Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildsten - Bildstod - Bildstormare - Bildstrid - Bildt, ätt - Bildt, Carl Nils Daniel - Bildt, Didrik Anders Gillis - Bildt, Knut Gillis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Bildstod—Bildt
284
keshorn o. s. v. Ett större arbete om b.
för-beredes av Vitterhetsakademien. Litt.: E.
Nordin, »De gotländska bildstenarnas
utvecklingsformer» (i »Studier tillägnade O. Montelius»
1903). T. A.
Bildstod, se Staty.
Bildstormare, se Bilddyrkan.
Bildstrid, se Bilddyrkan och
östro-merska riket.
Bildt, svensk adlig och friherrlig ätt,
härstammande från Danmark och länge bofast
på Morlanda i Bohuslän. Den introducerades,
efter Bohusläns införlivande med Sverige, på
svenska riddarhuset 1664. D. A. Grillis B. (se
nedan) erhöll 1864 friherrlig värdighet.
Bildt, Carl Nils Daniel, friherre,
diplomat, historiker (f. 1850 15/3), son till D. A. G.
B. Var legationssekreterare i Washington
1877—83 och i Wien 1884, kansliråd i
Utrikesdepartementet 1884—
86 och
kabinettssekreterare 1886—89. B.
blev 1889 envoyé i
Rom, var okt. 1902—
okt. 1905 envoyé i
London och innehade
därpå ånyo
sändebuds-posten i Rom till mars
1920, varefter -han
kvarstannat i Rom som
honorärt legationsråd.
Han var svensk-norsk
representant vid första
Haagkonferensen 1899 och led. av 1902 års
unio-nella konsulatkommitté, är sedan 1906 led. av
Permanenta skiljedomstolen i Haag och sedan
1908 av Internationella lantbruksinstitutets
permanenta kommitté i Rom. Som diplomat
åtnjuter B. stort anseende, ej minst för sina
välinformerade, elegant utformade
sändebuds-rapporter. I Rom har han idkat omfattande
arkivforskningar om svenskminnen i Italien
(särskilt om Birgitta och drottning Kristina).
Resultaten av dessa ha publicerats bl. a. i
»Svenska minnen och märken i Rom» (1900)
och i »Christine de Suède et le conclave de
Clément X» (1906). Av stort värde för
Kri-stinaforskningen är den först av B.
offentliggjorda brevväxlingen mellan drottningen och
hennes förtrogne vän Azzolino. Den föreligger
i »Christine de Suède et le Cardinal Azzolino.
Lettres inédites 1666—68» (1899). B. har även
utgivit »Pensées de Christine, reine de Suède»
(1906) och »Les médailles romaines de
Christine de Suède» (1908). Skarp
iakttagelseförmåga, spirituellt framställningssätt och
elegant språkform ha berett B. en rangplats
bland våra prosaförfattare. Han blev 1900
fil. hedersdoktor i Uppsala och är sedan 1901
led. av Svenska akad.
Bildt, Didrik Anders G i 11 i s, friherre,
militär, ämbetsman, politiker (1820 16/i0—94
22/io). Blev 1837 artilleriofficer, 1851 adjutant
hos Oskar I, blev under sin tjänstgöring som
artilleristabens chef (från 1854) genom nära
vänskap förbunden med kronprinsen Karl
(sedermera Karl XV), som då var
generalfält-tygmästare, och befordrades sedan med
uppseendeväckande snabbhet. Han blev 1858
överste i artilleriet
samt landshövding och
militärbefälhavare på
Gotland, 1859
generalmajor i armén och
konungens förste
adjutant, 1862
överståthållare och 1864 upphöjd
i friherrligt stånd. I
riksdagarna sedan 1847
hade B. deltagit på
riddarhuset och inom
statsutskottet
förvärvat rätt stort
infly
tande. Han tillhörde först den krets yngre
adelsmän, som samlades kring Henning Hamilton
och plägade kallas junkerpartiet, men
småningom blev han alltmer partiobunden, och 1865
uppträdde han för representationsreformen, vilket
ansågs betyda, att konungen önskade reformens
seger, och därför torde ha avsevärt främjat
denna. Åt Karl XV var B. en förtrogen och vid
viktiga avgöranden till råds tagen vän, men
allmänheten överskattade nog detta hans
inflytande och såg med orätt i honom en mäktig
gunstling. Som överståthållare var B. nitisk
och mycket populär. Han anlitades även som
ordf, i lantförsvarskommittén 1861—65 och
som led. i unionskommittén 1865—67 samt var
led. av Första kammaren 1867—74 och från
1887. B. var 1874—86 svensk minister i
Berlin och bidrog på denna post att undanröja
äldre missförstånd. Han blev 1875 general-,
löjtnant i armén och 1886 riksmarskalk. Vid
det protektionistiska genombrottet och
ministären Themptanders avgång övertalades B.
febr. 1888 att bilda en övergångsministär av
protektionister och moderata frihandlare. I
dess programförklaring angav han som
ministärens uppgift att verka för samhällsfridens
uppehållande med försonlighet som lösen; han
avgick okt. 1889 och följdes då av ett par av
ministärens dittills kvarstående
frihandelsvänner. Jfr biogr. (av C. Hallendorff) i Sv.
biogr. lexikon, IV (1924). (V. S-g.)
Bildt, Knut G i 11 i s, militär (f. 1854 13/7),
son till D. A. G. B. Blev kavalleriofficer 1871,
genomgick krigsakademien i Berlin 1875—78
och inträdde 1882 vid
Generalstaben, vars
chef han var 1905—19.
överste 1896,
generalmajor och
generalintendent 1904,
generallöjtnant 1910, vid
avskedstagande! 1919
general i generalitetets
reserv. B. var 1900—
08 led. av Första
kammaren, led. av
försvarsutskottet vid 1901
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
