Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birgitta, den heliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Birgitta
340
Kristi födelse uppenbaras för Birgitta. Målning från
slutet av 1300-talet i kyrkan S:ta Maria Novella i
Florens.
dier, andaktsövningar, profetuppdrag och
kristlig kärlekstjänst i Italien eller på
vallfärder. Av påven Urban V lyckades hon
1370 i Montefiascone utverka en bulla,
daterad 5 aug., varigenom han visserligen ej
stadfäste hennes ordensregel men gav henne
tillstånd att i Vadstena grunda ett
munk-och ett nunnekloster av Augustinus’ orden
och tillät hennes ordensregels subsidiära
användande inom detta vid sidan av
Augustinus’. Sedan B. sålunda nått ett av sitt
livs stora mål, anträdde hon i början av 1372
den länge efterlängtade vallfärden till det
heliga landet; hon återkom följande år med
bruten hälsa till Rom och avled där 23 juli
1373. Redan följ, år överflyttades hennes
kvarlevor till klostret i Vadstena. 7 okt. 1391 upptog
Bonifatius IX henne bland kyrkans helgon.
B. är otvivelaktigt den skandinaviska
medeltidens största religiösa och poetiska snille;
hennes verk utgöra det intressantaste, mest
personliga minnesmärket inom vår medeltids-
Birgittas kista, i vilken hennes lik bars från Rom till
Vadstena.
litteratur. B:s efterlämnade arbeten utgöras
av sju böcker uppenbarelser, Revelationes,
ordnade av hennes bägge ovannämnda
skrifte-fäder, vartill kommer en åttonde bok,
redigerad av Alfonso av Jaén, B:s vän och rådgivare
i Rom, samt de s. k. Revelationes
extrava-gantes, som härröra från de av Petrus av
Alvastra gjorda samlingarna och innehålla dels
ur de föregående böckerna uteslutna
uppenbarelser, dels Petrus’ anteckningar om B.
Från henne härröra ock ordensregeln (Regula
S. Salvatoris), uppbyggelseskriften Sermo
an-gelicus samt de s. k. Quatuor orationes. På
Vadstenaklostrets föranstaltande och efter
där förvarade handskrifter utgåvos 1492 i
Ly-beck i tryck hennes skrifter. Sedan ha många
upplagor utkommit; helt eller delvis äro
hennes uppenbarelser översatta till de flesta
europeiska språk och till arabiska; en övers, till
svenska, från slutet av 1300-talet, är av
Klem-ming utgiven i Svenska fornskriftsällskapets
samlingar (1857—84). I urval och övers, äro
hennes uppenbarelser utg. av R. Steffen (1909).
B:s religiösa betydelse är omfattande.
Bredvid Joachim av Floris är hon medeltidens mest
beaktade profet; kyrkliga stiftelser och
liturgiska verk i alla västeuropeiska länder vittna
liksom kyrkliga bilder och översättningarna
av B:s skrifter om hennes namnkunnighet.
Och den orden hon grundat har för den
skandinaviska medeltidskulturen haft en betydelse,
som knappast kan överskattas. Se vidare B i
r-gittinorden och Vadstena kloster.
Den äldsta levnadsteckningen över B.,
författad 1373 av hennes skriftefäder Petrus från
Alvastra och Petrus från Skänninge (tryckt i
»Scriptores rerum suecicarum» III), utgör
jämte vittnesmålen i hennes helgonprocess
»Acta et processus canonizacionis Beate
Bir-gitte», utg. av Isak Collijn, I (1924), den
viktigaste källan för kunskapen om hennes
liv. En versifierad levnadsteckning, »Vita
metrica S. Birgittæ», har utgivits och
kommenterats av J. Kruse (i »Meddel. fr. det
litteraturhist. seminariet i Lund», 1892).
Bir-gittinmunken Bertholdus’ »Vita S. Birgittæ»
från 1400-talet är intagen i »Acta sanctorum»,
Oct. t. 4 (1780; omtryckt 1866). Av
moderna arbeten märkas: Hammerich, »Den
hel-lige Birgitte og kirken i norden» (1863); G.
Binder, »Die heilige B. von Schweden und ihr
Klosterorden» (1891); Flavigny, »Sainte
Brigitte de Suède» (1892; 3:e uppl. 1910);
Silfver-stolpe, »Om kyrkans angrepp mot Revelationes
Sanctæ Birgittæ (i Vitt.-akad:s handl. XII,
1895); Schück, »Svensk litteraturhistoria» I
(1885—90), »Illustrerad svensk
litteraturhistoria» I (2:a uppl. 1911) och »Några
anmärkningar om B:s revelationer» (i Vitt.-akad:s
handlingar, ny följd, XIII: 1); G. Bergström,
»Sancta B.» (1898); Lydia Wahlström, »Den
heliga B.» (1905); H. Hildebrand, »Minne af
heliga B.» (i Sv. akad:s handl. ifrån år
1886, XIX, 1906); K. Krogh-Tonning, »Die
heilige B. von Schweden» (1907); A.
Fors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
