Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bindesubstansvävnad - Bindetid - Bindhinna - Bindhinneinflammation, Bindhinnekatarr - Binding, Karl - Bindning el. Bindemönster - Bindväv - Binerv - Binet, Alfred - Bing, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
Bindetid—Bing
314
sen, där den svampiga
strukturen bibehålies.
Benbalkarna äro här
anordnade efter
principerna för hållfasthet. För
uppkomsten av den
ändamålsenliga strukturen
spelar funktionen en
betydande roll (se A
n-passning). Benbalkar
utbildas framför allt i
de riktningar, där
påfrestningen är starkast
(jfr vidstående fig.). En
förändring av
riktningen av det på ett ben
verkande trycket eller
spänningen kan förändra
balkanordningen i benet.
— Ansiktets ben samt
hjärnskålens väggar och
tak uppstå genom
direkt förbening ur
bindväv, som är en mindre
ofta förekommande form av benbildning.
Benets yta täckes av benhinnan (se d. o.).
Den substans, som utfyller de rörformiga
hålrummen i de långa benen eller maskorna i
den svampiga bensubstansen, kallas benmärg.
Den röda benmärgen, som man hos den vuxna
individen finner i epifyserna av de
långsträckta benen, i kotkropparna och i de platta
benen, är viktig framför allt som
bildningshärd för de röda blodkropparna (se Blod).
I diafyserna av extremiteternas ben ersättes
den röda benmärgen hos den vuxna individen
av den gula, som erhåller sin färg genom en
stark fettinlagring. Stommen i benmärgen
ut-utgöres av ett slags retikulär bindväv. J. R-m.
Bindetid, den tid ett bindemedel (cement,
lim o. dyl.) behöver för att efter utröring i
vatten eller annat lösningsmedel stelna. Jfr
Betong och Cement.
Bindhinna, se ögat.
Bindhinneinf lammation(con;unctwttis),B i n
d-hinnekatarr, se ögonsjukdomar.
Binding, Karl, tysk rättslärd (1841—
1920), prof, i straffrätt, kriminalprocess och
statsrätt vid Leipzigs
universitet från 1873.
Utvecklade
omfattande författar- och
lärar-verksamhet. Hans
förnämsta arbete är »Die
Normen und ihre
Über-tretung» (2 bd, 1872—
1920), vari han företog
en revision av de
allmänna kriminalrättsliga lärorna. Vidare
märkas hans genom
skarpsinne och
omfat
tande lagkännedom utmärkta »Handbuch des
Strafrechts» (I, 1885), »Grundriss des gemeinen
deutschen Strafrechts» (I, 8:e uppl. 1913; II,
A. Konstruktion av en böjd kran. B Anordningen av benbalkarna i övre delen
av lårbenet hos människa.
1896—1901, ny uppl. 1904 ff.), »Grundriss des
deutschen Strafprocessrechts» (5:e uppl. 1904)
o. »Die Schuld im deutschen Strafrecht» (1919).
Bindning el. B i n d e m ö n s t e r, det
mönster, enligt vilket varptrådarna i en vävnad
höjas och sänkas under inslagen. Det på
rut-papper upptecknade bindningsschemat kallas
mönsterpatron och själva teckningsarbetet
pa-tronering. Se vidare Vävning.
Bindväv, se Bindesubstansvävnad.
Binerv, se Hjärnnerver.
Binet [binä’], Alfred, fransk psykolog
(1857—1911), direktör för laboratoriet för
fysiologisk psykologi vid Sorbonne. Var den
förnämste representanten i Frankrike för den
experimentella psykologien, vars forskningar
han utsträckte till det högre själslivet och
tillämpade för pedagogiska syften.
Tillsammans med dr T. Simon har han utbildat den
metod för mätningar av barns intelligens,
som kallas »B.-Simons metod». Bland hans
talrika skrifter må nämnas »L’étude
expéri-mentale de 1’intelligence» (1903) och »Les
idées mödernes sur les enfants» (1909). B.
utgav »L’année psychologique» från 1895
och var en av grundläggarna av »La société
libre pour 1’étude psychologique de 1’enfant»
(1901). S—e.
Bing, dansk industriidkarsläkt. M e y e r
H e r m a n n B. (1807—83) upptogs 1838 i den
av hans fader grundade bok- och
pappershan-delsfirman J. H. B. & son, som under ledning,
efter faderns död 1844, av honom och hans
yngre broder Jacob He r man n B. (d. 1896)
vann ansett namn som konst- och
galanteri-handel. Bröderna grundade jämte Fr.
Gröndahl 1853 Bing & GröndahFs porcelænsfabrik
(se d. o.). Jacob Hermann B:s son Harald
B. (f. 1848) övertog 1868 den tekniska
ledningen av denna fabrik, blev 1880 jämte sin
broder Ludvig B. delägare i firman, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
