Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björling, släkt - Björling, Carl Georg Emanuel - Björling, Emanuel Gabriel - Björn (vagn) - Björn (sveakonung) - Björn, Didrik Gabriel - Björn, Karl Fredrik - Björna - Björnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Björling, C. G. E.—Björnar
432
polarbassängen n. om Nordamerika. Deras
fartyg strandade vid Careyöarna och måste
övergivas; expeditionens medlemmar torde ha
omkommit senhösten 1892 eller under den
följande vintern.
Björling, Carl Georg Emanuel,
rätts-vetenskapsman (f. 1870 18/a), sonson till
E. G. B. Blev jur. kand. 1891, doc. 1894, jur.
dr 1896, prof, i romersk rätt och rättshistoria
1897, i civilrätt 1901,
allt i Lund. B:s
författarskap faller till en
början inom
rättshistoriens och romerska
rättens områden. Bland
hithörande arbeten
märkas: »Om
bötesstraffet i den svenska
medeltidsrätten»
(1893), »Den svenska
rättens extinktiva
laga fång till lösören
på grund af god tro»
(1896). Han övergick sedan till civilrätten,
var-inom han publicerat bl. a. »Bidrag till
obliga-tionsrättens lära om prästationsorten» (1897),
»Om dödande af bortkomna handlingar» (1899)
samt »Lärobok i civilrätt för nybörjare»
(1910; 5 uppl. jämte suppl. 1923; en
mönstergill introduktion till vår civilrätt). B:s
skrifter utmärkas av logisk skärpa, klarhet
och noggrannhet i alla enskildheter. Han har
bl. a. biträtt Lagberedningen med
förberedelserna till ny giftermålsbalk. B. var Lunds
stadsfullmäktiges ordf. 1911—22 och togs
under denna tid i hög grad i anspråk för
kommunala värv. B. har länge tagit betydande del
i redigeringen av den juridiska avdelningen i
Nordisk familjebok. ö. U.*
Björling, Emanuel Gabriel,
matematiker, pedagog (1808—72). Studerade i
Uppsala, där han 1830 blev fil. mag. och 1836
docent i mekanik, i vilken egenskap han
utvecklade en värdefull
vetenskaplig verksamhet,
utnämndes 1845 till
lektor i matematik vid
Västerås gymnasium.
B. har spelat en
betydelsefull roll i den
matematiska
vetenskapens utveckling inom
Sverige såsom en av
banbrytarna för den
modernare riktning,
som i främsta rummet
utformades av
frans
mannen Cauchy. Med berömvärd snabbhet
tillägnade han sig dennes metoder och åsikter, vilka
han tillämpade i ett stort antal
vetenskapliga avhandlingar berörande algebra, serier,
differential- och integralkalkyl samt
funktions-teori. B. var ansedd som en utmärkt
skolman; han verkade en längre tid även som
rektor. Led. av Vet.-akad. 1850. T. B.
Björn, stark, låg vagn, försedd med
rullar i st. f. hjul och särskilt avsedd för
fors-ling av tyngre gods en kortare vägsträcka,
t. ex. från kaj till upplagsmagasin.
Björn hette enligt Rimberts »Vita Anskarii»
den sveakonung, som genom sändebud lät hos
kejsar Ludvig den fromme anhålla om kristna
lärare och därefter vänligt mottog Ansgarius
vid dennes ankomst till Birka omkr. 830 (se
därom Ansgarius). Denne B. har ofta
identifierats med den t. ex. i Hervararsagan
nämnde B. »at Haugi» (»B. på Håga»), som
enligt denna källa till samregent skulle ha
haft en konung Anund (se d. o., sp. 1133).
Björn, Didrik Gabriel, skådespelare,
teaterförf. (1757—1810), urspr. student och
e. o. kanslist. Har gjort sig känd i vår
teaterhistoria dels som skådespelare (från
1785 vid Stenborgs teater samt en mellantid
1788—92 vid Dramatiska teatern), dels även
som en mycket flitig övers, och bearbetare av
teaterstycken. Han valde sina original
huvudsakligen inom den franska litteraturen (bl. a.
Beaumarchais’ »Figaros bröllop») men tolkade
därjämte även åtskilliga tyska arbeten, bl. a.
Lessing och Kotzebue, vilken sistnämnde han
införde på svensk scen. B. lämnade scenen
1794 och var till 1800 gymnasieboktryckare
i Linköping.
Björn, Karl Fredrik, donator (1855—
1915), med. fil. kand, i Uppsala 1875. B.
testamenterade hela sin förmögenhet till
allmännyttiga ändamål, nämligen 200,000 kr. till
Uppsala universitets botaniska trädgård, 100,000
kr. till Tekniska högskolan (för
resestipendier), över 700,000 kr. till sjukvårds- och
välgörenhetsanstalter, varjämte återstoden, omkr.
1,300,000 kr., delades lika mellan Operan och
Patriotiska sällskapet, vilket senare utdelar
räntan som pensioner på 800 kr. till
ålderstigna tjänarinnor.
Björna, socken i n. ö. Ångermanland, n. v.
om Örnsköldsvik, kring Gide älv; Själevads
och Arnäs tingslag, Västernorrlands län;
93 9,69 kvkm, 3,096 inv. (1924). Den
huvudsakliga bygden ligger kring nedre delen av
älven. 1,259 har åker, 67,875 har skogs- och
hagmark. Pastorat i Härnösands stift, Nätra
kontrakt. Inom socknen ligger Björna station
vid Norra stambanan.
Björnar, Ursidae, fam. av rovdjuren, som
kännetecknas av undersätsig kropp, helt kort,
dold svans, runt huvud med trubbspetsig nos,
korta öron samt tämligen små ögon. Såväl
fram- som bakfötter äro försedda med fem tår,
vilka ha kraftiga, böjda klor, som ej kunna
indragas. B. äro hälgångare. Fotsulorna äro,
utom hos isbjörnen, nästan nakna. Tänderna
äro mera anpassade till växtföda än hos
andra rovdjur, i det de knöliga kindtänderna
blivit breda plattor, medan rovtanden är svagt
utvecklad. — B. torde ha utvecklats från med
hundarna gemensamma stamfäder. I nutiden
äro de utbredda över hela Europa, Asien och
Amerika. Nästan alla bebo täta, vidsträckta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
