Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Besoarrot - Besoeki - Besoldning - Besoldningsryttare - Besparingar (å statsanslag och huvudtitlar) - Besparingskommitté, Statens - Besparingsskogar - Besprutning - Bessarabien, Basarabia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Bessoarrot—Bessarabien
128
Besoarrot, se D o r s te n i a.
Besoeki [besö’ki], nederländskt residentskap
i östligaste Java; 10,080 kvkm, 1,498,865 inv.
(1920). Huvudstad: Bondowoso, största stad
Banjoewangi vid Balisundet, ändpunkt för
järnvägen från Soerabaja. Producerar kaffe,
tobak, socker.
Besoldning, se Sold.
Besoldningsryttare kallades på Gustav I:s
och hans söners tid det rytteri, som
uppsattes genom inhemsk värvning samt försågs
med årslön, foderpenninsrar och borgläger
(inkvartering). Beväpning, utrustning och
hästar höllo sig dessa ryttare i allmänhet
själva. B. voro i mindre grupper förlagda i
städer och kungsgårdar. Bland b. märktes
hovfanan till häst, hingstridare
och drabanter.
Besparingar (å statsanslag och h
u-vudtitlar), se Statsanslag.
Besparingskommitté, Statens. 1920 års
riksdag anhöll hos K. m:t om utredning på
vilka sätt en effektiv begränsning av statens
administrationskostnader kunde åvägabringas.
En del utredningar verkställdes av
myndigheter och sakkunniga och ledde till vissa
besparingar. 1 sept. 1923 tillsattes därefter en
kommitté för ändamålet, bestående av 6
ledamöter med landshövding S. N. Linnér
som ordförande. — Liknande kommittéer ha
tillsatts i flera länder, den första antagligen
i England i aug. 1921. Efter dess ordf., sir
Eric Geddes, ha dessa kommittéer ofta kallats
Geddeskommittéer. Ldht.
Besparingsskogar, benämningen på de
all-männingsskogar, som tillhöra vissa socknar i
Kopparbergs och Gävleborgs län. Dessa
soc-kenallmänningar ha tillkommit på så sätt,
att vid avvittringen och storskiftet inom
sagda län under 1870- och 1880-talet K. m:t
för vissa socknar föreskrev, att av dem
tilldelad skogsmark 1I3 skulle avsättas för
socknens räkning såsom samfällighetsmark. B.
finnas tillhörande Lima, Transtrands, Särna,
Idre, Älvdalens, Venjans, Orsa och Loos (med
Hamra kapellag) socknar. Störst är Orsa
sockens (69,259 har). Från flertalet b. försåldes
tidigt mångåriga avverkningsrätter, och
socknarna tillfördes därigenom mycket stora
penningbelopp, vilka fonderades under
benämningen skogsmedelsfonder. Inom Orsa
socken har denna fond uppgått till ett tiotal
mill. kr. Fonderna förvaltas under kontroll
av K. B. Räntemedlen få användas till
bestridande av kommunens gemensamma
utgifter, och på grund härav har kommunalskatt
i några dalasocknar vissa år ej behövt
ut-debiteras. Därjämte ha medel ur dessa
fonder använts till vägbyggnader, odlingshjälp
m. m. B. förvaltas av en av delägarna å
kommunalstämma tillsatt allmänningsstyrelse
enligt av länsstyrelsen för skogens förvaltning
fastställt reglemente. För b:s skogliga
förvaltning ha numera anställts fackbildade
skogsmän. Jfr Allmänning. S-r.
Besprutning. För att skydda kulturväxter
för angrepp av parasitsvampar och
skadeinsekter besprutar man dem med vissa för
angriparna giftiga men för växterna oskadliga
ämnen. B. sker medelst särskilda sprutor,
vilka fördela besprutningsvätskan som ett fint
duggregn. Man använder med motor- eller
handkraft drivna eller automatiskt, medelst
komprimerad luft verkande sprutor; i Förenta
staterna användas t. o. m. motorsprutor, med
vilka ända till 30 m höga träd kunna
besprutas. — Bland svampdödande (fungicida)
b.-vätskor äro de koppar- eller svavelhaltiga
de viktigaste. Till b. av vinrankan (t. ex.
överallt i Italien), fruktträd och potatis användes
kopparvitriollösning, neutraliserad med släckt
kalk (bordeauxvätska) eller med soda
(bur-gundervätska). Till b. av fruktträd användes
oftare »svavelkalkvätska» (se d. o.;
kalcium-polysulfid) eller kolloidal svavellösning, vilken
ger ett finare fördelat svavelöverdrag än
över-pudring med svavelpulver, en likaledes använd
metod. På senaste tid har man gjort försök att
medelst överhettad vattenånga sublimera
svavel över växterna; särskilt i vinbergen har
denna metod vunnit terräng. Formalin och
koksalt äro speciellt mot krusbärsmj öldagg
användbara b.-medel. Till ökande av b.-vätskors
vidhäftningsförmåga tillsättas t. ex. såpa,
kal-ciumkaseinat, socker eller gelatin. Th. Lfs.
Mot skadeinsekter med bitande mundelar,
som angripa trädgårdsväxternas blad,
blommor eller frukter, begagnas arsenikhaltiga
vätskor, främst i vatten uppblandat blyarseniat.
Genom besprutningen överdragas bladen med
en tunn beläggning av giftet, så att
insekterna, t. ex. larver av frostfjäril, förgiftas med
födan (maggift). Mot insekter med sugande
mundelar, såsom bladlöss, vilka borra sin
sna-bel in i växtdelarna och därför ej skadas av
arsenikbeläggning, användes besprutning med
andra medel, ss. tobaksvatten, fotogen,
kvas-sialösning och på senare tid särskilt
»svavelkalkvätska». Insekter, som träffas av dessa
vätskor, dö på kort tid (kontaktgift). I. T-dh.
Bessarabien, rum. Bas arabi a, landsända
i Rumänien utefter ryska gränsen mellan
Dnjestr och Prut till Svarta havet och Donau,
före världskriget ryskt guvernement, nu en av
Rumäniens administrativa huvuddelar (9
departement); 44,422 kvkm, 2,956,934 inv. (1922);
främsta stad Chisinäü (Kisjinev; 133,000 inv.)
i landskapets mitt. B. är i s. stäpp
(Budsjak-stäppen); norra och mellersta delarna
genomdragas av kullar och låga berg från
Karpa-terna. Jorden (»svart jord») bär norrut rika
skördar av majs och vete, vin och frukt.
Mellersta B. är skogrikt (bok, ek, ask, björk).
På slätterna i s. trivas stora hjordar av får,
nötboskap, hästar, även svin; större delen av
stäppen är dock uppodlad (korn). Sumpmarker
och grunda strandsjöar följa vattengränsen i s.
Klimatet kännetecknas i s. av ringa nederbörd
och starka temperatursprång, är i övrigt
modererat eller under bergens skydd, milt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
