Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betyg - Betz, Franz - Bet-ål el. Havreål - Betäckning - Betäckningstrupper - Betäckta vägen - Betänkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
Betz—Betänkande
168
Åldersbetyg, som 1918 vid
avskaffandet av straffpåföljden »förlust av
medborgerligt förtroende» ersatte förut brukligt f r e j
d-betyg (se d. o.), utfärdas av vederbörande
präst och upptar personens födelsedag, -år och
-ort. Sådant betyg erfordras vid sökande av
tjänstebefattningar, stipendier o. s. v.,
ansökan om handelsrättigheter m. m.
Äktenskapsbetyg benämnes ett
intyg om att en person, som ämnar gifta sig i
annan församling, är ledig till äktenskaps
ingående; det utfärdas av vederbörande
pastorsämbete och skall medhavas, då lysning
uttages. För utländsk undersåte eller svensk,
som i utlandet vill ingå äktenskap, erfordras
s. k.*äk tenskapscertif ikat (se d. o.).
Betz, Franz, tysk sångare (1835—1900).
Debuterade 1855 i Hannover i »Lohengrin»
och var 1859—97 engagerad vid kungl. operan
i Berlin. Sin egentliga individualitet
utvecklade B. i Wagners musikdramer. 1880 gav
han gästspel i Stockholm. A. L.*
Rot av beta, angripen av bet-ål.
Bet-ål el. Havreål, Hetero’dera Scha’chtii,
en omkr. 1 mm lång trådmask (nematod), som
angriper betans (även andra växters, särskilt
kålväxters och havres) rötter och är orsak
till bet-trötthet. Hanen är trådformig,
honan citronformig, innehållande flera hundra
avkomlingar, alla trådformiga. Dessa borra
sig med hjälp av en i framändan sittande
tagg in i betans finaste rottrådar, på vilka
de mogna, uppsvällda honorna förorsaka små
galliknande blåsor, som brista och blotta
den vita masken. Angripna betor ha därför
rottrådarna fullsatta med helt små pärlor.
B. skadar betans näringsupptagande, så att
roten blir mindre och får stort »rotskägg»;
bladen slappna och vissna. Bäst motarbetas
b. genom att man mellan betorna sår rovraps
för att som »fångstplantor» dra de unga
maskarna till sig. Sedan detta befunnits ha
ägt rum, avskäres rapsen tätt över marken,
och rötterna nedplöjas för att jämte maskarna
dö. I Sverige har b. först på senare år
konstaterats, fast bet-trötthet även tidigare synes
ha iakttagits. Förr trodde man, att marken
genom längre odling av betor bleve utsugen
och »bet-trött». T. O.
Betäckning. 1. Betäckning i astronomisk
mening, o c c u 11 a t i o n, inträffar, då två
himlakroppar befinna sig i rät linje med
åskådaren, så att de för honom skenbart intaga
samma läge på himlen. Om den närmare av
dem har en skenbart större yta, kan b. bliva
fullständig (total). Mest uppmärksammade
betäckningar äro solförmörkelserna. För vissa
astronomiska undersökningar äro även
iakttagelser över planeters och fixstjärnors b.
genom månen av betydelse. Jfr
Förmörkelse. B-d. (S. A-f.)
2. Naturföremål eller konstgjorda föremål,
ss. höjder, stenmurar, raviner, diken, hus, av
vilka hela truppavdelningar eller enskilda
soldater kunna begagna sig för att under strid
vinna skydd mot fiendens eldvapen. Det ligger
stor vikt på att trupperna i nutidens krig
med dess förödande eldverkan äro väl
utbildade att såväl vid försvar som anfall
skickligt begagna sig av det skydd, som terrängen
erbjuder, »taga betäckning». I nära samband
med b. mot fientlig eld stå medlen att skydda
sig mot insyn och upptäckt från den fientliga
sidan och från fientliga flygare. Se C a m o
u-f lage, Insyn och Maskering. Jfr även
Betäckningstrupper. M. B-dt.
3. Handjurets parning med hondjuret
(brukas om däggdjur).
Betäckningstrupper, de trupper, som
avdelas för det särskilda ändamålet att åtfölja
och skydda antingen trupper av annat slag,
såsom artilleri (benämningen blir då
artilleri- eller kanonbetäckning) eller
ingenjörtrupper, vilka i fält i vissa fall ej kunna
själva sörja för sin säkerhet, eller ock
träng-kolonner (trängbetäckning),
fångtransporter o. dyl. M. B-dt.
Betäckta vägen kallas en längs inre sidan
av fältvallen (se d. o.), mellan denna och
fäst-ningsgraven anordnad förbindelse. Dess
ändamål är att underlätta skyddad förbindelse
mellan fästningen och fältet, att tjäna till
skyddad samlingsplats för trupper före och
efter utfall — varför den i ut- och ingående
vinklar förses med vapenplatser — och
slutligen att skydda fästningen mot
överrumpling, d. v. s. att tjänstgöra som
stormställning (se d. o.). Vid den moderna
fortfäst-ningen har dess betydelse minskats, emedan
utfallen göras i fortmellanrummen. Vid
tidigare forttyper bibehölls den kring forten
som patrullgång men har numera i regel
bortfallit. L. W :son M. (L. af P.)
Betänkande, utredande skriftligt yttrande
och förslag från ett utskott, en kommitté
o. s. v. i en dess prövning underliggande fråga.
B. kallas utlåtande, när det avges av
ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
