Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birch-Reichenwald, Peter - Birck, Lauritz Vilhelm - Bird, William - Birdschend - Birdwood, sir William Riddell - Biredschik el. Bir - Birem - Birfilare - Birger (svensk konung) - Birger, Hugo (Pettersson) - Birger, Selim Birger Gotthard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Birck—Birger
330
tare i Kristiania. Under krisen sommaren
1892 påyrkade B., att högern endast skulle
bilda regering på programmet fullföljande av
stortingsbeslutet i konsulatsaken.
Birck, Lauritz Vilhelm, dansk
nationalekonom (f. 1871). Blev 1906 docent och
1911 professor i statsvetenskap vid
Köpenhamns universitet. B:s huvudarbete är
»Værdi-teorie» (2 bd, 1902); dessutom må nämnas
»Sukkerets historie» (1909) och »Told og
accise» (1920). Tidigt politiskt intresserad,
var B. 1896—98 redaktör av högertidningen
Vort Land samt 1903—10 och 1918—20
folke-tingsman. Som sådan intog han en
självständig ställning, under den senare perioden
utanför alla partier. E. Ebg.*
Bird [bed], William, engelsk tonsättare
(1543—1623). Var 1563—72 organist i
Lincoln, sedan medlem av hovkapellet; sin
samtids mest betydande engelske organist, åtnjöt
han även stort anseende som kompositör. B :s
kompositioner omfatta mässor, psalmer,
andliga sånger, vilka äro stora a cappellakörer i
ända till 40 stämmor; stor betydelse äga även
hans småstycken för orgel och klaver. — Litt.:
E. H. Fellowes, »W. B.» (1923). T. N.
Birdschend, stad i ö. Persien, ej långt från
afganska gränsen, 1,443 m ö. h.; huvudort i
Kohistan; viktig handelsplats för saffran,
ka-melhårsvävnader o. mattor. Omkr. 20,000 inv.
Birdwood [bö’dcood], sir William R i
d-d e 11, engelsk general (f. 1865). Gjorde under
boerkriget (1899—1902) stabstjänst och var
sedermera i Indien Kitcheners militäre
sekreterare, därefter bl. a. 1909—12 brigadchef.
I dec. 1914 blev B. befälhavare för den
australiska expeditionskåren, som samlats i
Egypten; han anförde med utmärkelse
»An-zackåren» (se A n z a c) å Gallipolihalvön. Då
sir lan Hamilton avgått från befälet,
övertogs detta av B., som genomförde halvöns
utrymmande. Han förde därefter befälet över
de australiska trupperna på västfronten, blev
1917 general och våren 1918 chef för 5:e
armén. 1919 upphöjd till baronet, fick han 1920
befälet över norra armén i Indien. M. B—dt.
Biredschik el. B i r, stad i Turkiet vid
Eu-frat, nära gränsen till Syrien. 20,000 inv.,
turkar, kurder. Färjstation för karavaner;
utgångspunkt för pråmfart på Eufrat.
Birem (lat. rémus, åra); tvåroddare;
forntida roddskepp, se Galär.
Birfilare, eg. fiolspelare på en ölstuga; skral
fiolspelare, skral musikant i allmänhet.
Birger, svensk konung (1280—1321), son till
Magnus Ladulås och drottning Helvig. Utsågs
redan under faderns livstid till dennes
efterträdare och uppsteg vid Magnus’ död 1290 på
tronen. Regeringen fördes under B:s
minderårighet och därpå några år framåt av
marsken Tyrgils Knutsson; B:s egen styrelse
torde först ha börjat efter kröningen 1302.
Snart inträdde spänning mellan B. och hans
bröder, hertigarna Erik och Valdemar. Dessa
sökte stöd i Norge, medan B. mot dem
för
band sig med sin svåger konung Erik Menved
i Danmark. Stödd av marsken, förmådde B.
bröderna till en förlikning febr. 1305
(fördraget i Kolsäter). De lyckades snart övertala
den svage och misstänksamme B. att låta
fängsla marsk Tyrgils (på hans gård Lena,
dec. 1305) och avrätta honom (febr. 1306). På
hösten s. å. överrumplades B. av sina bröder
(sept.) på Håtuna kungsgård i Uppland (H
å-t u n alek e n) och hölls till våren 1308 i
fängelse på Nyköpings slott. För att återfå
friheten måste han till bröderna avstå större
delen av riket. Han flydde kort därefter till
Danmark, fick hösten 1309 hjälp av Erik
Menved till ett krigståg mot hertigarna men
ingick med dem 1310 ett fredsfördrag i
Hälsingborg, i vilket han visserligen erkändes som
Sveriges konung men under egen förvaltning
blott erhöll vissa delar av n. och ö. Sverige.
I sina planer att hämnas styrktes han av sin
drottning, Märta, och av drotsen Johan Brunke.
Då hertigarna hösten 1317 gästade B. på
Nyköpings slott, mottogos de först vänskapligt
men blevo sedan förrädiskt fängslade
(Nyköpings gästabud). En resning av
hertigarnas anhängare nödgade B. att fly till
Gotland; på sommaren 1318 avledo hertigarna
i fängelset, sannolikt avlivade på B:s
befallning. Kort därefter måste såväl Nyköpings
som Stegeborgs slott kapitulera för
hertigarnas anhängare, och B. begav sig till Danmark,
där han avled 1321. Hans vid Stegeborg
tillfångatagne unge son Magnus Birgersson hade
avrättats 1320 och Eriks son Magnus 1319
hyllats som Sveriges konung. (V. S-g.)
Birger, Hugo (till 1878 Hugo Birger
Pettersson), målare (1854—87). Vann 1877 kungl.
medaljen vid Konstakademien för
»Syndafallet», begav sig s. å. till Paris, målade där
elegant stämda interiörer med mondäna figurer,
reste 1882—83 i s. Spanien och Nordafrika,
där han utförde färgstarka friluftsbilder,
motiv från gator och trädgårdar med brokiga
figurer i sydländsk brännande sol. Avgjort
koloristiskt begåvad, sökte han nya områden
och behandlingssätt men hämmades av en
smygande lungsjukdom. Under sommarbesök
i Sverige gjorde han studier av bohuslänsk
natur. I Paris målade han 1886 »Frukost
hos Ledoyen» (se bild sp. 331—332), med många
porträtt av kamraterna, ett dokument från
80-talets ungdomsglada svenska konstnärsliv
i Paris. Själv var han en originell, sorglös
och talangfull konstnärstyp från en gången
tid. Representerad på Nationalmuseum men
fylligast och bäst på Göteborgs museum (med
11 målningar). G-gN.
Birger, Selim Birger Gotthard,
läkare och botanist (f. 1879 18/2), praktiserande
läkare i Stockholm. B. har lämnat viktiga
bidrag till Sveriges floristiska och
växtgeografiska utforskning. Företog 1904 en
botanisk resa till Falklandsöarna. Av B:s skrifter
märkes främst »Den norrländska florans
geografiska fördelning och invandringshistoria»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
