Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birgitta, den heliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Birgitta
338
kraft henne vida underlägsen. På hans
fädernegård Ulvåsa levde de ett strängt liv och
blevo vida omkring bekanta för sin
givmildhet och fromhet. De hade fyra söner: Karl,
Birger, Bengt och Gudmar, samt fyra döttrar:
Märta, Katarina (se K a t a r i n a U 1 f s d o
t-t e r), Cecilia och Ingeborg. Sonen Birger och
alla döttrarna överlevde modern. — Till
biktfader och lärare i religiösa ting hade B. valt
kaniken i Linköping magister Mattias (se d. o.),
det dåtida Sveriges främste teolog. Genom
honom leddes B. in på studiet av tidens
apo-kalyptiska litteratur, som jämte delar av
bibeln och den helige Bernhards skrifter på
hennes utveckling utövade ett genomgripande
inflytande. Till den krets av lärda och fromma
män, som hon samlade kring sig, hörde vidare
Nicolaus Hermanni (se d. o.), en tid lärare för
hennes barn och sedermera biskop i Linköping,
underpriorn Petrus i Alvastra samt dennes
namne, föreståndaren för helgeandshuset i
Skänninge; dessa båda sistnämnda ha
nedskrivit hennes uppenbarelser och författat den
första levnadsteckningen över henne. Petrus
från Skänninge blev ock den förste
styresmannen i det kloster hon grundade.
Efter konung Magnus’ förmälning med
Blanche av Namur 1335 kallades B. till
hov-mästarinna vid det unga hovet. Hon slöt sig
inom politiken till den aristokratiska
oppositionen. Sedan B. lämnat sin plats vid hovet,
beslöto hon och hennes man att företaga en
vallfärd till Santiago de Compostela. Resan
föietogs under åren 1341—43; färden gick
genom Tyskland och Frankrike, och B. kom
därunder i beröring med tidens stora frågor:
kampen mellan påvedöme och kejsardöme,
kriget mellan Frankrike och England samt
påvarnas babyloniska fångenskap i Avignon.
Det synes ej heller otänkbart, att hon i
Frankrike gjort bekantskap med en klosterstiftelse,
som med hennes egen företer mycken
fränd-skap, fontevraldensernas. På hemvägen
insjuknade Ulf livsfarligt. B. fick en syn av
Frankrikes skyddshelgon, S:t Dionysius, som
förklarade henne stå under Guds särskilda
hägn och utlovade Ulfs tillfrisknande. Han
kom sig även men avled redan 1344, kort
efter hemkomsten.
Mannens död utövade på B:s liv ett
avgörande inflytande. Hon tog sin bostad nära
Alvastra kloster, och där mottog hon en tid
efter mannens död den första av sina
egentliga uppenbarelser, genom vilken Gud kallade
henne till sin brud och till sitt språkrör till
människorna. Sedan blevo uppenbarelserna
allt tätare; vid deras mottagande försjönk hon
oftast i ett extatiskt tillstånd; efter
uppvaknandet nedskrev hon själv sina
uppenbarelser på svenska eller dikterade dem för sin
biktfader, som sedan — ofta mycket fritt —
översatte dem till latin, varefter hon själv
granskade översättningen. Under denna första
tid underställdes uppenbarelserna magister
Mattias’ granskning, till avskiljande av allt
Birgitta mottager en uppenbarelse. Träsnitt i den i
Nürnberg 1500 tryckta upplagan av uppenbarelserna
vid prologen till femte boken.
vad till äventyrs ej fullt överensstämde med
kyrkoläran. B. kände sig alltmera kallad att
väcka en syndig värld; hon vände sig med sina
ofta lidelsefullt skarpa utfall ej blott mot
förhållandena i hemlandet, mot konung Magnus
och hans lättsinniga hov, utan sökte även
mäkla fred mellan Frankrike och England
samt återföra påven från fångenskapen i
Avignon till Rom.
Under något av åren närmast efter mannens
död mottog hon en ingivelse att stifta en ny
klosterorden, vars första kloster skulle
anläggas i Vadstena. På Vadstena slott undfick
hon Frälsarens ordensregel, som hon dikterade
för underpriorn Petrus. Landets store skänkte
företaget sitt villiga understöd; i sitt
testamente 1 maj 1346 gåvo konung Magnus och hans
drottning till det nya klostrets grundande
Vadstena kungsgård och en mängd andra gods
— en donation, som emellertid endast delvis
kom till utförande. För att erhålla påvens
stadfästelse på den nya ordensregeln och även
för att på närmare håll kunna ingripa i de
stora världshändelserna beslöt B. begiva sig
till Rom. Åtföljd av sonen Birger,
skrifte-fäderna Petrus från Alvastra och Petrus från
Skänninge m. fl. lämnade hon Sverige 1349 och
ankom under jubelåret 1350 till Rom.
Återstoden av sitt liv tillbragte hon under stu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
