Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biljard - Biljett - Bill (plog) - Bill (skrift) - Billaud-Varenne, Jean Nicolas - Billault, Adolphe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Biljett—Billault
288
pad, elastisk karm, vallen, samt överdragen
med fastklistrat kläde (grönt). De i Sverige
och England mest brukliga b. äro försedda
med sex hål vid vallen (i de fyra hörnen och
vid långsidornas mittpunkter), vilka föra ned
till påsar
(bluser) eller till en
under biljarden
befintlig låda,
vari de »gjorda»
bollarna falla
ned. I andra
länder, såsom i
Frankrike och
Tyskland,
begagnas nästan
endast carambolagebiljarder, som
äro utan hål.
B :s elfenbensbollar äro 5,5—7 cm i diameter
och ytterst omsorgsfullt svarvade av bästa
homogena material. Till att sätta dem i
rörelse medelst stöt begagnar varje spelare en
k ö, en lång, mot ena ändan avsmalnande,
på spetsytan läderbeklädd och kritad käpp,
som i tjockändan är relativt tung. Bollarnas
rörelse sker enligt lagarna för fasta, elastiska
kroppars stöt och betingas i varje enskilt fall
dels av stötens beskaffenhet, dels av den
inverkan bollen röner av de elastiska vallarna
och av andra bollar, som den kommer i
beröring med. Stöten kan ges på mittlinjen
(central, över- el. understöt) eller på sidan
(skev el. sido- el. snedstöt), alltefter det mål,
som åsyftas. Genom kombination av olika
slags stötar kan en skicklig spelare nästan
fullständigt bestämma riktningen för
spelbollen, effekten av dess sammanstötning med
annan boll eller vallen m. m.; detta kallas att
spela »med dessein» (med avsikt). På en b.
med hål är meningen i regel att »göra» andra
bollar, d. v. s. med spelbollen driva dem ned
i hålen; på en b. utan hål gäller det däremot
att »carambolera», d. v. s. råka de andra
bollarna med spelbollen. De vanligaste sorterna
av b.-spel kallas b 1 a n c h e (två spelare, två
bollar), karolin a (två spelare, fem bollar),
guerre (två bollar, minst tre spelare), ä
la bataille (två spelare, tolv bollar),
py-r a m i d och a s p e r t o (tjuguen el. femton
bollar, minst två spelare), carambole (två
spelare, tre bollar); för spel och vinst gälla
olika mer eller mindre invecklade regler.
Spelet har med största sannolikhet utvecklat
sig ur kulspelet och uppfunnits i Italien under
1500-talet. Det utbredde sig från Frankrike
på 1600- och 1700-talet samt kom på modet
genom Ludvig XIV. I Sverige förbjöds spelet
på källare och kaffehus genom k. f. 6 okt.
1731. I K. m:ts ytterligare förbud emot spel
och dobbel 2 aug. 1792 nämnes b. såsom
»särskilt tillåtet». U.
Bilje’tt (fr. billet), litet brev; inträdeskort
(t. ex. till teatrar); kort, som berättigar till
resa på någon trafikled (t. ex. på järnväg;
om barnbiljett, returbiljett o. s. v. ges
upp
lysningar i publikationen Sveriges
kommunikationer).
Bill, den flata, skärande spetsen på en
plog (se d. o.) samt den utplattade spetsen
å tunga harvars pinnar.
Bill (av mlat. billa, lat. bulla, sigill,
sigill-försedd skrift), en inom engelska och
amerikanska parlaments- och rättsväsendet mycket
använd term. Särskilt märkas:
1) Bill in parliament, i skrift
avfattat lagförslag, som framlägges i ettdera av
det engelska parlamentets båda »hus» och
blir lag, om det antagits i dem båda och fått
kunglig bekräftelse (act of parliament). En b.
kallas public bill, om därmed avses stiftandet
av en lag, som angår samhället i dess helhet;
i så fall framlägges den vanligen å
ministärens vägnar och motsvarar en svensk
»proposition». Private bilis äro sådana, som
medföra ingrepp i den enskildes rättssfär, såsom
tillåtelse till expropriationer vid
järnvägsbyggen o. s. v., och kunna väckas av vilken
ledamot som helst av vartdera huset; de
motsvara närmast en svensk »motion». Om
behandlingen i parlamentet av en b. se Parlament.
2) Bill of rights är namnet på en
lag-stiftningsurkund, som antogs.av
riksförsamlingen (the convention) under engelska
revolutionen 1688—89. Urkunden, som bl. a.
innehåller en förklaring över anledningarna till
revolutionen, uppräknar i 13 artiklar de
fri-och rättigheter, på vilka engelska folket gjorde
anspråk, samt framhåller bl. a. konungens
oförmåga såväl att upphäva eller giva dispens från
lagarna som att upptaga skatter, som ej
beviljats av parlamentet. Den grundar sig på en
av ett underhusutskott 13 jan. 1689 uppsatt
rättighetsförklaring, Declaration of rights.
3) Bill of indictment, se Jury.
Billaud-Varenne [bijå’-varä’n], Jean N
i-c o 1 a s, fransk revolutionsman (1756—1819).
Urspr. medlem av ett oratoriekollegium (han
avlade dock ej munklöftena), sedan advokat,
blev B. vid revolutionens utbrott en hetsig
jakobinsk klubbtalare. I konventet intog han
en framskjuten ställning bland Berget, röstade
för konungens avrättning »inom 24 timmar»,
uppträdde energiskt mot girondisterna och var
en av skräckväldets skoningslösaste män. Han
smickrade Robespierre utan att höra till hans
anhängare men slöt sig, då han kände sig
hotad, till dennes fiender och anföll honom
ursinnigt den 9 thermidor (27 juli 1794). Kort
efter Robespierres fall måste B. utgå ur
välfärdsutskottet, åtalades och deporterades 1795
till Guayana, där han, ehuru benådad 1799,
stannade till 1816. Han dog på Haiti.
Billault [bijå’], Adolphe, fransk
politiker (1805—63). Var advokat i Nantes,
invaldes 1837 i deputeradekammaren, tillhörde
där Thiers’ oppositionsgrupp och var, sedan
Louis Napoleon blivit president, dennes
hem-lige rådgivare samt blev efter statskuppen
1851 president i lagstiftande kåren. B. var
ett av de förnämsta verktygen för
kejsardö
Biljard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
