Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bionomi - Biorisering - Bioser - Bioseston - Biostatik - Biot, Jean Baptiste - Biotit - Biotyp, livstyp - Bipest - Biplan - Biplanet - Bipolaritet - Bir (brunn) - Bir (stad) - Birbhum - Birch-Pfeiffer, Charlotte - Birch-Reichenwald, Christian - Birch-Reichenwald, Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Bionomi—Birch-Reichenwald
328
Bionomi, läran om lagarna för det
organiska livet.
Biorisèring, se Pasteurisering.
Biöser, se Sockerarter.
Biose’ston, se S e s t o n.
Biostatlk, läran om medellivslängden, läran
om befolkningsmedeltalet.
Biot [biåz], Jean Baptist e, fransk
fysiker (1774—1862). Blev 1800 prof, i fysik vid
Collège de France. Han fortsatte 1806 tills,
m. Arago den stora franska gradmätningen
Dunkerque-Barcelona,
som utsträcktes
söderut till ön
Formen-tera, varunder en
viktig serie pendelförsök
för bestämning av
tyngdens variationer
med latituden gjordes.
B:s viktigaste
fysikaliska arbeten falla
inom optiken och gälla
där främst ljusets
polarisation. B. utgav
även högst
förtjänst
fulla läroböcker i analytisk geometri och fysik
samt en studie över indisk och kinesisk
astronomi. Led av sv. Vet.-akad. 1816 och av
Franska akademien 1856. — Om Biot-Savarts lag
se Elektricitet. A. L-m.
Biotlt, ett efter J. B. Biot uppkallat
mineral, se G 1 i m m e r.
Biotyp, 1 i v s t y p. Med b. menas individer,
som ha en identisk uppsättning av arvenheter,
samma »genotypiska konstitution». Se
Ärftlighet. J. R-m.
Bipest, se Bin, sp. 307.
Biplan, flygplan med dubbla vingar,
placerade över varandra; se Flygplan.
Biplanèt, se Satellit.
Bipolaritèt (grek. po’los, pol), djurgeografisk
beteckning för det sakförhållandet, att i de
norra och södra kallare haven djurformer
förekomma, som antingen äro identiska eller
varandra mycket närstående, medan de
däremot äro långt mera skilda från de djur av
samma grupper, som bebo de stora
mellanliggande tempererade och tropiska
havsområdena. Även bland algerna finnas exempel på
»bipolär» utbredning (se Alger, sp. 492). De
bipolära havsdjuren tillhöra såväl plankton
som bottenfaunan. Förklaringen till b. är ännu
omtvistad. Sannolikast torde vara, att
mellan de subarktiska och subantarktiska havens
djurvärld en förbindelseled står öppen genom
de mellanliggande havens djupare och kallare
vattenlager. Medan djuphavsdjuren, som för
övrigt ofta ha en mer el. mindre
kosmopolitisk utbredning, kunna företaga en sådan
vandring var som helst genom Atlantens eller
Stilla havets djup, synas för litoralfaunans
djur två stora utbredningsvägar leda längs
Amerikas och Afrikas v. kuster, betingade av
kalla strömmar och den tropiska
korallrev-zonens svagare utveckling. Att vissa nordliga
djur på dessa vägar framträngt ända till Kap
Hoorn, resp. Goda Hoppsudden, är
otvivelaktigt: genom att »dyka» djupare ned ha de
lyckats passera tropikbältet. Blir
kontinuiteten i utbredningen avbruten i tropikhaven,
uppstår verklig b.; i annat fall kan man tala
om skenbar sådan. För att avgöra vilketdera
fallet föreligger kräves givetvis en grundlig
utforskning av den tropiska havsfaunan på
djupare vatten. T. O.
Bir, arab., källa, brunn; förekommer i
sammansättningar, särskilt vid namn på
karavan-stationer, t. ex. Bir Ali.
Bir, turkisk stad, se Biredschik.
Birbhum (skt Virabhumi, »hjältelandet»),
distrikt i britt.-indiska prov. Bengalen, omkr.
150 km n. om Kalkutta. Här utkämpades
under mer än 2,000 år förbittrade strider (därav
namnet) mellan de invandrande arierna och
Indiens urinvånare.
Birch-Pfeiffer [-pfai’far], Charlotte, tysk
dramatisk förfma (1800—68). Var egentligen
skådespelerska, bl. a. vid kungl. teatern i
Berlin (1844—68), men är mest känd genom sin
omfattande produktion av teaterstycken (över
ett hundratal). De flesta voro bearbetningar
efter kända romaner och noveller (bl. a. även
efter Fredrika Bremer); de blevo genom sina
välberäknade effekter och tacksamma roller
mycket omtyckta. Nämnas må »Jane Eyre»,
»Ladyn af Worsley hall» och »Syrsan», som i
Sverige länge voro dragande repertoarstycken.
Birch-Reichenwald, Christian, norsk
politiker (1814—91). Var expeditionssekreterare
i kyrkodep. 1841—47, amtman 1847—58,
statsråd 1858—61 och sorenskriver 1869—89.
B. ådagalade både som ämbetsman och
stor-tingsman (1848, 1854 och 1862—66) betydande
duglighet. Fastän regeringens yngste medlem,
utövade han i samråd med sin kusin och
svåger Ketil Motzfeldt stort inflytande och var
en tid den verklige regeringschefen. Han
visade ett principiellt tillmötesgående mot
stortinget och den sverdrupska riktningen. Från
ungdomen en varm skandinav och unionsvän,
stod B. på .mycket god fot med Karl XV.
Bl. a. utverkade han 1859 dennes löfte om
sanktion i ståthållarfrågan. Den förbittring,
scm uppstod i Norge, då konungen, utsatt för
svensk påverkning, ej kunde uppfylla sitt
löfte, vände sig i synnerhet mot B. Närmast
föranleddes hans avgång av
meningsskiljaktigheter om formuleringen av det av B.
utarbetade norska regeringsbetänkandet okt.
1861 i fråga om den från Sverige föreslagna
unionskommittén. — Litt.: L. De Geer,
»Minnen», del 1 (1892); K. Motzfeldt, »Dagböger
1854—89» (1908). Biogr. över B. av H. Koht
i Norsk biogr. leksikon (1923).
Birch-Reichenwald, Peter, norsk
ämbetsman (1843—98), son till Chr. B. Var
höjeste-retsadvokat 1870—81, expeditionschef i
justi-tiedep. 1881—89, arbetsminister i Emil Stängs
första ministär 1889—91 och inrikesminister
i hans andra 1894—95 samt sedan borgmäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
