Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Billault, Adolphe - Billbergh, Johan Peter af - Billbergia - Bille (Bilde), ätt - Bille, Anders - Bille, Carl Steen Andersen - Bille, Christian Höyer - Bille, Claus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Billbergh—Bille, C.
290
mets befästande. 1854—60 var han med ett
kort avbrott inrikesminister, sedermera
minister utan portfölj.
Billbergh, Johan Peter af, ämbetsman
(1776—1850). Blev kammarråd 1808 och var
s. å. chef för generalkrigskommissariatet vid
västra arméns högra flygel. I tyska kriget
1813—14 var han chef för svenska
intendenturen och beredde därpå statsverket stor
vinst genom att hos de allierade genomdriva
en mycket betydande nedsättning i den
fordrade ersättningen för svenskarnas
rekvisitioner under kriget. För dessa sina förtjänster
erhöll B. av ständerna en penningbelöning.
Han befordrades 1817 till vice president i
Kammarrätten, adlades 1826 och var 1836—41
Kammarrättens president. B:s självbiografi
utgavs 1901 av sonen, advokatfiskal Ture
Arvid B. (1815—1908).
Billbe’rgia, växtsläkte av
ananasfa-m i 1 j e n (Bromeliaceae). Blommorna sitta i
ax med praktfullt färgade högblad. Flera
arter, de flesta från Brasilien, t. ex. B.
pyra-midalis, B. nutans och B. zebrina, odlas i
växthus eller boningsrum. — Släktet är uppkallat
efter Gustaf Johan Billberg,
ämbetsman och naturvetenskaplig samlare (1772
—1844), bror till J. P. af Billbergh. G. M-e.
Bille (namnet skrevs fordom Biide), dansk
adlig ätt, som redan på 1200-talet förde
släktnamnet. På 1500-talet stod den främst bland
danska adelsätter och var synnerligen rik på
gårdar, framför allt i Skåne (Billesholm,
Rosendal), Svanholm, Vallö m. fl. I danska
riksrådet hade 1533 ej mindre än 8
släktmedlemmar säte och utgjorde jämte sina 6 svågrar
i rådet ett starkt katolskt parti, som sökte
hindra den luterskt sinnade Kristian Ill:s
kungaval. En grevlig ättgren fortlever under
namnet Bille-Brahe, som upptogs 1788,
sedan den danska släkten Brahes gods genom
arv övergått till släkten B. Denna gren
innehar sedan 1789 länsgrevskapet Brahesminde.
Stamfar för släktens yngre gren är S t e e n
Andersen (1624—98), som var naturlig son
till en Anders B., med utmärkelse deltog i
kriget 1658—59 mot Sverige och 1679 erkändes
som adelsman med namnet B. Till hans
släktgren ha bl. a. många danska diplomater hört.
Litt.: W. Mollerup och Fr. Meidell,
»Bille-ættens historie» (1888—93).
Bille, Anders, dansk riksmarsk (1600—
57). Deltog i Kristian IV :s krig i Tyskland
1626—27, blev 1642 riksmarsk och förde 1643
befälet i Holstein mot Torstenson, som tvang
honom retirera norrut och sedan över till Fyn.
B. sökte under Fredrik III :s första
regeringstid genomföra en grundlig försvarsreform men
stötte på starkt motstånd från adeln. Vid
utbrottet av svensk-danska kriget 1657 inföll B.
först i stiftet Bremen men återvände, när Karl
Gustav nalkades. Brist på kanoner, proviant
och penningar försvårade hans ställning. Han
nödgades 2 sept. inskeppa sig i Glückstadt,
inneslöt sig därpå i fästningen Frederiksodde,
blev svårt sårad, när denna 24 okt. stormades,
tillfångatogs under flykten och dog 9 nov. av
sina sår.
Bille, Carl Steen Andersen, dansk
tidningsman o. politiker (1828—98).
Grundläde 1851 Dagbladet, som i följd av hans
inom den dåtida danska pressen ovanligt stora
yrkestekniska
skicklighet och ypperliga
stilistiska talang snart
blev en av landets
förnämsta tidningar. Det
blev i synnerhet organ
för byråkratien och
bourgeoisien samt
behärskade länge jämte
Plougs Fædrelandet i
sällsynt hög grad den
allmänna opinionen.
B. var nationalliberal.
Han slöt sig först till
Ejderpolitiken och tillhörde 1852—54 den
häftigaste oppositionen mot de reaktionära
ministärerna Bluhme och örsted. Senare anslöt
sig B. till den konstitutionella
helstatspoli-tiken och understödde ivrigt ministären Hall.
Som skandinav var han ganska ljum och
skeptisk. Mot den nye konungen, Kristian IX,
uppträdde han med stor hetsighet. B :s påstående
efter fredsslutet 1864, att denne i och med
Slesvigs förlust förverkat sin rätt till kronan,
ådrog honom ett åtal för högförräderi, men
han frikändes. 1872 överlämnade B. sin
tidning till ett bolag, grundade då och var 1872
—77 direktör för ett stort byggnadsbolag.
Han var 1861—80 led. av folketinget och vann
där tidigt inflytande som slagfärdig talare
samt var energisk motståndare till vänstern.
1880—84 var han ministerresident i
Washington, blev därefter kammarherre och 1886
amt-man i Holbæk. Han utgav ett urval av sina
tidningsartiklar, »Tyve aars journalistik» (3
bd, 1873—77), samt memoarverken
»Erind-ringer fra rejser i Italien» (2 bd, 1878) och
»Skoledrenge» (1886). Ths.
Bille, Christian Höyer, dansk
diplomat (1799—1853). Var dansk minister i
Stockholm 1847—49 och 1850—51, arbetade
kraftigt på att förmå svenska regeringen att
utlova Danmark militär hjälp under slesvigska
kriget 1848 samt deltog i de underhandlingar,
som ledde till vapenstilleståndet i Malmö 26
aug. 1848. B. var inflytelserik som direktör
i utrikesdepartementet sept. 1849—juli 1850
under utrikesministern A. W. Moltke och
deltog dec. 1851—jan. 1852 i de underhandlingar
i Wien med Schwarzenberg, som avsågo att
ordna danska monarkiens
författningsförhål-landen. Som sändebud i London frår febr.
1852 förde B. underhandlingarna om
London-traktaten (8 maj s. å.), varigenom prins
Kristian av Glücksburg (Kristian IX) blev dansk
tronföljare.
Bille, Claus, danskt riksråd (omkr. 1490
—1558), bror till ärkebiskop Torbern B. Var
III. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
