Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biblioteksbyggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Biblioteksbyggnader
234
Fig. 8. Plan av kungl. biblioteket i Köpenhamn.
Huvudvåningen. 1. Vestibul. 3-4. Kapprum. 6.
Danska salen. 8. Låneexpedition. 9. Katalogrum.
11. Läsesal. 15. Tidningsmagasin. 16. Bokmagasin.
7, 17—22. Arbetsrum. 25. Gårdar.
är mindre men utlåningsfrekvensen mycket
större, äro bokmagasinen jämförelsevis små,
under det att utlåningsrum och läsesalar ta det
största utrymmet i anspråk. Härtill bidrar
den omständigheten, att man i moderna
folkbibliotek i allt större utsträckning börjat
införa systemet »öppna hyllor», d. v. s. en stor
del av (ev. hela) bibliotekets bokbestånd
placeras på för allmänheten fritt tillgängliga
bokhyllor i omedelbar närhet av eller i
ut-låningsrummet, där den besökande själv får
välja ut den bok han önskar läsa. För
medelstora folkbiblioteksbyggnader förekommer ett
slags standardtyp: ett mittparti, som bildas
av en vestibul längst fram och en
låneexpedition (och ev. ett bokmagasin) i fonden. Till
höger och vänster om vestibulen finns en
läsesal för vuxna och en för barn, vilka båda
Fig. 9. Plan av universitetsbiblioteket i Kristiania.
19. Vestibul. 20. Kapprum. 21. Låneexpedition.
22—25. 27. Läsesalar. 26. Visningssal och
katalogrum. 28—35. Arbetsrum. 36. Bokmagasin.
genom glasväggar kunna övervakas från
expeditionen. Dessutom finns ett arbetsrum för
bibliotekarien, och understundom är i
källar-eller vindslokalen anordnad en
föreläsningssal. I princip samma anordning kan
genomföras i ett bibliotek, bestående av en enda
stor sal.
Världens f. n. största b. är
Kongressbiblioteket (se d. o.) i Washington; den största i
Europa är Preussische Staatsbibliothek (se
d. o.) i Berlin. Bland fullt moderna b. för
vetenskapliga bibliotek i de skandinaviska
länderna (bortsett från Sverige) förtjäna de
stora biblioteken i Köpenhamn och Kristiania
att framhållas. Det kongelige biblioteks i
Köpenhamn nuv. byggnad, färdig 1906
(kostnad omkr. 2,5 mill. kr.; se plan fig. 8), har en
läsesal med plats för 100 personer med en
särskild avdelning för framlagda löpande år-
Fig. 10. Universitetsbiblioteket i Kristiania.
Genomskärning av bokmagasinet och visningssalen.
gångar av tidskrifter och ett handbibliotek
på omkr. 6,000 bd, ett katalogrum till
publikens förfogande jämte ett bibliografiskt
handbibliotek, en fotografisk ateljé och en
bok-bindarverkstad, en ständig utställning av
handskrifter, böcker, bokband etc. Av mindre
dimensioner men med stora utvecklingsmöjlig
heter och synnerligen praktisk är
universitetsbibliotekets i Kristiania byggnad, i sitt
nuv. skick färdig 1913 (byggnadskostnad
1,054,000 kr.). Byggnaden (se plan fig. 9,
genomskärning fig. 10) är planlagd i två klart
åtskilda delar, administrationsbyggnad och
magasin, men med lätta inbördes förbindelser.
Magasinet är delat i 7 våningar, och
bok-våningen (2,2 m) är indelningsnorm för höjden,
d. v. s. arbetsrum och läsesalar motsvara 2
eller 3 bokvåningars höjd, så att resp, golv
ligga i samma plan. I fyra läsesalar finnas
platser för sammanlagt 114 personer, och i
visningssalen äro vissa för allmänheten
tillgängliga kataloger placerade. Byggnaden
inrymmer en bokbindarverkstad och ett litet
tryckeri. För blivande utvidgning har man
beräknat att kunna draga en flygel
parallellt med den nuv. magasinsflygeln (n:r 36)
samt att förena dessa flyglar genom en
tvärbyggnad, varefter det sålunda erhållna
gårdsutrymmet kan inredas till en ny läsesal med
500 kvm golvyta. Ett gott exempel på ett
fullt modernt större folkbibliotek är den i
sept. 1922 beslutade huvudbyggnaden för Det
Deichmanske bibliotek i Kristiania (beräknad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
