Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bernkonventionen - Bernolák, Anton - Bernoulli, släkt - Bernoulli, Daniel - Bernoulli, Jacques - Bernoulli, Jean - Bernshammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Bernkonventionen—Bernshammar
84
Bernkonventionen, den i Bern 9 sept. 1886
mellan Belgien, Frankrike, Haiti, Italien,
Liberia, Schweiz, Spanien, Storbritannien-Irland,
Tunisien och Tyskland ingångna
överenskommelsen (»konventionen») om bildande av en
internationell union för skydd av litterära,
musikaliska och konstnärliga arbeten.
Ändringar i och tillägg till konventionen gjordes
genom den s. k. Parisdeklarationen 4 maj 1896.
Nya ändringar vidtogos i den 13 nov. 1908
i Berlin dagtecknade, reviderade konventionen.
Till denna ha ytterligare anslutit sig
Danmark med Färöarna, Japan, Luxemburg,
Ma-rockoprotektoratet, Monaco, Nederländerna
med Nederl. Ostindien, Curagao och
Surinam, Norge, Portugal med kolonier samt
Sverige, vars tillträde skedde med aug. 1904
(till den reviderade konventionen med år
1920). Jfr Bernunionen och
Äganderätt. — Om en inför Folkförbundet
föreslagen utvidgning av det internationella
skyddet för det andliga (litterära och konstnärliga)
arbetet till offentliggörandet av vetenskapliga
upptäckter av socialt och ekonomiskt värde se
en art. av C. Torp med rubrik »Nye horisonter
for det aandelige arbejdes beskyttelse» i
Tids-skrift for retsvidenskab årg. 37, h. 2 o. 3.
I denna behandlas ett konventionsutkast i
denna riktning, grundat på en rapport av
senator Ruffini. R-nB.; -1m-
Bernolåk, Anton, slovakisk språkforskare
(1762—1813). Är en bland skaparna av det
slovakiska skriftspråket. Till sådant ville han
göra en dialekt, som var fri från polskt,
lill-ryskt och tjeckiskt inflytande, men valde en
västlig slovakisk dialekt, som i själva verket
stod tjeckiskan nära. På detta av honom
genom en grammatik och en ordbok införda
språk, efter honom kallat bernolactina,
utkom en del litterära och populära arbeten;
efter hans död modifierades språket av
Lude-vit Stur. A. Kgn.
Bernoulli [-noji’], släkt, som undan
hertigens av Alba förföljelser flydde från
Ant-werpen till Basel, där flera av dess
medlemmar vunno stort vetenskapligt anseende.
Bernoulli [-noji’], Daniel, matematiker
(1700—82), son till Jean B. Kallades 1725 till
lärare i matematik i Petersburg, men trots
frikostiga anbud och löfte om professur
därstädes återvände han 1733 till Basel, där han
blev professor först i anatomi och botanik
samt från 1750 i fysik. B. har lämnat
värdefulla bidrag till sannolikhetskalkylen och till
grundandet av hydrodynamiken. T. B.
Bernoulli [-noji’], Jacques, matematiker
(1654—1705). Ägnade sig efter återkomsten
till Basel från studieresa utomlands från 1682
åt matematiken. Han blev i tillfälle att
tillsammans med sin broder Jean (se nedan) ägna
sig åt det vidare utformandet av Leibniz’ stora
upptäckt, infinitesimalkalkylen. Framför allt
upptog han differentialkalkylen till
behandling, varför han tillsammans med Leibniz kan
anses som den egentlige grundaren av denna
teori. Till B:s namn är även knutet ett
grundläggande teorem inom
sannolikhetskalkylen, framställt i »Ars conjectandi» (1713; i
övers, bland Ostwalds »Klassiker der exakten
Wissenschaften»). Där förekomma första
gången de bernoulliska talen, som så ofta möta
inom matematiken och framför allt uppträda
vid flera viktiga serieutvecklingar. T. B.
Bernoulli [-noji’], Jean, matematiker
(1667—1748), broder till Jacques B. Hade sin
håg från början riktad på medicinen men
vistades under en tid i Paris och studerade då
tillsammans med
l’Hö-pital den nya
infinitesimalkalkylen och dess
tillämpning på den
högre geometrien. Han
blev 1694 med. dr i
Basel och 1695
professor i matematik i
Gro-ningen. I högre grad
än sin äldre broder kan
B. sägas vara en
självständig matematiker,
som gjorde talrika
och viktiga upptäckter.
Efter broderns död 1705 blev han innehavare
av dennes professur i Basel, där han vistades
till sin död. I den bekanta striden mellan
Leibniz och Newton rörande prioritetsrätten
till infinitesimalkalkylens upptäckt tog B.
bestämt parti för den förre och sökte totalt
negligera Newtons betydelse. Med Leibniz
stod han i intim och vänskaplig förbindelse,
och deras betydande korrespondens innehåller
en mängd undersökningar över
differentialekvationer och problem av både astronomisk,
fysisk och mekanisk natur. T. B.
Gamla bruksbyggnader vid Bernshammar.
Bernshammar, säteri i mellersta
Västmanland, vid Hedströmmen, Heds socken;
Skinn-skattebergs bergslag, Västmanlands län;
utgör med underlydande i Bro och Gunnilbo
2,687 har, därav 356 har åker. Tax.-värde
561,700 kr. (1922). Huvudbyggnaden av
reve-terat trä i två våningar med två lägre
flyglar ligger i en vacker park och uppfördes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
