Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Black, Joseph - Black, William - Black-and-tans - Black belt - Blackburn - Black country el. Black land - Black dome - Blacken - Blackfeet - Black hills - Black mountains - Blackpool - Black river - Black rod - Blacksta (socken i Södermanland) - Blackstad (socken i Småland) - Blackstad, Johan - Blackstadius, Johan Zacharias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
Black—Blackstadius
452
Black [bläk], J o s e p h, eng. kemist och
fysiker (1728—99), med. dr i Edinburgh 1754,
lärare i kemi vid Glasgows univ. 1756 och
professor i kemi vid Edinburghs univ. 1766.
Genom skarpsinniga,
klassiska experiment
bevisade B. 1754, att
den redan av van
Hel-mont iakttagna
kolsyran var en från
luften helt skild gas, den
första, som kemien
lärde mera exakt känna;
därmed leddes
uppmärksamheten på
gaserna. B. kallade
kolsyran »fix luft»,
emedan den bands,
»fixe
rades», av kaustikt alkali och kalk, vilkas
kar-bonat före B. betraktats som enkla ämnen. Han
delar med den svenske fysikern J. C. Wilcke
(se d. o.) äran att ha upptäckt det s. k. latenta
värmet. B. har formulerat begreppen
värmekapacitet och specifikt värme.
Black [bläk], William, eng. förf. (1841—
98). Medredaktör av Daily News 1869—74.
Bland hans många romaner blevo flera övers,
till sv., t. ex. »I silkesskrud» (1876),
»Prinsessan af Thule» (1878), »Soluppgång» (1881)
och »Den vackra häxan» (1882).
Black-and-tans [bläk-en-tä’nz], eng.,
polis-trupper på Irland (se d. o., historia).
Black belt [bläk belt], »svarta bältet», den
del av sydstaterna i U. S. A., där den svarta
befolkningen, negrerna, utgör ett
huvudelement eller flertalet, särskilt Alabamas
bomullsdistrikt s. om Alleghanybergen, där för
hettans skull endast negrer kunna arbeta.
Blackburn [blä’kben], stad (county borough)
vid Leeds—Liverpoolkanalen i n. v. England
inom Lancashires stenkolsområde, 33 km n.
n. v. om Manchester; 126,630 inv. (1921).
Anlagd på 500-talet. Stora bomullsväverier och
tillverkning av textilmaskiner.
Black country [blä’k ka’ntri] el. Black
land, »svarta landet», gruv- och
industridistrikt i s. Staffordshire, mellersta England;
sträcker sig 25 km i s. v. riktning till
Birmingham in i Warwickshire och
Worcester-shire och omfattar bl. a. städerna
Wolver-hampton, Walsall, Wednesbury, Bilston,
Old-bury, Dudley, West Bromwich, Smethwick
(Birminghams förstad). Området utgör ett av
de smärre koldistrikten s. om Penninska
bergen, rikt även på järnmalm och värdefull
lera, och bildar Englands centrala distrikt för
järn och stål.
Black dome [bläk däum], äldre namn på
Mount Mitchell. Se Appalacherna.
Blacken, fjärd i v. delen av Mälaren, i n.
sammanhängande med Västeråsfjärden, i ö.
med Granfjärden samt i v. skild från fjärden
Galten genom Kvicksund.
Blackfeet [blä’kfit], eng., »svarta fötter»,
indianstam, se Algonkiner.
Black hills [bläk hilz], »svarta kullarna»,
isolerad bergssträcka i n. delen av mellersta
U. S. A., på gränsen mellan Syd-Dakota och
Wyoming; högsta punkt Harney peak, 2,246
m. Betydande guld- och silverfyndigheter samt
bly; gruvdistriktet representerar 10 % av U.
S. A:s guldproduktion; huvudort Lead. — B.
äro nederbördsrika, till sin övre del rikt
skog-klädda (»black pine»). Där finnas väldiga
droppstensgrottor, tills, minst 150 km långa.
Black mountains [blä’k måu’ntinz], »svarta
bergen», se Appalacherna, sp. 1176.
Blackpool [blä’kpöl], hamnstad och mycket
besökt badort i n. v. England, vid Irländska
sjön, 45 km n. om Liverpool; 99,640 inv. (1921).
Black river [blä’k ri’ve], »svarta floden»,
namn på floder i Nordamerika: 1. B. i staten
New York från Adirondack mountains till
On-tariosjön; 200 km, därav 60 km segelbara.
Lämnar vattenkraft till många
industriföretag. — 2. B. i Missouri och Arkansas, biflod
fr. v. till White river, från Ozarkplatån; omkr.
600 km, varav 540 km segelbara.
Black rod [bläk råd], eng., »svarta staven»
(eg. Gentleman usher of the black rod), engelsk
hovämbetsman vid överhuset. Mest bekant är
han som bärare till underhuset av kungliga
budskap om att husets medlemmar skola
infinna sig i överhuset för att åhöra kungliga
trontal, lagars stadfästande o. s. v. Därvid
stänges först mycket demonstrativt dörren för
honom, och han insläppes först efter att ha
genom tre knackningar begärt tillträde. Denna
ceremoni är ett minne av Karl I:s besök i
underhuset 1642 för att fängsla några
misshagliga ledamöter; den åsyftar att symbolisera
husets rätt till fria och ostörda debatter.
Ämbetet upprättades 1356 och är nu en sinekur
för pensionerade högre militärer. Jfr M. Mac
Donagh, »The pageant of parliament», II
(1921). V. S-g.
Blacksta, socken i s. Södermanland vid
Långhalsen; Oppunda härad, Södermanlands
län; 26,86 kvkm, 545 inv. (1924). ö. delen
bergig skogsmark, v. delen mest odlad och
bebyggd. 826 har åker, 1,434 har skogs- och
hagmark. Bildar med Vadsbro ett pastorat i
Strängnäs stift, Oppunda östra kontrakt.
Blackstad, socken i n. ö. Småland, v. om
Västervik; Södra Tjusts härad, Kalmar län;
83,49 kvkm, 1,109 inv. (1924). Marken
kuperad, talrika småsjöar. 1,532 har åker, 6,063
har skogs- och hagmark. Annex till Locknevi,
Linköpings stift, Södra Tjusts kontrakt.
Blackstad, J o h a n, norsk jurist (1832—
1904). Var 1874—83 amtman i Finnmarken
och verkade där bl. a. för flyttlapparnas bästa,
var 1880—85 stortingsman (höger) och blev
1889 lagman. Efter 1891 var han Getz’
vikarie och blev 1901 hans efterträdare som
riksadvokat. Hade stor förtjänst om jurylagens
formulering och första tillämpning.
Blackstadius, Johan Zacharias,
målare (1816—98), utförde porträtt, några
altartavlor och genremotiv. Försökte sig även som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
