Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliotek - Det övriga Skandinavien - Bibliotekarie - Bibliotekarieförening - Biblioteksbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bibliotekarie—Biblioteksbladet
227
bokfortegnelse» samt en katalog över utländska
avdelningens accessioner (historik i
bibliotekets »Festskrift i anledning av 100-aarjubilæet
1911»). Bland övriga b. i Kristiania må
särskilt framhållas Det Deichmanske b. (grundat
1780, omorganiserat 1898), Skandinaviens
största kommunala folkbibliotek, som i många
avseenden varit ett föregångsbibliotek i
Skandinavien. Dess bokbestånd uppgick 1921 till
omkr. 170,000 bd. Det har utgett flera bidrag
till Norges bibliografiska litteratur. Bland
övriga b. i Norge må nämnas Kongelige norske
videnskapers selskaps b. i Trondhjem (bortåt
150,000 bd) och Norges tekniske höiskoles b. i
Trondhjem (13,000 bd, 3,000 småskrifter),
Bergens museums b. (omkr. 120,000 bd),
Bergens offentlige b., det sistnämnda folkbibliotek
(upprättat 1872, omorganiserat 1910, nära
150,000 bd 1921, ny byggnad 1917).
Folkbibliotek av större betydelse finnas dessutom
i Drammen, Kristiansand och Fredrikstad.
Litt.: »Håndbok over norske biblioteker, utg.
av Norsk bibliotekforening» (1924) och
tidskriften For folkeoplysning.
Finland: Universitetsbiblioteket i
Helsingfors, som är nationalbibliotek, grundades i
samband med universitetets flyttning från
Äbo 1827. Grundstommen utgöres av de 830
bd, som räddades undan branden, och av M.
Calonius’ boksamling, som förut skänkts till
Helsingfors stad. Det har fått betydande
gåvor, t. ex. Alexandrovska boksamlingen (24,000
bd), skänkt av ryska regeringen, och bonden
Matti Pohtos (d. 1857) dit testamenterade
dyrbara samling av äldre finska tryck. Under
ryska tiden fick det ett ex. av allt, som
trycktes i Ryssland på andra språk än ryska. Dess
bestånd uppgick 1924 till omkr. 300,000 bd,
100,000 disputationer, 60,000 småskrifter och
2,000 handskrifter. Det befinner sig i stark
utveckling. Med detta b. är förenat
universitetets ryska b. (175,000 bd). Andra
vetenskapliga b. i Helsingfors äro Studentkårens
bibliotek (80,000 bd), Finska
vetenskapssocie-tetens (20,000 bd), Finska litteratursällskapets
(20,000 bd), Societas’ pro fauna et flora fennica
(15,000 verk), Läkarsällskapets,
Lagberedningens och Tekniska högskolans b., Statens
centralbibliotek (före 1920 Riksdagens b.).
Helsingfors har även ett betydande folkbibliotek,
Helsingfors stadsbibliotek (omkr. 110,000 bd),
centralbibliotek i en byggnad, som 1922—23
utvidgades och moderniserades, och tre filialer.
Utanför Helsingfors märkas det 1918
upprättade Åbo akademis b., som redan 1922
innehöll omkr. 100,000 bd, Jyväskylä
vetenskapliga b., lyceibiblioteken i Vasa, Åbo och Borgå
samt av folk-b. stadsbiblioteken i Åbo o. Viborg.
Om övriga länders nuvarande
biblioteks-förhållanden se hithörande kapitel i de i
artikeln Biblioteksvetenskap uppräknade
allmänna handböckerna samt M. Pélisson,
»Les bibliothèques populaires en France et a
1’^tranger» (1906); E. Morel, »La librairie
publique» (1910); E. Sparn, »Las bibliotecas
228
con 50.000 y mas volumenes» (1924); G. Rees,
»Libraries for children» (1924); rör. England:
J. D. Brown, »A british library itinerary»
(1913); E. A. Baker, »The public library»
(1922), samt tidskrifterna Library world och
Library association record; rör. Frankrike: J.
Gautier, »Nos bibliothèques publiques» (1903);
A Franklin, »Guide dans les bibliothèques de
Paris» (1908), och tidskriften Revue des
bibliothèques; rör. Tyskland och det forna
Österrike: P. Schwenke, »Adressbuch der deutschen
Bibliotheken» (= Beiheft 10 till
Central-blatt für Bibliothekswesen, 1893); K. Löffler,
»Deutsche Klosterbibliotheken» (2 :auppl. 1922);
J. Bohatta & M. Holzmann, »Adressbuch der
Bibliotheken der österr.-ung. Monarchie» (1900),
samt tidskrifterna Jahrbuch der deutschen
Bibliotheken, Zentralblatt für
Bibliothekswesen och Bücherei und Bildungspflege; rör.
Förenta staterna: V. Palmgren, »Bibliotek och
folkuppfostran» (1909); »American library
di-rectory» (1923, utkommer vart tredje år); D.
W. Hyde, »Special libraries directory» (1921),
och Library journal. Om vissa större b. se
Bibliothèque national e, British
museum, Kongressbiblioteket, New
York public library och Preussische
Staatsbibliothek samt art. om de
städer, där sådana b. äro belägna. A. H-g.
Bibliotekarie, person, som har vård om ett
bibliotek. I större svenska bibliotek plägar
titeln förbehållas den ansvarige ledaren eller
vissa ordinarie tjänstemän. Kungl.
bibliotekets chef kallas riksbibliotekarie,
cheferna för de svenska universitetsbiblioteken,
riksdagens bibliotek och Göteborgs
stadsbibliotek överbibliotekarier, och de övriga
ordinarie tjänstemännen i dessa verk kallas
förste, resp, andre bibliotekarier.
Kompetensfordringarna för
bibliotekstjän-stemän bero på resp, biblioteks art och
uppgifter och växla i olika länder. I de större
svenska statsbiblioteken kräves fil. lic.-examen
(som kan kompenseras av kand.-examen inom
2 fakulteter), vartill kommer krav på
fackkunskaper, styrkta genom viss tids
provtjänstgöring. Av stor betydelse för utvecklingen av
den moderna uppfattningen om
bibliotekstjänsten var den 1871 utkomna skriften av
A. Klette, »Die Selbständigkeit des
biblio-thekarischen Berufes» (ny uppl. 1897). Om
bi-trädespersonalen, som är ett viktigt led i den
moderna biblioteksorganisationen, se t. ex. F.
A. Mayer, »Der mittlere Dienst» (1914), som
meddelar upplysningar om förhållandena såväl
i Tyskland som i flera andra länder. A. H-g.
Bibliotekarieförening, se Bibliotek
s-förening.
Biblioteksbladet, organ för Sveriges
allmänna biblioteksförening, grundat 1916 av
bibliotekskonsulenterna F. Hjelmqvist
och K. T y n e 11. Behandlar bibliografiska
och bibliotekstekniska frågor med huvudvikten
på folkbiblioteken och
folkupplysningsverksamheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
