Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biblioteksskolor - Biblioteksteknik - Biblioteksvetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
Biblioteksteknik—Biblioteksvetenskap
238
I Europa har man först på senaste tiden börjat
upprätta för folkbibliotekens personal och de
vetenskapliga bibliotekens biträdespersonal
avsedda undervisningsanstalter, som dock ännu ha
jämförelsevis ringa betydelse. I Tyskland
upprättades 1914 en fast b. i Berlin, som dock av
ekonomiska skäl nedlades 1923. I England,
där tillfälliga kurser sedan 1884 årligen
anordnats av Library association, har nu i
enlighet med folkbibliotekslagen av 1919 en fast
b. upprättats vid Londons universitet. I
Danmark finnes sedan 1918 en Statens
biblioteks-skole, som hittills pågått vartannat år och
f. n. omfattar 3, alternativt 5 månaders kurs,
men f. ö. har dylik undervisning i
Skandinavien ännu endast bedrivits i form av rent
tillfälliga kurser. I Sverige står sedan 1920
ett årsanslag på 12,000 kr. till förfogande för
4 kurser om året på vardera en vecka, avsedda
för de mindre bibliotekens föreståndare. I
folk-skoleseminariernas kursplaner ingår även
någon undervisning i biblioteksteknik. För tyska
bibliotekstjänstemän upprättades 1886 i
Göttingen en professur i
»bibliotekshjälpveten-skaper» (1921 flyttad till Berlin). A. H-g.
Biblioteksteknik. Modern b. åsyftar att vid
utlåningsrörelsen liksom vid böckernas
uppställning och katalogisering på effektivaste
sätt utnyttja tillgängliga arbetskrafter och
tillvarataga befintligt utrymme. I fråga om
utlåningen ha särskilt de större
folkbiblioteken med sin oerhörda frekvens i stor
utsträckning infört arbetsbesparande metoder,
i det att man där ersatt förut brukliga
låne-journaler och omständligt utskrivna kvitton
med en betydligt enklare apparat i form av
kortsystem; på många håll tillämpas det
s. k. Browneska systemet, varvid snart sagt
allt skrivande blir överflödigt och ersättes av
ett par datumstämplingar. I fråga om
bokbeståndets uppställning skiljer man
mellan systematisk och mekanisk. Jfr även
Biblioteksbyggnader, sp. 229 ff. —
Katalogiseringen är det svåraste
bib-liotekstekniska problemet. En för oavbruten
tillväxt beräknad katalog skrives på lösa blad
eller kort, som ordnas alfabetiskt eller
systematiskt, och äldre tiders opraktiska
bandkataloger ha i de flesta moderna bibliotek
avskaffats. Man skiljer mellan n o m i n a 1- (el.
författar- och titel-)k ataloger, alfabetiskt
ordnade efter författarnamn och andra
uppslagsord, och r e a 1- (el. systematiska)
kataloger, ordnade efter fack. I många
bibliotek förekomma stickords- el.
ämnes-kataloger; en kombinerad nominal- och
ämneskatalog kallas ord bokska talo g.
I varje äldre mera betydande bibliotek har i
regel utvecklats en för detta egendomlig
praxis vid val av uppslagsord, titlarnas
anordning, transskription av främmande alfabet
m. m., men i mån av de interurbana och
internationella förbindelsernas utveckling har man
börjat eftersträva enhetlighet vid
katalogiseringen. För de preussiska vetenskapliga
bib
lioteken utfärdades sålunda 1899 vissa
gemensamma regler (»Instruktionen»), som i mänga
detaljfrågor tjäna till rättesnöre för åtskilliga
andra bibliotek i såväl Tyskland som andra
länder. Praxis i fråga om katalogisering
avviker i Amerika och England på åtskilliga
punkter från den, som tillämpas i Tyskland.
(Jfr t. ex. P. A. Cutter, »Rules of a dictionary
catalogue», flera uppl.) Se vidare R. Kaiser
om nyare i tryck utg. katalogregler för
vetenskapliga bibliotek i Zentralblatt für
Biblio-thekswesen, 35 (1918) och 41 (1924). I Sverige
ha de för Kungl. biblioteket gällande
katalogreglerna (tr. 1916), som med ledning av
hävdvunnen praxis och nyare erfarenheter, delvis
även med anslutning till de preussiska
instruktionerna, utformats av riksbibliotekarien E.
W. Dahlgren, utövat stort inflytande på
kata-logiseringstekniken även inom andra svenska
bibliotek, särskilt de vetenskapliga. De för
svenska folkbibliotek gällande katalogreglerna
ansluta sig mera till anglosaxiska förebilder.
I nutida b., särskilt i fråga om folkbibliotek,
eftersträvas enhetlighet även vid böckernas
indelning i ämnesgrupper, och man har därför
i de flesta kulturländer utgett s. k. k 1 a s s
i-fikationssystem, vari de olika
facken betecknas genom siffror och bokstäver
eller deras kombinering. Särskilt berömt är
det av amerikanen Melvil Dewey uppfunna
decimalsystemet, ett siffersystem, som
visserligen icke tillfredsställer logikens krav
men visat sig mycket praktiskt och
därför vunnit många anhängare.. Det har i
Europa upptagits av Institut international de
bibliographie i Bryssel, som utgivit det i
omarbetad och utvidgad form, »Classification
bibliographique par matières», samt med större
eller mindre modifikationer i flera länders,
bl. a. Danmarks (1915) och Norges (1920), för
folkbibliotek avsedda kataloger. I det för de
svenska folkbiblioteken 1921 utgivna
klassi-fikationssystemet tillämpas däremot ett
logiskt mer hållbart bokstavssystem med 22
huvudgrupper representerade av stora
bokstäver, i sin ordning indelade i erforderligt antal
genom små bokstäver representerade
underavdelningar, vilka ävenledes i mån av behov
underavdelats o. s. v. Det vidlyftigaste
blandade siffer- och bokstavssystemet tillämpas i
Kongressbiblioteket i Washington och har
genom detta biblioteks tryckta katalogkort fått
internationell betydelse. Se hithörande kapitel
i de under Biblioteksvetenskap
uppräknade handböckerna och A. E. Bostwick,
»The american public library» (3:e uppl. 1923);
J. D. Brown, »Manual of library economy» (3 :e
uppl. 1920); P. Ladewig, »Politik der
Büche-rei» (2:a uppl. 1917); G. Schauman, »Om
förvaltningen af offentliga forskarbibliotek»
(1913), och F. Hjelmqvist, H. Lundberg och
K. Tynell, »Bibliotek, deras betydelse och
skötsel» (2:a uppl. 1924). A. H-g.
Biblioteksvetenskap, stundom brukad
sammanfattande benämning för kännedomen om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
