Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birger Gunnersen - Biger jarl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Birger jarl
334
gistergraden. Efter hemkomsten blev han
föreståndare för domskolan i Lund, knöts till
kungliga kansliet i Köpenhamn och var 1477
—97 kansler hos drottningarna Dorotea och
Kristina. Prästerliga
befattningar och
ka-nonikat, bl. a. i
Ros-kilde och Lund,
hopades under tiden på
honom, och han blev
efter Jens Brostrups död
1497 genom enhälligt
val av kapitlet dennes
efterträdare som
ärkebiskop i Lund. B.
lyckades efter mångåriga
strider stäcka den ad-
liga rovlystnaden och återförvärva de gods
hans företrädare bortförlänat och bortpantat
till sina nepoter och gunstlingar. Efter
stridernas slut lät han upplägga en
kombinerad jordebeskrivning och jordebok över
ärkebiskopssätets gods, den s. k. P a 11 e b o k e n.
B. sörjde även för folkupplysning och
kyrkotukt. I praktfulla tryck lät han i Paris
utgiva sin kyrkas böcker; han främjade
verksamt lundakaniken Christiern Pedersens 1514
tryckta uppl. av Saxos »Gesta Danorum».
Omkr. 1505 påbörjade B. en ombyggnad av
domkyrkan i Lund; den var vid hans död i
det närmaste avslutad (se Lunds
domkyrka). B. förde såsom ärkebiskop presidiet
i riksrådet och tog verksam del i ledningen
av den danska politiken; han var påvlig legat,
och i sin egenskap av Sveriges primas slungade
han 1517 och 1519 bannstrålen mot Sten Sture
och dennes anhängare. Begraven i Lunds
domkyrkas krypta under en praktfull
sandstens-tumba, från vars liggande staty ovanstående
porträtt är hämtat. L. Wbll.
Birger jarl, Sveriges regent (d. 1266). Var
son till Magnus Minnisköld av Folkungaätten
och brorson till Birger Brosa samt gift först
med konung Erik Erikssons syster Ingeborg
(d. 1254), sedermera med Mechtild (d. 1288),
dotter till Adolf IV av Holstein och änka
efter danske konungen Abel. B. var den
ledande mannen i Sverige såväl under sin
svågers, Erik Erikssons, som sin äldste sons,
Valdemars, regeringstid. Han anses ha haft
betydande andel i det kungliga partiets seger
1247 vid Sparrsätra över den upproriske
Holm-ger Knutsson och nämnes i mars 1248 som
rikets jarl, varefter han till sin död var dess
verklige styresman. Kyrkans stöd vann han
genom sitt samtycke till de reformer
(biskopsval genom domkapitel, celibat för präster
m. m.), vilka den påvlige legaten Vilhelm av
Sabina genomdrev på kyrkomötet i
Skän-ninge 1248. B. ägnade sig därefter främst åt
att trygga den svenska missionen och
kolonisationen i Finland genom ett korståg mot
tavasterna och anläggningen av Tavastehus
1250. Medan han ännu befann sig i fält,
utslocknade genom Erik Erikssons död s. å. ko-
nungaättens äldre gren, och till konung valdes
då B:s äldste son Valdemar, Erik Erikssons
systerson. B. krossade 1251 vid Herrvadsbro
de förbigångna tronpretendenterna Filip Knuts-
sons och Knut Magnussons upprorsförsök, lät
halshugga dem och konfiskera deras egendom.
Under de närmast följande åren synes han ha
genomfört sin ryktbara fridslagstiftning
(lagarna om hemfrid, kvinnofrid, tingsfrid och
kyrkofrid). Även genomförde han
lagstadgandet om systers rätt att ärva hälften mot
broder samt förbjöd järnbörd. Till skydd för
handeln på Novgorod lät han 1256 svenska
trupper i samverkan med Tyska orden företaga en
expedition till floden Narova. I tvisterna
mellan Danmark och Norge uppträdde han med-
Birger jarls grav i Värnhems klosterkyrka.
Birger jarls sigill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
