Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bifamiljen - Olika grader av samhällsbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Bifamiljen
262
Bo av Anthophora
parietina.
lägga sina bon, liksom Andrena, kolonivis i
jorden, ofta i hårt tilltrampade gångstigar.
Halictus-artema, äro, som ovan påpekats, av
stort intresse, emedan deras biologi visar
drag, som påminna om de sociala
formerna. Dessa drag bestå dels i att de i
första generationen inom ett bo utvecklade
honorna fortsätta att sammanbo med
varandra och ofta även med den gamla
kvar-levande och numera
ofruktsamma
stammodern, dels i att ett
slags arbetsfördelning
äger rum mellan dessa
djur, i det att blott
några flyga ut för att
proviantera, medan de
övriga tjänstgöra som
ett slags portvakter —
främst för att skydda
boet mot det
närstående snyltbiet Sphe-
codes, som, när det kan, dödar portvakterna och
kastar ut dem samt lägger sina ägg på Halictus’
bibröd. Väggbin, ibland kallade pälsbin
(An-thophora el. Podalirius), äro av alla solitära
bin de, som till följd av sin täta päls mest
likna humlorna; den i södra Sverige
allmännaste arten, Anthophora parietina, bygger sina
celler i murbruket i gamla murar och
ler-brinkar, ofta en mängd bin tätt tillsammans;
utanför ingången mura de ofta ett nedåtböjt
rör av hopklibbade ler smulor. —
Tapetserar bin (Megachile), grovt byggda former
med något plattad bakkropp (9 svenska
arter), ha fått sitt namn därför, att de
invändigt bekläda sina bon, vilka byggas i
mur-ket trä eller i gångar strax under jordytan,
med avlånga, friska bladbitar, som de med
käkarna tillklippt. Bitarnas längd svarar mot
längden av en cell, och sedan proviant jämte
ett ägg inlagts i denna, klipper biet ut runda
bladbitar, av vilka ett antal inpassas som lock
i cellen och samtidigt tjänstgör som botten
i den nya cell, som anlägges utanför. Till
samma underfamilj (Megachilinae) höra
ullbina (Anthidium), vilkas honor hopsamla hår
från ludna växtdelar för att av dem förfär-
Tapetserarbi, utklippaude rosenblad. Till höger boet
i ihålig poppelgren.
Osmia-bo i björnbärsgren med celler i enkel rad.
diga sina celler, som byggas i marken eller i
murket trä, samt murarbina
(Chalicodo-ma), vilkas i södra Europa levande arter på
stenar eller på husens tegeltak mura en tät
samling celler av kalkhaltig lera, blandad
med sand och gruskorn och sammanhållen
genom sekret, som avsöndras av spottkörtlarna.
Vidare bör här nämnas Osmia (17 svenska
arter), som anlägger sina bon i ihåliga stjälkar,
tomma snäckskal eller andra håligheter, där
provianten nedlägges på en bädd av olika
växtdelar, särskilt kronblad av blommor.
Sociala bin. Till dessa höra utom
släktet Apis (se Bin) och humlor (se d. o.)
även de i tropikerna förekommande s. k.
gaddlösa bina (M eliponinae). Trots namnet
sakna dessa ej gadd, men den är så förkrympt,
att djuren till försvar blott bruka käkarna,
med vilka många arter f. ö. kunna bitas
fruktansvärt. De bygga vanligen sina bon i
ihåliga trädstammar, men några arter bygga sina
bon i det fria, mellan blad och kvistar på träd
och buskar. Materialet utgöres av vax, som
likväl ej avsöndras på buksidan som hos Apis
utan från bakkroppens ryggsida och detta även
hos drönarna. I boets yttre delar, särskilt
kring ingångsöppningen, användes dock lera,
stundom uppblandad med växtfibrer. I ett bo
anträffar man innanför ett antal tunna,
oregelbundna, koncentriska vaxhöljen de av vax
byggda, ofta blott otydligt sexkantiga cellerna
ordnade i regelbundna längs- och tvärrader i
de vågrätt ställda kakorna, vilka blott
uppbyggas av ett lager celler, alla fullständigt
likartade. Drottningen spelar samma roll som
i bisamhället men är mera specialiserad och
har till följd av bakkroppens oerhörda
upp-svällning förlorat flygförmågan. I samband
härmed förekommer ingen rivalitet mellan
den gamla och de unga visarna, enär det är
de senare, som vid svärmningen lämna boet.
S n y 11 b i n. Dessa bilda ingen systematisk
enhet utan ha endast det biologiska draget
gemensamt, att de snylta hos andra bin och
i samband därmed fullständigt sakna
sam-lingsapparater samt i allmänhet ej äro håriga
på kroppen. De intränga i andra bins bon
och lägga sina ägg i cellerna, så att de urspr.
larverna svälta ihjäl. Förhållandet mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
