Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bjugg, Petrus Jonæ - Bjur- - Bjurbäck - Bjurbäck, Olof - Bjurbäcken - Bjurbölemeteoriten - Bjurforsfältet - Bjurholm - Bjurman, Gunnar - Bjursten, Anders Herman - Bjursås - Bjurtjärn - Bjurum - Bjuråker - Bjurälven - Bjuröklubb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
Bjur—Bjuröklubb
404
samlingar. Med föga framgång ivrade han för
lutersk mission bland ryssarna i Kexholms län.
Bjur-, fsv. bäver; ingår i många sv. namn.
Bjurbäck, socken i ö. Västergötland, kring
övre Tidan, Vartofta härad, Skaraborgs län;
49,35 kvkm, 604 inv. (1924). Vid gränserna
sjöarna Stråken, Brängen och Nässjön.
Höglänt skogsbygd. 676 har åker, 2,394 har
skogs-och hagmark. Annex till Bottnaryd, Skara
stift, Redvägs kontrakt.
Bjurbäck, Olof, biskop, förf. (1750—1829),
lektor i Karlstad 1787, teol. dr 1800,
kyrkoherde i Filipstad 1801 och biskop i Karlstads
stift 1803. B. anses såsom en av sin tids
förnämsta representanter
för den rena
lockia-nismen och utmärkte
sig för ett
mångfres-tande vetenskapligt
intresse. Som präst
arbetade han oavbrutet
för en ordnad
fattigförsörjning samt för
att höja
kroppsarbetarnas ställning.
Samma människovänliga
anda genomgick hans
riksdagsmannaverk-
samhet (1809—15). B. var en flitig
vetenskaps- och vitterhetsidkare samt utgav ett
stort antal tillfällighetsskrifter i kyrkliga och
politiska ämnen ävensom övers, bl. a. av
Shakespeares »Hamlet» (1820) och Schillers
»Cabale och kärlek» (1821). J. Hdr.*
Bjurbäcken, betydande skogsegendom i
Lung-sunds socken, Värmland, tillhör Uddeholms
a.-b. Var 1608—1890 järnbruk, tillhörde under
1600- och 1700-talen släkten Linroth;
förenades 1809 med Storforsverken (se d. o.).
Bjurbölemeteorlten, se Meteoriter.
Bjurforsfältet, vidsträckta koppar- och
zink-malmsfyndigheter i Västerbottens län, Norsjö
socken, mellan Skellefte älv och Malån.
Undersöktes 1922 och anses på flera punkter
kunna med fördel bearbetas.
Bjurholm, socken i n. Ångermanland, kring
Lögde och öre älvar; Nordmalings och
Bjur-holms tingslag, Västerbottens län; 1,332,63
kvkm, 4,860 inv. (1924). Den odlade bygden
ligger i floddalarna. 2,573 har åker, 93,752
har skogs- och hagmark. Pastorat i Luleå
stift, Västerbottens södra kontrakt.
Bjurman, Gunnar, tidningsman,
författare (f. 1880 13/8). Fil. dr 1917, har B. sedan
1903 varit mångsidigt verksam inom pressen,
bl. a. som redaktör från 1920 av Pressens
Tidning. 1914 vart han ord. granskningsman av
biografbilder och är sedan hösten 1918
föreståndare för Statens biografbyrå. Av hans
författarskap må nämnas en monografi över
E. A. Poe (1916).
Bjursten, Anders Herman, förf. (1825
—66). Promoverades till fil. mag. i Uppsala
1851, blev 1858 kollega vid Katarina
elementarläroverk och var från 1860 lektor i svenska
o. latin vid Stockholms gymnasium; flitig
medarbetare i pressen, bl. a. i Svenska Tidningen
under pseud. Ernst Ludvig. Begick självmord
i ett anfall av
svårmod. B. författade
flera länge använda
läroböcker i svensk
litteraturhistoria, utövade ock en flitig
verksamhet som
romanförfattare: »ödets lek»
(1850, 6:e uppl. 1914),
»Gyltas grotta» (1853,
5 :e uppl. 1913),
»öfver-ste Stobée» (1854, 2:a
uppl. 1883).
Uppskattad av samtiden var
även dikten »Napo-
leon-Prometheus» (1864). B:s böcker sakna
högre litterärt värde; romanerna äro
ohistoriska med tendens mot adel och präster. Sue
var hans förebild.
Bjursås, socken i ö. Dalarna, n. v. om Falun
intill Rogsjön; Leksands och Gagnefs
tingslag, Kopparbergs län; 163,22 kvkm, 2,996 inv.
(1924). I s. uppodlat lågland, i n.
skogshöjder. Hemmanen äro i allm. små. 973 har
åker, 9,919 har skogs- och hagmark. Pastorat
i Västerås stift, Leksands kontrakt.
Bjurtjärn, socken i s. ö. Värmland, vid sjön
Alkvättern; Karlskoga härad, Örebro län;
182,05 kvkm, 1,821 inv. (1924). Upptas till
av sjöar, f. ö. av skogs- och bergsbygd med
odlade lermarker invid vattendragen. 2,591 har
åker, 10,724 har skogs- och hagmark. Pastorat
i Karlstads stift, Visnums kontrakt.
Bjurum, socken i mellersta Västergötland,
strax s. om Hornborgasjön; Gudhems härad,
Skaraborgs län; 30,69 kvkm, 508 inv. (1924).
Småkuperad slättbygd. 1,251 har åker, 567
har skogs- och hagmark. Egendom: Stora
Bjurum. Bildar med Vilske-Kleva och Ullene
ett pastorat i Skara stift, Vånga kontrakt.
Bjuråker, socken i n. ö. Hälsingland, v. om
Norra Dellensjön; Delsbo tingslag, Gävleborgs
län; 791 kvkm, 4,250 inv. (1924). Skogigt
bergland, som i Käringberget i s. når 472 m
ö. h. Bygden ligger vid Svåga älvs nedre lopp
och stranden av Dellarna. Huvudnäringarna
äro jordbruk och järnindustri. Bruk och bolag
äga tills. 2/3 av socknens jordbruksfastigheter.
3,316 har åker, 61,674 har skogs- och hagmark.
I B. ligga Strömbackaverken. Annex till
Norrbo, Uppsala ärkestift, Sundhede kontrakt.
Bjurälven, en från Norge kommande bäck,
som utfaller i Leipikvattnet, Frostvikens
socken, Jämtland, och till 1850-talet var tillhåll
för bävrar. Åren 1922—24 utplanterades här
ånyo norska bävrar. Dalgången är även känd
genom förekomsten av en del karstfenomen
(se Kars t).
Bjuröklubb, lotsplats och fyr i Lövångers
socken, Västerbottens län, på Bjurön, förr en
ö, nu genom landhöjningen Västerbottens
östligaste udde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
