Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björkö-Arholma - Björköfjärden - Björköfördraget - Björkösund - Björlanda - Björlin, Gustaf - Björling, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Björköfjärden—Björling
430
lan Ålandshav och Björköfjärden; Bro och
Vätö skeppslag, Stockholms län; 46,1 kvkm,
975 inv. (1924). Omfattar s. och större delen
av ön Björkö (se ovan) och Arholma (se d. o.)
m. fl. öar. 490 har åker, 2,597 har skogs- och
hagmark. Utbröts 1914 ur Vätö som egen
församling och 1917 som egen kommun. Annex
till Vätö, Lyhundra kontrakt, Ärkestiftet.
Björköfjärden, fjärd av Ålandshav mellan
Väddö, Björkö och fastlandet av Uppland.
Björköfördraget, ett av Vilhelm II och
Nikolaus II vid sammanträffande på Björkö redd
i finländska skärgården 24 juli 1905
undertecknat fördrag. Det innebar en
defensivallians och stadgade, att, om någon europeisk
stat anfölle ettdera riket, det andra skulle
bistå detta med alla sina stridskrafter till
lands och sjöss. Ingendera skulle ingå
separatfred med en gemensam fiende. Fördraget
skulle träda i kraft först vid fredsslutet
mellan Ryssland och Japan och löpa med ett års
uppsägningstid. När fördraget trätt i kraft,
skulle Ryssland delge det åt franska
regeringen och föreslå Frankrike att som allierad
ansluta sig till fördraget. B. var frukten av
en kejserlig tysk manöver, närmast riktad mot
England men indirekt hotande den
franskryska alliansens fortbestånd. Tsaren hade
undertecknat fördraget utan att rådfråga sina
ministrar; vid närmare eftertanke och efter
stark påtryckning från greve Witte och
utrikesministern greve Lamsdorff underrättade
han kejsar Vilhelm, att han numera ansåg B.
oförenligt med den fransk-ryska alliansen.
Därmed var hela episoden till ända och B. i
tysthet begravet. Dess fullständiga text
bekantgjordes först vid bolsjevikernas
diplomatiska avslöjanden i dec. 1917. V. S-g
Björkösund, farvatten i inre delen av
Finska viken, emellan karelska kusten och
de utanför liggande Björkö och Biskopsö, med
goda och rymliga ankarsättningar. Härifrån
skedde uppbrottet med svenska
skärgårdsflottan till det s. k. Viborgska gatloppet (se d. o.).
Björlanda, socken i s. Bohuslän på Hisingen
intill Älvefjorden; Västra Hisings härad,
Göteborgs och Bohus län; 41,13 kvkm, 960 inv.
(1924). Bergigt särskilt i s. och v., i ö. den
uppodlade stora slätten Myklahed. 1,402 har
åker, 732 har skogs- och hagmark. Bildar
med Säve och Backa ett pastorat i Göteborgs
stift, Älvsyssels södra kontrakt.
Björlin, Gustaf, militär, krigshistorisk
författare (1845—1922). Blev
generalstabsofficer 1873, överstelöjtnant i Generalstaben 1892,
överste och militärbefälhavare på Gotland 1895,
generalmajor i armén 1903, avgick som
militärbefälhavare 1908 och blev då
generallöjtnant i generalitetets reserv; tog avsked 1918.
Fil. hedersdr i Lund 1918. — B. var från unga
år en av de verksammaste ivrarna för den
allmänna värnpliktens införande i Sverige,
tjänstgjorde som sekreterare i de särskilda
utskotten för försvarsfrågan riksdagarna 1875,
1877, 1878 och vid urtima riksdagen 1892 samt
var led. i flera militära kommittéer, tillhörde
Första kammaren 1896—1909 samt var ordf, i
skytteförbundens överstyrelse 1903—09 och i
eivilkommissionen 1908—11. Han deltog 1890
i stiftandet av Allmän
na försvarsföreningen
och var 1890—98 dess
sekreterare. B., som
1882—95 var
avdelningschef för
Generalstabens krigshistoriska avdelning och som
sådan redigerat de 2
första banden av
»Sveriges krig åren 1808—
1809» (1890—95),
utövade dessutom ett
omfattande krigsveten-
skapligt och historiskt författarskap. Han har
utgivit bl. a. »Finska kriget 1808—1809»
(1882; 3:e uppl. 1905), »Sveriges krig i
Tyskland 1805—1807» (1882), »Kriget mot Danmark
1675—1679» (1885), »Carl den tolfte» (1888),
»Carl X Gustaf» (1889), »Gustaf II Adolf»
(1890), »Kriget i Norge 1814» (1893), de
kulturhistoriska utkasten »Fordomdags» (2 dir,
1895—96), den omfattande monografien
»Johan Banér» (3 dir, 1908—10), texten till
»Sveriges krigshistoria i bilder» (3 dir, 1913—
19), »Från en gammal svensk småstad» (1918;
om B:s födelsestad Åmål) och den källkritiska
analysen »Karl X Gustaf och Erik Dahlbergh
vid övergången av Stora Bält» (1921). B. har
även sysslat med vittert författarskap och
utgivit bl. a. romanerna »Carl Svenske» (1876;
ny uppl. 1900), »Elsa» (1879), »Prokuratorn»
(1886; 2:a uppl. under titeln »Junker Sven»,
1899).
Björling, från Dalarna härstammande släkt,
vars stamfar Olof Mattsson B. (1643—
1714) var bergsfogde, sedermera rådman i
Säter. Hans sonsons sonson var Carl Olof
B. (1804—84), 1852 domprost i Västerås och
från 1866 biskop i Västerås stift. Bland hans
skrifter märkas främst »Den christeliga
dogmatiken» (1866—77), ett utförligt, strängt
konfessionellt arbete. Som medlem av
prästeståndet (1850—65) och av kyrkomötet (1868,
1873, 1878) tillhörde han nästan genomgående
den yttersta högra flygeln. Kusin till biskop
B. var matematikern E. G. B. (se nedan);
dennes son Carl Fabian Emanuel B.
(1839—1910) var 1873—1904 professor i
matematik i Lund, gjorde sig känd som en sträng
och nitisk censor vid studentexamina 1880—
1909 och var inflytelserik led. av 1882—84 års
läroverkskommitté. Vid sidan av sin
lärar-verksamhet publicerade han flera
vetenskapliga avh. och en del goda läroböcker. Han
blev 1886 led. av Vet.-akad. Om hans son
professor C. G. E. B. se nedan. En kusin till
C. F. E. B., Johan Alfred B. ((f. 1871),
företog 1892 jämte E. G. G. Kallstenius en
otillräckligt utrustad forskningsexpedition i
syfte att undersöka den okända delen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
