »Santa Teresas
hänryckning», med
dess två skenbart
fritt svävande
figurer. 1647 tilldrog
han sig Innocentius
X:s uppmärksamhet
genom sitt förslag
till
monumentalbrunn (med talrika
figurer och bärande
en egyptisk obelisk)
på Piazza Navona,
vilket han under de

följande fem åren fick utföra. Med sina
klippblock och kaskader är denna brunn typisk för
de av B. skapade »realistiska» fontänerna; en
annan sådan är tritonfontänen på Piazza
Bar-berini (1640). Utom här nämnda arbeten
utförde han talrika andra. Under Alexander VII
ökades hans verksamhet ytterligare; nu utfördes
den påvliga tronen (»cattedra di San Pietro»)
i Peterskyrkan (1656—65), kolonnaderna kring
Petersplatsen med deras 96 kolossalstatyer
(1656—omkr. 1670) och dekorationen av »Scala
regia» i Vatikanen (färdig 1666). Palats, kyrkor
och monument byggdes i växande antal efter
B:s ritningar. 1665 kallades han till Paris
för att lämna förslag till Louvrens
ombyggnad; hans ritningar följdes icke men utövade
dock ett starkt inflytande på samtidens
arkitektur. Också under Clemens IX, Clemens X
och Innocentius XI utförde B. talrika
skulpturer och byggnader (bl. a. Alexander VII:s
gravmonument, 1671—78, och sakramentska-

Utsikt över Berninaalperna.

pellets ciborium, 1674—76, båda i
Peterskyrkan).

B. fullbordar den omvandling av
byggnadskonsten och skulpturen, som inletts av
Michel-angelo, varigenom det klassiska formidealet
med sin jämvikt och regelbundenhet avsättes
till förmån för en mera målerisk stil, som
syftar till mera omfattande och enhetliga
effekter (jfr Baroc k). I arkitekturen rör han
sig med kraftfulla massverkningar och
storslagna rums- och platskompositioner, vilkas
verkan ofta höjes av perspektiviska
skeneffekter; hans skulptur, vars verkan helt beror på
dagrarna och skuggorna och vars karaktär
således är rent målerisk, är till ytterlighet
rörlig och illusionistiskt livfull. Ofta uppnår
han genom införande av överljus från ett dolt
fönster (så vid den nyssnämnda
Teresagrup-pen) en visionär eller, om man så vill,
tablå-artad effekt. Häftiga rörelsemotiv, fladdrande
draperier, patetiska åtbörder och extatiska
ansikten äro karakteristiska för hans fritt
komponerade skulpturer; i
porträttskulpturerna, som ofta ha ett liknande drag av nervös
livfullhet, framträder en sällsynt skarp
observationsförmåga, som i ögonblicksbildens
gestalt erbjuder en djupt inträngande
personskildring. Jfr bilder
å vidstående plansch.
— Monografi av
Fra-schetti (1900). H. W-n.

Bernis [-ni’s el. -ni’],
Francois Joachim
de Pierre de,
kardinal, fransk statsman
(1715—94). Ingick
tidigt i det andliga
ståndet och infördes
genom madame de
Pompadour hos Ludvig
XV. B. lyckades som

franskt sändebud i Venezia, där han var
Casa-novas intime vän, bilägga en tvist mellan
republiken och påven Benedictus
XIV. Såsom Ludvig XV :s
förtroendeman tillrådde B. förbundet
med Österrike, vilket invecklade
Frankrike i det för hela franska
väldet så olyckliga sjuåriga kriget.
B., som utnämnts till
utrikesminister i juni 1757, föreslog
fredsunderhandlingar men ådrog sig
Ludvigs onåd och avskedades dec.
1758. Kort förut utnämnd till
kardinal, skickades han 1769 som
franskt sändebud till Rom. B:s
»Mémoires et lettres 1715—58»
utgåvos i 2 bd 1878. Litt.:
Masson, »Le Cardinal de B. depuis son
ministère, 1758—94» (1884).

Bernkastel-Kues, stad i
Rhen-landet vid Mosel, 36 km n. ö. om
Trier; 4,606 inv. (1919). Bekant
för sitt goda vin, »bernkasteler
doktor».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 18 02:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdc/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free