Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bignoniacéer - Bigordi - Bigorre - Bigott - Bihač - Bihar (vikt) - Bihar (Indien) - Biharbergen - Bihari, Sandor - Bihar och Orissa - Bihé - Biilman, Einar Christian Saxtorph - Biisk - Bijapur - Bijeljina, Bjelina - Bijori - Bijou - Bijouterier, Bijouterivaror - Bikaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
Bigordi—Bikaner
268
Muhammed Adil schahs gravmoské i Bijapur.
rande frukterna av ljusträdet
(Par-mentiera cerifera) tjäna i Panama
som föda åt kreaturen under
torrtiden. Som parkträd odlas ända
upp till s. Sverige trumpetträdet
(Catalpa bignonioides). I växthus
odlas stundom lianartade former av
släktena Campsis, Pyrostegia,
Big-nonia m. fl.; en, Eccremocarpus
sca-ber, uthärdar t. o. m. på kalljord i
mellersta Sverige. G. M-e.
Bigo’rdi, florentinsk målare, se
Ghirlandajo.
Bigorre [bigä’r], landskap
(fordom grevskap) i fr. Gascogne, vid
Pyrenéerna, kring floden Adour,
motsvarar nu största delen av dep.
Hautes-Pyrénées (se d. o.).
Huvudort (grevskapets forna huvudstad):
Tarbes. 1284 förenades B. med Na-
varra, 1589 hemföll det genom Henrik IV till
franska kronan.
Bigo’tt (härledningen omtvistad), överdrivet
gudlig, trångbröstat religiös. — Subst.: B
i-g o 11 e r i.
Bihac [bFhatf], stad i v. Bosnien,
Jugoslavien, vid floden Una; 6,201 inv. (1910). Var
de gamla kroatiska konungarnas residens.
Bihär, handelsvikt, se B a h a r.
Bihär, division och stad i Indien, se B e h a r.
Bihar [bi’hår], förr ungerskt komitat, nu
till större delen rumänskt område,
motsvarande dep. Bihor, Transsylvanien.
Biharbergen [bi’hår-],Transsylvaniens
gränsberg mot ungerska slätten mellan Strida och
Vita Körös. Kulminera i Bihar Cucurbetä
(1,849 m) och Vlädeasa (1,838 m). Stora
områden ha karstkaraktär med klippborgar,
hålor, grottbildningar; bergen äro rika på skog
och betesmarker, och dalarna äro tätt bebodda.
Bihari [bi’håri], Sand or, ungersk målare
(1856—1906). Vann stort rykte genom sina
folklivsbilder med skarpt o. frodigt
karakteriserade typer och kraftigt behandlingssätt. G-g N.
Bihar och Orissa, se Behar och Orissa.
Bihé [biä’], landskap och bantustat i port.
Angola, Västafrika, på inre platålandet i prov.
Benguela; omkr. 6,500 kvkm. Fruktbart
sädes-land och gott klimat. Tidigare viktigt
karavancentrum. Järnvägen från Benguela når B.
Biilman, Einar Christian Saxtorph,
dansk kemist (f. 1873 10/5), professor i kemi
vid Köpenhamns univ. sedan 1907. Bland hans
arbeten märkas de över organiska
svavelföreningar och hans utexperimentering av en ny
metod för elektrometrisk bestämning av
lösningars väteionkoncentration med hjälp av en
kinhydronelektrod. I. B.
Biisk [bijsk], stad i s. v. Sibirien, guv.
Altaj, vid Bija och vid foten av Altajbergen;
41,614 inv. (1920). Är station för
karavanhandeln genom Altaj från kinesiska Mongoliet
och har stor handel med kött.
Bi’japur, stad i Främre Indien,
president-skapet Bombay, 390 km s. v. om staden
Bom
bay, huvudstad i distriktet B. på inre
platålandet; 32,485 inv. (1921). Var förr den
mycket folkrika huvudstaden i ett
muhammedanskt rike och fortlever biand storartade
fornbyggnader och ruiner. Distriktet lider av
torka. Åtskilliga industrier. — Riket B.
grundades 1489 på hinduiskt område av krigaren
Jussuf Adil schah (d. 1511) och hade sin högsta
blomstring under Ali Adil schah I (d. 1579)
men störtades slutligen av mogulkejsaren
Au-rangzeb 1686. Fornstaden omfattar citadell,
fästning och stadsområde. Fästningen, nära
10 km i omkrets, är ytterst starkt byggd med
hastionerad mur (intill 15 m hög), torn, vall
och grav. I staden kvarstå moskéer,
karavan-serajer, gravtempel m. m. Ibrahim Adil schah
Il :s gravmoské tävlar med Taj Mahal i Agra.
Muhammed Adil schahs (d. 1656) grav täckes
av en välvd, förr guldbelagd kupol. Dessutom
ruiner av det forna palatset m. m. — B. kom
under direkt brittiskt välde 1848, då riket
Sätåra införlivades med Ostindiska
kompaniets besittningar.
Bijeljina, B j e 1 i n a, stad i n. ö. Bosnien,
Jugoslavien, på slätten mellan Sava och Drina
(Posavina); omkr. 10,000 inv. Livlig handel
med plommon, spannmål och boskap.
Bijori, missionsstation i Centralprovinserna,
Främre Indien. Anlagd av Evangeliska
fosterlandsstiftelsen 1901. Klinik, goss- och
flick-skoleverksamhet.
Bijou [bi^o’], fr., ädelsten, smycke. — Mon
bi j ou [må bi^o’], »min ädelsten», ofta namn
på lustslott o. dyl.
Bijouterier [-Jot-], Bijouterivaror,
smycken eller smärre prydnadsföremål av
guld, silver, platina m. fl. metaller och
me-tallegeringar, ofta försedda med infattade
ädelstenar, pärlor, emaljer m. m. B.
förfärdigas även av bärnsten, agat, svart glasmassa,
elfenben, glasfluss o. a.
Bikaner, brittisk-indisk lydstat i Rajputana,
n. v. Främre Indien, vid gränsen till
Pun-jab; 60,381 kvkm, 1,659,685 inv. (1921).
Ligger i indiska ökenlandet och upptages på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
