Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björksta - Björkstén, Emilie - Björksten, Josef Theodor Richard - Björkstén, Kristina Elisabeth (Elli) - Björksund - Björksäckmal - Björkticka - Björktjära (Björkolja, Ryssolja) - Björkvattnet - Björkvik (socken i Södermanland) - Björkvik (gods i Östergötland) - Björkväxter - Björkzonen - Björkå a.-b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
Björksta—Björkå a.-b.
426
Björkgren med »larvbo» av björkspinnare.
J
Björksunds slott.
Björksta, socken i sydöstligaste hörnet av
Västmanland intill Sagån och Mälaren;
Ytter-tjurbo härad, Västmanlands län; 59,17 kvkm,
1,173 inv. (1924). Ganska jämn slättbygd.
Egendom: Målhammar med ångsåg. 2,725 har
åker, 2,624 har skogs- och hagmark. Pastorat
i Västerås stift, Sala kontrakt.
Björkstén, Emilie, finl. författarinna (1823
—96). Skrev under signaturen e*** dikter,
barnberättelser m. m. Hon stod J. L.
Runeberg nära sedan slutet av 1840-talet. Se Berta
Edelfelt, »Ur en gammal dagbok» (1922), som
meddelar utdrag ur hennes anteckningar.
Runebergs brev till henne få öppnas först 1940.
Björksten, Josef Theodor Richard,
sångare (f. 18 5 8 23/5). Studerade under Delle
Sedie i Paris, företog med Kristina Nilsson,
som träget beskyddade honom, en
konsertresa i Amerika 1882—83 och konserterade
med henne även i Sverige. Sedan länge
bosatt som sånglärare i New York.
Björkstén, Kristina Elisabeth (Elii),
finländsk gymnast (f. 1870). Sin utbildning
erhöll B. i Helsingfors samt vid Gymnastiska
centralinstitutet i Stockholm. Sedan 1911 har
B. förordnande som lärarinna i pedagogisk
gymnastik vid Helsingfors universitets
gymnastikinrättning. B. har reformerat Lings
system i fråga om kvinnogymnastiken, vilken
hon sökt befria från alltför tunga eller annars
för kvinnor olämpliga rörelser. B:s system
har väckt åtskillig uppmärksamhet i utlandet.
I Danmark är det numera normgivande, och
B. har själv lett av danska staten anordnade
kurser för fackutbildning av lärare och
lärarinnor. Ordf, i Svenska förbundet för fysisk
fostran för Finlands kvinnor (F. F. F.).
Björksund, gods i s. ö. Södermanland, 2
mil ö. om Nyköping, vid Sibofjärden.
Tyst-berga socken, Södermanlands län. Utgör med
underlydande i Tystberga och Bälinge 6,245 har,
därav 870 har åker; tax.-värde 1,229,600 kr.
(1923). Huvudbyggnaden i tre våningar
uppfördes 1727 efter ritningar av N. Tessin.
Värdefulla gobelänger och porträtt. B., som
ingick i det stora Sundboholmsgodset, har
tillhört Bo Jonsson Grip, kom vid arvskifte 1522
till ätten Gyllenstjerna samt tillhör sedan
1776 grevliga ätten Mörner.
Björksäekmal, se Säckdragaremalar.
Björkticka, se T i c k o r.
Björktjära (Björkolja, Ryssolja) är
en brunsvart, tjockflytande, egendomligt
luktande tjära, som beredes ur björknäver genom
dennas torrdestillering. Användes bl. a. vid
tillverkning av ryssläder.
Björkvattnet, en 26 kvkm stor sjö i Tärna
socken, s. v. Lappland; avflyter till Ume älv.
Björkvik, socken i s. Södermanland på v.
sidan av Yngaren intill östgötagränsen;
Jön-åkers härad, Södermanlands län; 229,59 kvkm,
därav 34,49 vatten, 3,495 inv. (1924). B., en
av länets största socknar, fylls i v. och delvis
i s. av Kolmårdens utgreningar med skogar,
som äro bland de ståtligaste
furuskogsområdena i Europa, samt kärrmarker men har i
ö. större öppna och odlade bygder mot den
natursköna Yngaren, där de flesta
herrgårdarna ligga. Egendomar: Danbyholm,
Hagby-berga, Sörby, Virå bruk m. fl. 5,354 har åker,
13,657 har skogs- och hagmark. Pastorat i
Strängnäs stift, Nyköpings västra kontrakt.
Björkvik, gods i s. ö. Östergötland, 3 mil
ö. s. ö. om Linköping i östra Ryds socken.
2,094 har, därav 470 har åker. Tax.-värde
432,000 kr. (1923). B., som redan på 1300-talet
var sätesgård, tillhörde på 1500-talet ätten Gera
och var omkr. 1800 fideikommiss inom släkten
Banér.
Björkväxter, Betulåceae, växtfamilj,
hörande till hängeväxterna och utmärkt bl. a.
därigenom, att pistillen är bildad av två
fruktblad med var sitt fröämne och att
han-och honhängen finnas på samma individ. Den
uppdelas i två underfamiljer: Coryleae (med
en blomma vid varje hängefjäll och nöten
omgiven av en »skål»), omfattande släktena
Co-rylus, Carpinus och Ostrya, samt Betuleae
(med 2 eller 3 blommor vid varje hängefjäll
och utan »skål»), omfattande släktena Betula
och Alnus. Hithörande växter äro träd eller
buskar och förekomma huvudsakligen i norra
tempererade zonen, där de trots ett rätt
obetydligt artantal genom individernas mängd
ofta bestämma landskapets utseende och spela
en stor roll i människans hushållning. G.M-e.
Björkzonen, se Björk, sp. 416, och
Sverige, växtvärld.
Björkå a.-b., Björkå bruk, Västernorrlands
län, äger sågverk vid Lugnvik och Hallsta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
