Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biggar, Joseph - Bigha - Big Horn mountains - Big Horn river - Bigift - Bigning - Bignon, Louis Pierre Édouard - Bignoniacéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
Biggar—Bignoniacéer
266
Biggar [bi’gø], Joseph, irländsk politiker
(1828—90). Var från 1874 medlem av
underhuset, där han 1875 gav upphov åt de
irländska nationalisternas obstruktionstaktik, som
av honom sedermera med stor fyndighet
utbildades under deras kamp mot Gladstones
irländska politik 1880—81. B. var även en av
de ledande männen i irländska landligan från
dess stiftande 1879. V. S-g.
Bigha, turkisk stad, se Granikos.
Big Horn mountains [bi’g hä’n måu’ntinz],
bergskedja i n. Wyoming, U. S. A.; bilda en
av Klippiga bergens östliga utpostkedjor och
skiljas genom Big Horn river och omgivande
stora slätt från Yellowstone park. Högsta
topp: Cloud peak (4,100 m). B. ha vilda
kan-jonbildningar och täckas av täta barrskogar.
Big Horn river [bi’g hå’n ri’vo], i övre
loppet W i n d river, flod i n. v. U. S. A.
(Wyoming och s. Montana) från Wind river
range i Klippiga bergen till Yellowstone.
Genombryter Big Horn mountains på gränsen
till Montana. Längd omkr. 800 km.
Bigift, den vätska, som det vanliga
ho-nungsbiet vid sitt styng ingjuter i huden.
B. bildas i tvenne körtlar och samlas i en
giftblåsa. Vätskan är, nyss uttömd,
vattenklar, av sur beskaffenhet (beroende på
myrsyra), har bitter smak och fin aromatisk lukt.
Dess betydande giftighet härrör från ett ännu
ej närmare känt organiskt ämne av basisk
natur. Biodlare bli oftast med tiden mindre
känsliga, stundom immuna för b. Giftet hos
andra bin, getingar och humlor är likartat.
Bigning, inom bokbinderiyrket, en procedur,
varigenom kartongomslag, kort o. dyl. erhålla
ett skarpt markerat eller dekorativt veck. B.
utföres med särskilda maskiner, enklare b.
även i boktryckspressar. — Verb: B i ga.
Bignon [binjå’], Louis Pierre Édouard,
baron, fransk diplomat o. historiker (1771—
1841). Anlitades av Napoleon i viktiga
diplomatiska och administrativa uppdrag och
var bl. a. kraftigt verksam vid
Rhenförbun-dets upprättande. Utrikesminister efter slaget
vid Waterloo 1815, hade han att underteckna
Paris’ andra kapitulation. B. blev deputerad
1817 och uppträdde kraftigt mot den
Heliga alliansens reaktionära politik samt mot
valrättens inskränkning. Strax efter
julirevolutionen var han en kort tid den provisoriska
regeringens utrikesminister. 1839 blev han
slutligen pär. Napoleon förordnade honom till
exekutor av sitt testamente och gav honom
ett legat för att skriva franska diplomatiens
historia 1792—1815. Så tillkom hans
»His-toire de France sous Napoléon» (1829—38),
som omfattar tiden 18 brumaire (9 nov. 1799)
till 1812, en värdefull källskrift (avslutad av A.
Ernouf, 4 bd, 1847—50). B:s memoarer,
»Souvenirs d’un diplomate», utgåvos 1864 av Mignet.
Bignoniacéer, Bignoniäceae, naturlig
växtfamilj, innefattande klätterväxter med
för-vedad stam (lianer) samt träd och buskar.
Bladen äro motsatta, blommorna stora, ofta
Gren av Gatalpa ovata.
livligt färgade, med vanligen tvåläppig krona
och fyra ståndare, två längre än de övriga,
samt en pistill. Frukten är vanligen en
två-rummig kapsel med platta, oftast vingade
frön. Veden är hos lianerna egendomligt
klyftad. Hithörande omkring 500 arter
tillhöra mest de tropiska länderna. Arter av
släktet Jacaranda (från Sydamerika) lämna
ett under namn av jakaranda eller palisander
känt värdefullt träslag. Ett hårt, tungt, mot
röta motståndskraftigt virke erhålles även
från flera arter av släktet Tecoma, i
Sydamerika kända under namnen ipé och lapacho.
Om kalebassträdet (Crescentia cujeté) se K
a-1 e b a s s. De meterlånga, om vaxljus erin-
Ljusträdet, Parmentiera cerifera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
