Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biblioteksbyggnader - Biblioteksexemplar - Biblioteksförening (Bibliotekarieförening) - Bibliotekskonsulent - Biblioteksskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Biblioteksexemplar—Biblioteksskolor
236
Fig. 11. Deichmanske bibliotek i Kristiania. Plan av
den nya centralbiblioteksbyggnaden, buvudvåningen.
kostnad 3,242,000 kr.), avsedd att uppföras i
3 våningar jämte källarvåning (se fig. 11).
Viktigare svenska b. beskrivas i särskilda
artiklar (se Göteborgs
stadsbibliotek, Kungliga biblioteket o. s. v.).
Litt.: »Handbuch der Architectur», bd 6:4
(1906); Ch. C. Soule, »How to plan a library
building for library work» (1912); Arnesen,
»Biblioteksbygninger» (1919), och C. Hadley,
»Library buildings» (1924), de tre sistnämnda
huvudsakligen rörande folkbibliotek. Jfr även
Stockholms stadsbibliotekskommittés
betänkande (Bih. n:r 51 till Stadskollegiets
utlåtande och memorial 1921) och om biblioteks
inredning C. Jörgensen, »Biblioteksinventar»
(1921). A. H-g.
Biblioteksexemplar, se Arkivexemplar.
Biblioteksförening
(Bibliotekarieför-e n i n g), en sammanslutning mellan
bibliotekst jänstemän och andra intresserade
personer med syfte att främja bibliotekssaken.
Det finns både lokala och landsföreningar,
några begränsa sig till den vetenskapligt
utbildade personalen vid vetenskapliga
bibliotek, andra representera företrädesvis
folkbiblioteken. De flesta stora landsföreningarna
ha haft en ofantlig betydelse genom agitation
för biblioteksväsendet, genom att leda
organisationsarbetet och genom bibliotekstekniskt
utgivarskap. Den äldsta, måhända samtidens
mest betydande, b. är den på M. Deweys
initiativ 1876 grundade American library
association (A. L. A.), som 1921 räknade över
5,300 led. Föreningen utger The library
journal, där praktiskt taget alla biblioteksfrågor
behandlas, den har medverkat vid
uppgöran
det av de för Kongressbiblioteket (se d. o.)
gällande katalogreglerna, utgett
mönsterkataloger för folkbibliotek och många andra
viktiga bibliografiska verk. Till A. L. A. anslutna
ortsavdelningar och smärre b. i Förenta
staterna räknas i åtskilliga tusental (se t. ex.
zåmeriean library annual). Efter dennas
mönster bildades 1877 en engelsk, The library
association of The United kingdom, som bl. a.
utger The library association record. De båda
anglosaxiska huvudföreningarna ha
tillsammans utgivit bl. a. en biblioteksteknisk
handbok, »Catalog rules» (1908). Liknande
lands-sammanslutningar ha sedan uppstått i
Österrike 1896 (österreichischer Verein für
Biblio-thekswesen), i Schweiz 1897 (Vereinigung
schweizeriseher Bibliothekare), i Tyskland 1900
(Verein deutscher Bibliothekare), i Frankrike
1906 (Association des bibliothécaires fran^ais)
och i flera andra länder. De nu existerande
skandinaviska b. äro mycket sena. Danmarks
biblioteksförening, som leder sitt ursprung
från äldre föreningar, den äldsta grundad
1905, organiserades i sin nuv. form 1919. Den
utger Bogens verden. I Norge stiftades 1913
Norsk biblioteksförening och 1920 en Norske
statsbibliotekarers förening. I Sverige stiftades
1915 Sveriges allmänna biblioteksförening,
vars organ är Biblioteksbladet (se d. o.)
och som börjat utge en serie
bibliotekstek-niska handböcker. Den räknade 380 led. 1924.
De svenska vetenskapliga bibliotekens
tjänstemän ha dessutom 1921 bildat en egen
förening, Svenska bibliotekariesamfundet (77 led.
1924), vars stadgar läsas i Nordisk tidskrift
för bok- och biblioteksväsen 1921, sid. 68.
Internationella bibliotekskongresser ha
hållits i London 1877 och 1897, i Paris 1900,
i Bryssel 1910 och i Paris 1923. A. H-g.
Bibliotekskonsulent, (från 1913) svensk
statstjänsteman med uppgift att tillhandagå
folk-och skolbiblioteken med råd och upplysningar,
förbereda ärenden rörande fördelningen av
statsanslag m. m. Sedan 1914 lyda de två
konsulenterna under Skolöverstyrelsen.
Biblioteksskolor avse att meddela
kunskaper i allt, som hör till biblioteksväsen, såväl
det praktiska arbetet jämte kännedom om den
viktigaste bibliografiska, biografiska och
en-cyklopediska litteraturen som kunskaper i
biblioteks- och bokhistoria och paleografi.
Vissa b. meddela även undervisning i språk,
särskilt latin och de moderna huvudspråken,
och i världslitteraturens historia. De första
fasta b. upprättades i Förenta staterna, och
år 1923 funnos där 20 till större bibliotek
eller universitet anslutna b. med minst
ettåriga kurser, den äldsta och mest ansedda,
New York State library school i Albany (från
1887). Dessutom hållas regelbundet
återkommande sommarkurser och andra kortare
kurser i biblioteksteknik på 18 orter. För
tillträde till amerikanska b. och kurser fordras i
regel ganska betydande förkunskaper och
föregående praktisk tjänstgöring i något bibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
