Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bin - Samhällsmedlemmarna och deras uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
Bin
302
10) är mycket mindre och består av fyra olika
slags celler. Närmast trädgrenen äro cellerna
sexkantiga, stora och djupa och nyttjas till
förvaringsrum för honung. Nedanför dessa är
en bred zon av små, sexkantiga celler för
arbetsbina, i den nedre fjärdedelen finnas stora,
likaledes sexkantiga celler för drönarna och
slutligen längst ned flera långa, koniska celler
för viselarverna, hängande ned från kakans
fria kant likt stalaktiter. — T a m b i e t och
dess raser avvika från de andra arterna genom
sin vana att bo i håligheter, såsom
trädstammar, grottor och bikupor, samt bygga
flera hängande kakor sida vid sida, vilka bestå
av samma slags celler som hos dvärghiet, med
undantag av att särskilda celler för
honungs-förrådet saknas, enär detta förvaras i celler
liknande arbetarnas, varjämte
drottningcellerna aldrig byggas på drönarceller utan blott
på arbetarceller. Drottningcellernas
egendomliga form, så vitt skild från de sexkantiga
cellerna, och det förhållandet, att de äro de
enda, som rivas ned av arbetarna, sedan de
använts, tyder på att de äro ålderdomliga
cellformer av stor fylogenetisk betydelse.
Wheeler jämför dem med den enda celltyp, som
humlorna bygga. Honungsbiet har så länge
hållits tamt, att dess hemland är fullständigt
okänt. Det har flera underarter (indica i
Indien, unicolor i Afrika och mellifica i Europa),
vilka i sin tur äro uppdelade i talrika raser,
som avvika från varandra i fråga om
behå-ring, färg och teckning o. dyl. Av det
europeiska biet märkas följande raser: italienska
biet (var. ligustica), det mörka europeiska biet
(var. mellifica), som har den vidsträcktaste
utbredningen, samt hedbiet (var. Lehzeni), som
finnes i trakter med ljung och bovete i n. v.
Tyskland och Holland.
Samhällsmedlemmarna och deras uppgifter.
Ett bisamhälle utgöres av en hona, kallad
vise eller drottning, ett par hundra drönare
och 10—40.000 arbetsbin, som äro outvecklade,
sterila honor. Det allmänna utseendet av dessa
tre kaster i bisamhället framgår av planschen
bild 7. Visen igenkännes, förutom genom
sin storlek, på sin mot spetsen avsmalnande
bakkropp. I likhet med arbetsbina har hon
brutna (i vinkel böjda) antenner samt ögon,
som ej sammanstöta i pannan. Drönarna ha
trubbig bakkropp, raka antenner och stora
fasettögon, som sammanstöta i pannan. Visen
och arbetsbina äro i bakkroppsspetsen
försedda med en gadd, som ligger indragen och
dold, när den ej användes; drönarna däremot
sakna gadd. Gadden är försedd med hullingar
och står i förbindelse med en giftkörtel. Visen
och drönarna ha rätt förkrympta mundelar,
men hos arbetsbina äro dessa väl utvecklade
och bestå av en kort överläpp (planschen
bild 6, Lbr), ett par korta men starka
överkäkar, mandibler, som dock sakna tänder
och närmast torde göra tjänst som ett slags
modellerpinnar (M), samt ett par långa, smala
underkäkar, m axi 11 e r (Mx), och en
under
läpp, som är utdragen till en lång tunga (G).
I och för insamling av frömjöl är hos
arbetsbiet det bakersta benparets första fotled stor
och tätt hårig, bildande den s. k. borsten;
skenbenets välvda yttersida kantas av kraftiga
hår, som omgärda den s. k. korgen, där
frömjölet uppsamlas och bäres.
Trots sitt namn utövar drottningen intet
inflytande på händelsernas gång i kupan; hon
deltager ej i arbetet utan är blott en
ägg-läggningsmaskin. De av henne lagda äggen
äro av två slag; de flesta bli, innan de läggas,
befruktade av de sädesceller, som drottningen
mottagit vid befruktningen och förvarar i
en särskild behållare. Dessa ägg innehålla
anlag till drottning och till arbetsbi och
kunna, alltefter den näring larverna få,
utvecklas till den ena eller andra formen.
Andra ägg bli obefruktade och utveckla sig
till drönare. Äggläggningen tar sin början
ett par dagar efter hemkomsten från
»bröllops-utflykten» och kan pågå 2—3 år, varvid
drottningen under själva säsongen kan lägga
1,000 ägg dagligen. Vid framskriden ålder,
då sädesförrådet tagit slut, kan drottningen
blott lägga obefruktade drönarägg. Normalt
lägger visen obefruktade ägg blott i de stora
drönarcellerna och befruktade ägg endast i de
små arbetarcellerna samt i de egendomliga,
koniska visecellerna. Det antagandet, att det
är skillnaden i cellernas storlek, som
stimulerar visen att släppa fram spermatozoer i
äggledaren, när äggen passera, kan ej
godtagas, enär visen ofta lägger ägg i celler,
som endast ha bottnen färdig. Denna hypotes
strider likaledes mot förhållandena hos flera
andra bisläkten, vilka visa, att honan måste
känna till skillnaden mellan äggen, innan hon
börjar lägga dem och, i varje fall, innan hon
fått någon stimulans utifrån. Drottningen
lämnar ej boet under sin livstid, om hon ej
svärmar. Drönarna äro inga permanenta
medlemmar av samhället utan uppträda endast
under fortplantningstiden, och deras livstid
överskrider ej 6 månader. Deras antal växlar
mycket alltefter drottningens ras och ålder
och växlar från 50 st. till många hundra hos
hedbina. Drönarna deltaga på intet sätt i
arbetet i kupan; de kunna ej ens skaffa sig
föda själva utan matas av arbetarna och lämna
därför sällan boet. Deras enda uppgift är att
befrukta drottningen, och därför tumla de sig
under vackra dagar utanför kupan för att
spåra upp honor. Men blott en enda når detta
mål på den bröllopsutflykt, som den unga
visen företar tills, m. drönarna. Arbetsbina
äro, i likhet med alla arbetare hos i
samhällen levande steklar, honor, ehuru sterila
sådana med förkrympta könsorgan. Ehuru
koloniens fortbestånd beror av visen och drönarna,
så äro dock arbetsbina det härskande
elementet i bikupan, och visens och drönarnas
öden bero fullständigt av arbetsbina. De
senare bygga den konstfulla bikupan och göra
dennas celler i ordning för deras växlande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
