Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliotek - Sverige - Det övriga Skandinavien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Bibliotek
226
lioteket ej håller tillgänglig för hemlån, har
Stockholms högskolas b. stor betydelse.
Högskolan har dels ett allmänt b., dels b. knutna
till institutioner och seminarier samt det
socialvetenskapliga institutet. Mindre b. finnas
dessutom vid flera departement och
ämbetsverk samt hos flera enskilda korporationer.
Av huvudstadens folkbibliotek är det
ojämförligt största Stockholms arbetarebibliotek i
Folkets hus med filialer. Ett stort
centralbibliotek är f. n. (1924) under uppförande,
se Stockholms stadsbibliotek. De
mest betydande svenska b. vid sidan av Kungl.
biblioteket äro Uppsala och Lunds
universitetsbibliotek (se art. om dessa universitet).
Därjämte finnas i Uppsala omkr. 65 och i Lund
omkr. 25 sem in ar ie-, institutions- och
förenings-bibliotek av större eller mindre omfång.
Sveriges till storleken fjärde b. är Göteborgs
stadsbibliotek (se särsk. art.), som är företrädesvis
vetenskapligt. Andra b. i Göteborg äro
Dick-sonska folkbiblioteket (grundat 1861, ny
byggnad 1897) med filialer och Chalmersska
institutets b., ett specialbibliotek för i första hand
teknisk litteratur. I landsorten märkas för
övrigt stiftsbiblioteket i Linköping (se
Linköping), stifts- och gymnasiebiblioteken i
Skara, Västerås (egen byggnad 1917),
Strängnäs, Växjö (1921 sammanslaget med en
läse-stuga), Kalmar, Visby och Härnösand. Även
vid rikets övriga läroverk finnas b., av vilka
många ha mycket värdefulla samlingar och
äro flitigt anlitade även av forskare utanför
läroverken. Av folkbibliotek med samtidigt
vetenskaplig karaktär märkas Norrköpings
stadsbibliotek (se d. o.), Jämtlands b. i
Östersund (egen byggnad 1912) och Jönköpings
stadsbibliotek. I Malmö finnes dels ett
stadsbibliotek (öppnat 1905), dels ett större
arbetar-bibliotek. Av stadsbibliotek märkas vidare de
i Borås, Halmstad, Hälsingborg, Kalmar,
Karlstad, Kristianstad, Luleå, Lund, Västervik och
Örebro. Knappt något stadssamhälle är
numera i saknad av folkbibliotek. Bland de
många ännu (1924) existerande värdefulla
privatbiblioteken i Sverige må nämnas
godsbiblioteken på Eriksberg, Koberg, Leufsta, Sko
och Trolleholm, bland vetenskapliga
specialsamlingar professor G. Mittag-Lefflers
storartade matematiska b., 1916 skänkt till
Vet.-akad. Litt.: E. Sundström, »Svenska
bibliotek. En vägledning för biblioteksbesökare»
(1924), en kortfattad översikt. Utförligare
upplysningar finnas i C. M. Carlander,
»Svenska bibliotek och exlibris» (2:a uppl. 1900—
03), som dock nu är föråldrad och i viktiga
delar fullständigas av Bibliotekssakkunnigas
år 1923 avgivna betänkande (Statens
offentliga utredningar 1924: 7) samt av notiser i
Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen
och Biblioteksbladet. Jfr även hithörande
delar i J. A. Almquist, »Sveriges bibliografiska
litteratur» (1904—12). De offentliga
vetenskapliga b:s förvärv av nyare utländsk
litteratur finnes förtecknad i en av Kungl.
biblio
teket sedan 1886 utgiven accessionskatalog.
Om Sveriges nuv. folkbiblioteksorganisation
se art. Folkbildningsarbetet.
Det övriga Skandinavien. Danmark: Det
kongelige bibliotek i Köpenhamn är
Skandinaviens största b. Grundlagt omkr. 1660,
blev det 1793 tillgängligt för en större
allmänhet och inflyttade 1906 i en fullt modern
byggnad. Dess bokbestånd uppskattas till
över 900,000 bd, därav omkr. 35,000
handskrifter och 3,500 inkunabler. Utom den
dansk-norska avdelningen och den utländska
avdelningen har det en särskild svensk
avdelning. I handskriftsavdelningen märkes
särskilt »Gamle kongelige samling», med bl. a.
Codex regius av Eddorna och Flatöboken.
Nyligen ha upprättats en kart- och
porträttsamling (1902), en film- och
grammofonavdelning (1914) och en »Dansk folkmindesamling»
(1904). En av Chr. Bruun författad historik
utkom 1873. Köpenhamns och Danmarks näst
största b. är universitetsbiblioteket, med vilket
förenats Det Classenske bibliotek (grundat
1482, brunnet 1728, nyupprättat 1?31); det
hade 1920 omkr. 500,000 bd böcker, 7,000 bd
handskrifter och 200,000 disputationer. En
särskild avdelning där bildar Arnamagnæanska
samlingen, den största och viktigaste
samlingen av fornnorska och fornisländska
handskrifter. I Köpenhamn finnes dessutom ett par
tiotal större specialbibliotek, av vilka Det
kongelige kunstakademis bibliotek och Den
kongelige veterinær- og landbohöjskoles b. äro mest
betydande. Köpenhamn har även Danmarks
största folkbibliotek, Köbenhavns
kommune-biblioteker, grundade 1885, omorganiserade
1913, omfattande ett huvudbibliotek, 8
filialbibliotek, 3 utlåningsstationer och 3
barnläsesalar, varjämte det utsänder
vandringsbiblio-tek. Danmarks största b. utanför huvudstaden
är Aarhus statsbibliotek (se d. o.). Ett
vetenskapligt b. av stort värde är Karen Brahes b.
i Odense. F. ö. må nämnas Sorö akademis b.,
stifts-, amts- o. katedralskolans b. i Aalborg
och Själlands stifts-b. i Roskilde.
Folkbibliotek av större betydelse finnas i Vejle, Esbjerg,
Silkeborg och Kalundborg. Av den i Danmark
tryckta litteraturen lämnas leveransexemplar
till Det kongelige bibliotek o.
universitetsbiblioteket i Köpenhamn samt till statsbiblioteket
i Aarhus. De vetenskapliga b:s årliga
acces-sion förtecknas i en »Katalog over
erhvervel-ser av nyere udenlandsk litteratur ved statens
offentlige biblioteker» (1902 ff.). Se vidare S.
Dahl, »Dansk biblioteksförer» (1915), »Vore
folkebogsamlinger» (1915) och hithörande
delar av »Haandbog i bibliotekskundskab» (2:a
uppl. 1916) samt tidskriften Bogens verden.
Norges största b. är universitetsbiblioteket
i Kristiania, tillika nationalbibliotek, upprättat
1811 och inflyttat i ny, modern byggnad 1913.
Dess bestånd var 1923 omkr. 800,000 bd, nära
120,000 disputationer, över 16,000 bd tidningar,
2,700 n:r handskrifter och över 2,000 n:r
kartverk. Utom årsberättelse utger det en »Norsk
III. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
