Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beslagsband - Beslut - Beslutsmässig - Beslå - Besman - Besnard, Albert - Besoar, Besoarstenar - Besoarantilop - Besoarget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
Beslut—Besoarget
126
rår, bommar, gafflar o. dyl. för att till dem
beslå (fastbinda) seglen, då de äro bärgade. —
Beslagssejsing, vanlig kort tågända,
som begagnas till nämnda ändamål. — B
e-s 1 ag s 1 i n a, en lina, så lång, att hela
seglet kan beslås med den; nyttjas mest till
båtsegel.
Beslut, viljans upptagande av en
bestäm-ningsgrund och därmed dess riktande på ett
visst mål. På viljans högsta
utvecklings-ståndpunkt föregås beslutet av
överläggning och kan särskiljas från
utförandet, men på lägre ståndpunkt i formellt
hänseende sammansmälta alla tre (då äro »beslut
och handling ett»). S-e.
Beslutmässig. En kollegial myndighet eller
annan beslutande församling säges vara b.,
när ett i lag eller stadgar föreskrivet antal
medl. är närvarande vid ett ärendes avgörande.
Beslå, rulla ihop och fastbinda segel,
flaggor m. m. Råsegel beslås därigenom, att man
rullar seglet upp på rån och med beslagsband
(se d. o.) eller beslagssejsingar »rundar om»
både rå och segel. Andra segel beslås till
sina respektive bommar, gafflar, master eller
sprin. För att under storm försäkra seglen
sjöbeslås dessa medelst ett särskilt tåg,
som lindas runt seglet och dess rå eller
gaffel efter hela dess längd. (ö~g.)
Be’sman (fsv. bisman, tidigt lån från ett
slaviskt språk), våg med graderad stång. En
egg eller ring, vid vilken handtaget är anbragt,
förskjutes utefter stången, tills jämvikt
inträder. Vikten avläses vid eggen. — Man har
funnit dylika vågar i skandinaviska forngrifter.
I våra dagar komma de mer och mer ur bruk.
Besnard [bänä’r], Albert, fransk målare
(f. 1849 2/b), studerade i Paris och i Rom.
Fastän akademiskt utbildad, blev han en
utpräglad modernist, genombrottsman och
nyhetssökare, framstod på 1880-talet såsom en
lysande företrädare för valörmåleriet, »de
rika, glada färgharmoniernas, de lekande,
nyckfullt djärva ljuseffekternas representant».
Han såg aldrig föremålen abstrakt isolerade
utan badande i luft och ljus, han upplöste
lokalfärgerna i reflexer, studerade med
förkärlek brytning mellan skymning, aftonsol,
gas, elektriskt ljus, kamineld, införde i
måleriet nya ljusproblem. Han målade porträtt
av världsdamer, unga flickor, studier av
nakna kvinnor och även sådana ämnen som
spansk dans, hästmarknad o. a. I sina
figurbilder är han ej blott en genialisk
färgkonstnär utan på samma gång en skarp och spiri-
tuell karakteristiker. Sina grundsatser
till-lämpade han även på det monumentala
måleriet; han utförde för lokaler i Paris
dekorativa verk, burna av originalitet, fantasi och
överlägsen virtuositet (ämnen som »Fantasier
över världsrymden», »Livets morgon, middag
och afton» o. a.). Det nyskapande i hans
konst vilar alltid på en fast grund av gediget
kunnande, behärskande av uttrycksmedlen.
På äldre dagar har B. varit direktör för
franska akademien i Rom och sedan 1922 direktör
för École des beaux-arts i Paris. Litt.: C.
Mauclair, »A. B.» (1914). G-g N.
Besoär, Besoärstenar, stenbildningar,
som emellanåt förekomma i magen hos
åtskilliga idisslare och fordom ansågos vara viktiga
läkemedel. Högst värderades österländsk b.,
bezoar orientalis, ur löpmagen på besoargeten.
Besoärantilop, Anti’lope cervicäpra, tillhör
gasellgruppen bland antiloperna (se d. o.).
B. är något mindre och smärtare än en
dovhjort. Bockarna ha långa, skruvformigt
vridna, ringlade horn. Undersidan, benens
insidor, en ring kring ögat samt nosen äro
vita; i övrigt äro honor och ungdjur
rödbruna, bockarna däremot brungrå till rent
svarta. B. förekommer allmänt på öppna
slätter i Främre Indien och lever i större
flockar. Jakten på b. med tama jaktleoparder
är i Indien högt uppskattad. B. hålles i sitt
hemland tam som heligt djur. Se plansch i
bd I vid sp. 1095—96. Jfr Besoar.
Besoarget, Capra hircus.
Besoarget, Cäpra hi’rcus, en i Persiens,
Kaukasiens och Mindre Asiens bergstrakter
samt på Kreta levande getart, som anses
säkert vara stamform för tamgeten. B. är
skygg och svåråtkomlig, lever i hjordar i
dessa bergstrakter på en höjd av över 1,500 m
ö. h. B. är större än tamgeten. Är på ryggen
rödgrå med ett svart streck längs ryggraden,
på undersidan vit. Fångad som ung, låter b.
lätt tämja sig. Jfr Besoar. Rend.
Besman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
