Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Besenval, Jean Victor de - Besenval, Pierre Victor de - Besick - Besier, Rudolf - Besikabukten - Besiktning - Besiktningsinstrument - Besiktningsman - Besittning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Besenval, P. V. de—Besittning
116
land. Litt.: G. Sy veton, »Au camp
d’Altrand-stadt» (1900). H. B—n.*
Besenval [bozävaT], Pierre Victor de,
baron, fransk militär o. hovman (1722—91),
son till J. V. de B. Blev under sjuåriga
kriget generallöjtnant och stod i stor gunst vid
hovet. B. förde i juli 1789 befälet över de
kungliga trupperna i Paris men måste till
följd av deras opålitlighet förbli en overksam
åskådare av Bastiljens fall. Hans memoarer
(4 bd, 1805—07) skildra hovlivet och dess
skandalkrönika.
Besi’ck, fr. bézique, sedan 1700-talet
populärt kortspel, spelat av 2—4 personer med
två hopblandade pikélekar. Se »Besick» (2:a
uppl. 1920).
Besier [be’zie], Rudolf, engelsk
författare (f. 1878), har sedan 1906 blivit mycket
populär som dramatiker i Pineros och H. A.
Jones’ stil.
Besi’kabukten, vik på Mindre Asiens n. v.
kust, s. om inloppet till Dardanellsundet. Dit
förlädes engelska eskadern vid kriserna i
orientaliska frågan 1853—54 och 1877—78.
Under världskriget nyttjades B. av de
allierade som operationsbas mot Dardanellerna.
Besiktning. Metodisk och legal
undersökning. Om b. av hus, ägor och boställen
(laga syn, av- och tillträdessyn) se
Byggnadsskyldighet, Ekonomisk
besiktning och Husesyn. — Inom
handelsvärlden förekommer b. av varor, antingen
för att utröna deras kvalitet eller för att
bedöma om de tagit skada av eldsvåda,
strandning o. s. v. eller genom vårdslöshet
vid försändelse och lossning. För att avge
utlåtande om kvalitet, skadeersättning o. dyl.
anlitas sakkunniga och opartiska personer,
s. k. besiktningsmän el.
värde-ringsmän; i orter med livligare handel
pläga sådana vara tillsatta med allmänt
uppdrag (se Dispaschör). — Om köp på b.
se Köp på prov. — Vid inmönstring av
soldater och värnpliktiga företages kroppslig
b. å dem. — Om förr stadgad b. av lösaktiga
kvinnor se Prostitution och R e g
le-mentering. — Om medikolegal b. se L i
k-besiktning och Rättsmedicinsk
undersökning. — Om b. av fartyg se
Fartygsbesiktning. (-Im-)
Besiktningsinstrument, skriftlig avfattning
av ett besiktningsresultat.
Besiktningsman för verkställande av
skyddsåtgärder mot pest, kolera, fläckfeber,
åter-fallsfeber och smittkoppor skall enligt de
senaste årens lagstiftning finnas anställd i
varje kommun på dess bekostnad. I stad, där
flera besiktningsmän äro anställda, skall
särskild anmälningsbyrå finnas för anmälningar
om resande. -1m-
Besittning, faktisk utövning av makt över
sak eller, kanske riktigare, sken av rätt till
saken. Oavsett om verklig rätt finnes eller
ej, åtnjuter besittningen — enligt svensk
såväl som enligt utländsk rättsordning i
all
mänhet, efter romersk-rättslig förebild —
skydd mot egenmäktigt intrång el. störande.
Svensk lag och rättspraxis tillåta sålunda en
besittare, frågan må gälla lös sak el.
fastighet, att 1) gentemot vilken enskild
person som helst (däremot icke utmätningsman
i tjänsten), som söker fråntaga honom det han
innehar, värja detsamma, om så behöves med
våld å angriparens person; detta våld får
dock ej stå »i uppenbart missförhållande till
den skada, som av angreppet var att befara»,
så vida ej angriparen sätter sig till motvärn
mot besittaren, i vilket fall denne äger till
nödvärn (se d. o.) bruka allt det våld
nöden kräver; 2) med begagnande av våld i
enahanda utsträckning å bar gärning
återtaga vad sålunda anträffas (alldeles
omedelbart efter att det fråntagits besittaren);
3) få myndighets (överexekutors) hjälp till
återställande (restitution) av b., därest annan
»egenmäktigt pantat något till sig el. skilt
[besittaren] från det han innehar»; 4) få den,
som sålunda stört b., dömd till straff och
skadestånd samt 5) i särskilda fall, då fara
föreligger, att b. skall störas, utverka
överexekutors förbud mot sådant störande.
Undantagsvis är emellertid nu angivna rättsskydd
förmenat besittare; se Hyresavtal,
Intäkt, P a n t n i n g och V edermäle.
Utom skyddet äro vissa andra
rättsverkningar förenade med b. — Sålunda a) intar
i tvist om saken besittaren ställningen som
svarande och äger dessutom i somliga mål,
angående fastighet, med laga verkan tala och
svara för densamma; ö) åtnjuter i vissa fall
besittaren förmånen att, när han måste avstå
själva saken, behålla därav uppburen
avkastning; c) utgör b. vid åtskilliga tillfällen en av
de förutsättningar, som krävas för vare sig
förvärv av äganderätt (se bl. a. H ä v d),
panträtt, nyttjanderätt m. m. eller rättslig
möjlighet att försvara sådan rätt mot tredje
man; d) bestämmes skillnaden mellan vissa
tillgreppsbrott av den omständigheten,
huruvida tillgriparen haft föremålet i sin b. el. ej
(se Förskingring och T j u v n a d). Det
är emellertid att märka, att b. kan vara icke
blott omedelbar (»innehav») utan även
medelbar (när saken innehas av annan person,
som dock har erkänd skyldighet att efter viss
tid el. under vissa villkor utlämna saken;
står i dylikt fall innehavaren under omedelbar
tillsyn av den, till vilken han har att utlämna
saken, ss. tjänaren i hemmet el. gästen i
matsalen, så räknas dock husbonden, resp, värden
ensam som besittare och tjänaren, resp,
gästen allenast som biträdande i besittningen).
Av b. finnas vidare lika många olika slag som de
särskilda slagen av sakrätt (se d. o.), sålunda
en b., som är sken av äganderätt, en annan,
som utgör sken av panträtt, en tredje, sken
av nyttjanderätt o. s. v. Allteftersom b. är
förenad med god tro (se d. o.) el. ej, får
densamma också något olika betydelse. — B.
fås genom tradition (frivilligt avstående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
