Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björk - Björka - Björkbastflugan - Björkbladstekel - Börkborn - Björke - Björkeberg - Björkegren, Olga - Björkekind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
Björka—B j örkekind
418
nerligen kalkrika bladavfall har nämligen b.
en stor förmåga att förbättra sådan mark och
stegra dess alstringskraft, så att efter omdrev
med b. barrskog kan införas. Som exempel
på platser, där man tillgriper b.-kultur, må
nämnas ljunghedar, brända marker, avdikade
torvmossar, brandgator m. m. Som
hagmarks-träd skänker b. en mild skugga, som tillåter
livlig gräsväxt, och trädets lövavfall bidrar
att bevara hagmarkens produktivitet.
B:s fröalstring är mycket stor. Frö bildas
nästan årligen och vart tredje år synnerligen
rikligt. Fröet, som mognar i september, är
mycket lätt (omkr. 1,5 mill. frö per kg). En
b. om 30 cm brösthöjdsdiameter beräknas
årligen sprida omkr. 30 mill. frön. D^ssa
insamlas på hösten genom repning från hängena,
varefter de omsorgsfullt lufttorkas. Sådden
i plantskolor sker på hösten eller tidigt på
våren. Björkplantorna omskolas sedan som
tvååriga och utplanteras som treåriga.
B:s ved är ett utmärkt bränsle och ett
förträffligt virke för möbelslöjd, tillverkning av
åkerbruksredskap m. m. Askan ger den bästa
bykluten. Nävern brukas på grund av sin
seghet, ogenomtränglighet för vatten och
ovanliga motståndskraft mot röta till dosor,
skäppor, skosulor, vid taktäckning m. m. I
Ryssland framställes därav genom torrdestillering
»ryssolja», som brukas för beredning av
juft- eller ryssläder. Även innerbarken
nyttjas vid garverierna. Av kvistarna förfärd gas
kvastar, vispar o. s. v. Av den sockerhaltiga
saft (b j ö r k 1 a g el. björklake), som om
våren genom borrning kan tappas’ur
stammen, har man genom jäsning berett ett slags
dricka eller vin (björkvin). G.M-e; S-r.
Björka, socken i s. Skåne, s. ö. om
Våmb-sjön octh på södra stranden av Björkaån; Färs
härad, Malmöhus län; 9,85 kvkm, 193 inv.
(1924). Rik på sandmylla och flygsandsfält
med planterad tallskog. Större delen av B.
tillhör övedskloster. 333 har åker, 497 har
skogs- och hagmark. Bildar med öved ett
pastorat i Lunds stift, Färs kontrakt.
Björkbastflugan, Agromy’za carbonäria, en
till fam. minerareflugor (Agromyzidaé)
hörande fluga, vars larv lever i kambiet av olika
lövträd, främst björk och al men även hassel,
rönn, pil m. m. Utanpå de ända till 1,5 m
långa gångar, som larven gör i kambiet, bildas
en ny vedmantel, varför de sedermera i
tvärsnitt te sig som ovala, mörkbruna fläckar,
ordnade i koncentriska ringar. I. T-dh.
Björkbladstekel, se B la ds t ek 1 a r
Björkborn, se Bofors.
Björke, socken på mellersta Gotland, s. ö.
om Visby; Norra häradet, Gotlands län; 11,99
kvkm, 341 inv. (1924). I B. Roma
sockerfabrik. 551 har åker, 425 har skogs- och
hagmark. Kyrkan har flera gånger ombyggts, nuv.
långhuset tillkom omkr. 1275, koret vidgades
under 1300-talet. Bildar med Roma, Follingbo
och Akebäck ett pastorat i Visby stift,
Medelkontraktet.
Ung björkskog. Västergötland.
Björkeberg, socken i mellersta Östergötland,
s. v. om Roxen, på Svartåns högra strand;
Gullbergs härad, Östergötlands län; 9,55 kvkm,
396 inv. (1924). B. är en jämn och välodlad
slätt. 818 har åker, 57 har skogs- och
hagmark. Bildar med Västerlösa och Ledberg ett
pastorat i Linköpings stift, Gullbergs och
Bobergs kontrakt.
Björkegren, Olga, se Fåhræus.
Tvärsnitt genom björkstam med fläckar efter
björk-bastflugans gångar.
Björkekind, härad i Östergötland, södra
Vikbolandet, invid Slätbaken och Söderköping;
224,45 kvkm, därav 220,53 land, 4,469 inv.
(1924), når i n. med en flik till Bråviken och
går i ö. ut till Östersjön; Göta kanals
mynning med Mems kanalstation ligger inom
III 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
