Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Billing, Axel Gottfrid Leonard - Billing, Einar Magnus - Billing, Herman - Billing, Lars Theodor - Billinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Billing, E. M_____Billinge
296
konservativ, närmast högkyrklig ståndpunkt.
Sin uppgift såg han i att värna det luterska
arvet i lära och församlingsliv. I sådan
avsikt satte han in hela sin auktoritet, när
frågan om Konkordiebokens ställning i svenska
kyrkans bekännelseskrifter var före vid
kyrkomötet 1893. Den seger han då vann har han
icke velat utnyttja i intransigent riktning,
varom hans av kyrkomötet 1903 antagna
motion om prästlöftets formulering i mera
evangelisk anda bär vittne. Denna motion innebar
icke en eftergift åt den moderna teologien,
vilken i B. aldrig haft någon befrämjare, utan
var ett utslag av den frimodiga vidhjärtenhet,
som B. redan vid 1893 års kyrkomöte hävdade
såsom en konsekvens av evangelisk-lutersk
åskådning. I själva verket har B. med
bibehållande av sin konservativa ståndpunkt sökt
och även förmått att såsom en av kyrkans
ledande personligheter utöva ett försonande
och utjämnande inflytande till förekommande
av splittring på församlingslivets område.
Han har därvid gjort bruk av sin från det
politiska livet förvärvade förmåga att finna
en enande kompromissformel. Ofta segrare,
har B. även lidit kännbara nederlag, såsom
i frågan om Härnösands stifts delning, då han
motsatte sig sammanslagningen av Växjö och
Kalmar stift, och i viss mån vid
prästlöne-regleringslagarn as genomförande.
B:s politiska och kyrkopolitiska verksamhet
har något undanskymt hans betydelse på det
rent religiösa området. Såsom en i hög grad
karaktärsfull predikant har han till den nya
tiden överfört den luterska predikotradition
han mottagit såsom arv. Genom sina
upp-byggelseskrifter, som vunnit stor spridning,
har han avsevärt stärkt den luterska
from-hetstypen i vårt land. På församlingslivets
område har B. även sökt värna gammal
tradition och väl icke tagit initiativ till nya
arbetsmetoder men ställt sig förstående och
främjande inför nya ansatser. Eminent
duglighet på det kyrkligt administrativa
området har kännetecknat hans sällsynt långa
verksamhet som biskop. B. har ock utövat en
flitig skriftställarverksamhet av kyrkligt och
teologiskt innehåll. Bland hans skrifter må
nämnas, utom två predikosamlingar (1887 och
1921), »Några ord såsom inledning till den
heliga skrift» (1865; 6:e uppl. 1908),
»Kateke-tikens begrepp» (1867; 2:a uppl. 1873), »Om
den sköna Herrens gudstjänst» (1874; 8 :e uppl.
1920), »Lutherska kyrkans bekännelse» (1876
—78), »Betraktelser för hvar dag i kyrkoåret»
(1906—07), »1 år. Korta betraktelser för hvar
dag» (1916; ny uppl. 1918), »Eör de gamla»
<1915; 5:e uppl. 1920). (E.M. R.)
Billing, Einar Magnus, biskop (f. 1871
e/io), son till A. G L. B. Blev student i
Uppsala 1889, fil. kand. 1891, teol. kand. 1898,
docent i dogmatik och moralteologi 1900 samt
1908 e. o. och 1909 ord. professor i dessa
ämnen. 1911 blev han teol. dr. B. utnämndes
1920 till biskop i Västerås. Under sin
Upp
salatid utövade han synnerligen djupgående
inflytande som teol. lärare. Ledande ställning
intog han också i den
kristliga
studentrörelsen. 1911 kallades han
till led. av
katekesnämnden, och dennas
betänkande, »I
katekesfrågan. Granskningar
och synpunkter» (1913;
ny förk. uppl. med
titel »I
katekesundervis-ningens tjänst» 1916),
är i huvudsak hans
verk. 1913—14 var B.
tillkallad sakkunnig i
folkundervisningskommittén rörande
kristen-domsundervisningen. — En sammanfattning
av B:s teol. och kyrkliga åskådning ger hans
»Herdabrev till prästerskapet i Västerås stift»
(1920). Bland hans övriga skrifter märkas
»Luthers lära om staten» (I, 1900), »De etiska
tankarna i urkristendomen» (1907),
»Försoningen» (1908; 2:a uppl. 1921), »Vår kallelse»
(1909; 4:e uppl. 1920), »Luthers storhet» (1917),
»1517—1521. Ett bidrag till frågan om
Luthers religiösa och teologiska utvecklingsgång»
(I, 1917), »Universitet och kyrka» (1923),
»Johannes Rudbeckius’ aristotelism» (i »Från
Johannes Rudbeckius’ stift. En festgåva till
Rudbeckiusjubileet» 1923). Jfr festnummer av
Vår lösen vid B:s 50-årsdag 1921. E. M. R.
Billing, Herman, jurist (1849—1917), bror
till A. G. L. B. Blev fil. kand, i Lund 1872,
jur. kand. 1875, anställdes i Stockholms
rådhusrätt 1878. avancerade där till stadsnotarie
1886 och till rådman 1891, blev justitieråd
1897 och jur. hedersdoktor vid Lunds
universitet 1900. Sin främsta insats i svenskt
rätts-liv gjorde B. som lagförfattare. Han var 1885
—87 Nya lagberedningens sekreterare vid
revisionen av strafflagen, blev 1891 led. av Nya
lagberedningen och 1894 led. av lagbyrån samt
anlitades vid en mängd kommittéuppdrag. B:s
namn är knutet vid ett flertal lagförslag från
1880- och 1890-talet. Som lagförfattare prisas
han av en minnestecknare för högt uppdriven
teknisk skicklighet, praktisk blick, mångsidig
erfarenhet samt sinne för språkets skiftningar
och konstnärliga form.
Billing, Lars Theodor, målare (1817—
92), kusin till A. G. L. B. Studerade vid
Konstakademien och några år i utlandet, var
därefter verksam i Stockholm som
landskapsmålare. Produktiv samt personligen älskvärd och
omtyckt, höjde han sig som konstnär ej över
medelmåttan. G-g N.
Billinge, socken i mellersta Skåne, n. v. om
Ringsjön; Onsjö härad, Malmöhus län; 41,57
kvkm, 1,399 inv. (1924). Marken är starkt
kuperad med skogklädda höjder. Rönne å
rinner i en djup fåra norrut genom socknen.
1,706 har åker, 2,148 har skogs- och hagmark.
Bildar med Röstånga ett pastorat i Lunds
stift, Onsjö kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
