Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björkman, Erik - Björkman, Jacob Alf Gustaf - Björkman, Karl Jakob Göran Linus - Björkmätare - Björkna - Björknäs - Björkolja - Björkquist, Manfred - Björkregionen - Björkrullvivel - Björkspinnare - Björksplintborre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Björkman, J. A. G.—Björksplintborre
424
historien under senare tid, »Die
Pflanzenna-men der althoehdeutschen Glossen» (1902; i
Zeitschrift für deutsche Wortforschung, 2, 6),
»Nordische Personennamen in England in
alt-und frühmittelenglischer Zeit» (1910), »Zur
englischen Namenkunde» (1912) samt de
populärvetenskapliga »Geoffrey Chaucer» (1906)
och »Lord Byron» (1916); han var även
verksam som utgivare. Han ägnade sig under sina
sista år åt studiet av den fornengelska dikten
»Beowulf». Grundlig lärdom, mycket
skarpsinne och sorgfällig kritik voro utmärkande
för B. A.E.*
Björkman, Jacob Alf Gustaf,
skolföreståndare (1819—1900), bror till C. A. Th. B.
Blev 1841 underlöjtnant, lämnade som kapten
i ingenjörkåren 1859 krigstjänsten (major i
armén 1872). Han blev 1859 föreståndare för
Svenska slöjdföreningens söndags- och
aftonskola och kvarstod till 1886 som föreståndare
för den därur 1860 utbildade Slöjdskolan i
Stockholm (nuv. Tekniska skolan). B:s
ögon-märke var att av detta läroverk dana en skola
för samlad fackundervisning i de viktigaste
hantverksgrenarna. B. arbetade även nitiskt
på utveckling av Svenska slöjdföreningen.
Han ivrade även för inrättande av praktiska
skolverkstäder.
Björkman, Karl Jakob Göran
Linus, vitter översättare (1860—1923), fil. dr
1894, förste aktuarie i Kommerskollegium
1912. översatte ett stort antal verk ur de
romanska ländernas skönlitteratur, särskilt
ur den portugisiska. Var ständig sekreterare
i samfundet »De nio» (från 1913).
Björkmätare, Större, se Mätarfjärilar.
Björkna, fisk, se Braxensläktet.
Björknäs, ångsåg i s. Ångermanland, 45 km
n. n. v. om Härnösand, Gudmundrå socken,
med 4 ramar. Aktiekap. 1,500,000 kr. Ägare:
B:s nya sågverks-a.-b.
Björkolja, se B j ö r k t j ä r a.
Björkquist, Manfred, folkhögskolerektor
(f. 18 8 4 22/6). Fil. lic. i Uppsala 1909, var han en
av grundläggarna av Norra Ångermanlands
folkhögskola och dess föreståndare 1910—13.
B. gjorde sig vida
bemärkt genom att
(jämte P. Stolpe) 1912
ta initiativet till en
nationalinsamling till
förmån för
sjöförsvaret (se Svenska
pan-sarbåtsförening-en). Han är skapare
av Sigtunastiftelsen
(se d. o.) med Sigtuna
folkhögskola, som
öppnades 1917 och vars
föreståndare han är.
B. är ledare av den ungkyrkliga rörelsen (se
d. o.) och utgivare av dess organ, Vår lösen,
från dec. 1909. Blev teol. hedersdr i Lund 1923.
Som folkhögskolelärare ivrar B. för ökat
utrymme åt religionsundervisning och karaktärs-
pedagogik .—, ett program, som han
utvecklat i skrifterna »Kyrklig folkhögskola» (1908)
och »Religionsundervisningen i folkhögskolan»
(1913). I hans författarskap, ofta hållet i en
aforistisk, paradoxalt tillspetsad stil, spåras
inflytande från R. Eucken. I sina
folkpedagogiska tankar har han påverkats av Fr. W.
Foerster. Bland B:s skrifter märkas
ytterligare »Kyrkotanken» (1909, 3:e uppl. 1916),
»Ridderlig kamp» (1912), »Inför Kristus» (1914),
»Vårens oro» (1915), »Mod till samling» (1915),
»En bok om självständighet» (1916), »En bok
om dödens mening» (1918), »I den andliga
krisen» (1919), »Ny ungdom» (1922) och
»Kristendom och pacifism» (1924). T. Bohlin.*
Björkregionen, se Björk, sp. 416, och
S ve r i g e, växtvärld.
Björkrullvivel, se R u 11 v i v 1 a r.
Björkspinnare, hane (upptill) och hona (nedtill).
Kokonger av björkspinnare.
Björkspinnare, Erioga/ster lane’stris, en till
färgen rostbrun fjäril med vit rot- o. diskfläck
och yttre tvärlinje. Larven är svart el.
svart-blå, med täta, rödgula filthår, som bilda två
rader fläckar på
ryggen. B.
lever på lövträd,
särsk. björk, och
gör ibland
skada. Äggen
läggas i spiral runt
kvistar och
täckas med ull, som
lossnar i
bakkroppens spets.
Larverna hålla
särskilt som yngre ihop i stora bon, som’de
spinna; i dessa gömma de sig om dagarna för
att om nätterna bege sig ut i trädets krona
och äta. Förpuppningen sker bland löv och
mossa i släta bruna kokonger, som påminna
om ekollon. Allmän i Sverige upp till Medelpad.
Björksplintborre, se Splintborrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
