Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bjuv - Bjälbo - Bjälke - Bjälklag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Bjuv—Bjälklag
406
Bjuv, socken i n. v. Skåne, ö. om
Hälsingborg, Luggude härad,
Malmöhus län; 17,09 kvkm, 3,389 inv.
(1924); därav utgör B.
municipal-samhälle 272 har med 2,398 inv.
Betydande industri med
stenkolsgruvor och fabriker för
tillverkning av eldfast lera, som ägas av
Höganäs-Billesholms a.-b. (se d. o.).
Municipalsamhället hade 1923 ett
taxeringsvärde av 5,218,600 kr. och
till bevillning taxerad inkomst av
1,381,733 kr. Marken är nästan
alldeles jämn. 1,491 har åker, 17
har skogs- och hagmark. Annex till
Norra Vram, Lunds stift, Luggude
kontrakt.
Bjälbo, socken i v. Östergötland
mellan Skänninge och sjön Tåkern, Göstrings
härad, Östergötlands län; 22,31 kvkm, 752 inv.
(1924). Bördig och välbebyggd slättbygd.
Kyrkans långhus och kor ombyggdes grundligt 1786
—88; dess kraftiga torn kvarstår sedan
medeltiden och är uppfört i fyra våningar, varav
de två nedersta äro tunnvälvda och, liksom
den tredje, delade i vardera två rum. I B. låg
Birger jarls stamgods, Bjälbo, som sedan av
hertig Eriks änka, Ingeborg, skänktes till
Skänninge nunnekloster. Reducerat 1527 till
kronan, kom det senare i enskild ägo och blev
fördelat på flera gårdar, av vilka den största
bevarar namnet; 200 har, därav 150 har åker;
tax.-värde 236,600 kr. (1923); äges f. n. av
riksdagsman David Pettersson. Av den forna
borgen, som ägdes av Birger jarls föräldrar,
återstå inga rester ovan jord. Se Brunius,
»Konstanteckningar» (1851), och uppsats av
Arne i »En bok om Östergötland» (1915). —
Omfattar 1,888 har åker, 113 har skogs- och
hagmark. Annex till Skänninge, Linköpings
stift, Göstrings kontrakt. Ö.;H. W-n.
Bjälke. 1. Benämning på fyrkantigt, bilat
virke, som brukas till åtskilliga
byggnads-ändamål. En b. skall i regel hålla 9 tum
eller däröver i fyrkant (klenare
fyrkantvirke benämnes s p a r r a r) och vara fri
från genomgående sprickor, röta och blåyta.
Tvärkrökar eller krokighet åt två sidor får
ej förekomma. Längden skall vara minst 18
fot. B. skola vara bilade skarpkantiga till
minst 3/a av längden. Bilningen eller
skräd-ningen utföres i regel i skogen. Numera
saluföras jämväl sågade b. — 2. Om heraldisk b.
se Vapen. S-r.
Bjälklag. 1. B. i ett hus kallas den del av
byggnadsstommen, som bildar golv och
innertak och därigenom begränsar de olika
våningarna uppåt och nedåt. Ett b. består av de
bärande huvuddelarna: vanligen träbjälkar,
järnbalkar eller betongkonstruktioner; de
utfyllande delarna: valv, mellanslag o. dyl.;
samt golv- och taklag. — Ett t r ä b j ä 1
k-1 a g av i enklare svenska byggnader vanlig
beskaffenhet (fig. 1) innehåller träbjälkar,
inlagda på lämpligt avstånd och med spänn-
Utsikt över gruvfälten vid Bjuv.
vidd av upp till 6 m. Mellan bjälkarna
anbringas en s. k. blindbotten av bräder, som
vila på läkt, fästade utmed bjälkarnas
sidor. Ovanpå blindbottnen och mellan bjäl-
karna inlägges en fyllning, kallad trossning,
av mager lera, kalkgrus, sågspån, torvströ
eller annat torrt och isolerande fyllnadsämne.
På bjälkarnas översida spikas den övre
våningens golvplank, på undersidan den nedre
våningens taklag, bestående av ett tunt
pa-nelbrädlag, varå vanligen anbringas
kalk-puts å vassrör. Ett sådant b. benämnes
även trossbotten. — Å b. mellan
översta våningen i ett bostadshus och
vindsvåningen inlägges en s. k. b r a n d b o 11 e n,
som för ett vanligt träbjälklag utgöres av
på flatan utlagt tegel eller av ett lag av
betong, anbringat å bjälklagsfyllningen i
st. f. trägolvlaget.
För erhållande av större
isoleringsförmåga, eldfasthet och bärighet lägges ofta över
källarlokaler, lagerrum o. dyl. ett b.,
bestående av järnbalkar, mellan vilka slagits valv
av formtegel eller betong. Fig. 2 visar en
sådan anordning. — För större byggnader,
där det gäller att övertäcka betydande ytor
och att motsvara stora anspråk på bärighet,
isolering för värme och ljud, begränsning av
b:s höjd m. m., har utarbetats en mängd
olika bjälklagstyper, i vilka såsom
konstruk-tionselement ofta ingå plana tegel- eller
betongplattor, förstärkta med inlagda arme-
Fig. 1. Vanligt träbjälklag.
Fig. 2. Källarbjälklag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
