Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildskrift - Bildsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
Bildsten
282
ligiösa tecken. Hos de egentliga naturfolken
finna vi dock endast de första antydningarna
till verklig b. Egentlig b. är en begrepps-
1802-03. De första skodda
hästarna införas på prärien.
1813—14. Kikhosteepidemi bland
dakotaindianerna.
1825-26. Vid en översvämning
drunkna många dakotaindianer (de
drunknades huvuden synas över
vattnet).
1828—29. Den förste vite
nybyggaren bygger hus i Dakotaområdet.
Ett iudiaubrev.
Sex opossumdjur
(halvcirklarna),
klättrande på en
trädstam(cirkeln).
Australien.
»Annaler» från dakotaindianerna.
skrift, d. v. s. den uttrycker direkt
föreställningar, medan däremot den mera utvecklade
talskriften uttrycker ord eller ljud.
Egendoms- och
fabriks-märken finnas hos många
naturfolk. För så vitt
dessa utgöras av
regelbundet återkommande
tecken, som alltid betyda
detsamma, måste de i viss
mån anses som en
primitiv skrift. T. o. m. hos
australnegrerna finna vi
något, som verkligen
närmar sig ett slags skrift.
Här användas ett slags budkavlar med
inristade tecken, vilka emellertid endast torde
vara att anse som minnesstöd för budbäraren
och ej utan vidare kunna tydas
av mottagaren eller tredje
person. Figurerna beteckna vissa
personer, föremål eller trakter.
På Påskön fanns fordom en
verklig, på trätavlor inristad
b., vars tydning dock gått
förlorad. I Nordamerika
före-kommo skriftersättning och b.
rikligt. I de östra delarna
hade indianerna utvecklat en
b., som ristades på
barkstycken och även kunde användas
som brev. Delawarerna
ned-skrevo på så sätt sin
stamhistoria, den röda ristningen,
»Walam Olum»
(»sanningsenligt måleri»). Prärieindianerna
målade figurer på
skinnmant
lar och tält, vilka utvecklade sig till ett slags
b. Man skulle kunna kalla indiansk b. för
en åtbördsskrift, då de avbildade figurernas
gester hade givna betydelser. Även den rent
geometriska ornamentiken, målad eller stickad
En kvinna o.
hennes många
släktingar .Var person
betecknad med en
ring. Australien.
på kläder, tyddes av indianerna symboliskt,
vilket också var fallet med deras av
olikfärgade musselstycken hopsatta wampumgördlar.
Äv de amerikanska kulturfolken hade
azteker och maya nått fram till en ganska
utvecklad b. (se Mexiko och Maya). I
Afrika synes b. ej ha varit gängse. Några
stammar (wey, bamum) ha europeiskt inflytande att
tacka för sin skrift. Även i Europa nyttjas
ännu stundom b. för hemliga meddelanden
landstrykare och brottslingar emellan samt i vissa
trakter som minnesstöd av icke skrivkunniga
personer. — Litt.: Th. Danzel, »Die Anfänge
der Schrift» (1912); K. Weule, »Vom
Kerb-stock zum Alfabet» (1921). Jfr även
Hiero-g 1 y f e r och Hällristningar. G. B-r.
Bildsten från Ardre socken, Gotland. Nu i Statens
historiska museum.
Bildsten kallas i Sverige en vanligen av
kalksten bestående häll, som rests till minne
av en avliden och är försedd med ornament
eller bildframställningar, stundom, men
vanligen icke, i förbindelse med runinskrift. B:s
hemland är Gotland, där nu omkr. 200 äro
kända; enstaka stenar, som kunna benämnas
b., äro kända även från svenska fastlandet
och Öland. De äldre gotländska b. äro
fyr-sidiga med raka eller något insvängda
långsidor, de yngre äro högre, ha en starkt svängd,
bågformig överdel, skild från
»bildstenskrop-pen» genom en stark insvängning. På de äldre
b. ses huvudsakligen ornament av geometrisk
art, på de yngre djur, människor, fartyg,
scener ur myt och saga, såsom den åttafotade
hästen Sleipner, kämpens ankomst till
Valhall, där han mottages av valkyrian med dryc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
