Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blackstadius, Johan Zacharias - Blackstone, sir William - Blackwater - Blackwaterfeber - Black wattle - Blackwell, Alexander - Blackwell, Antoinette Luise, f. Brown - Blackwell, Elizabeth - Blackwood’s magazine - Blackälven - Blad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
Blackstone—Blad
454
historiemålare. Var 1860—81 lärare i
teckning och målning vid Tekniska skolan i
Stockholm. G-g N.
Blackstone [blä’kston], sir William,
eng. rättslärd (1723—80), professor i engelsk
rätt i Oxford 1758, domare i London 1770.
Hans stora arbete »Commentaries on the laws
of England» (1765—69) var den första populära
sammanfattningen av Englands hela »skrivna»
och »oskrivna» lag. B :s mening åberopas ännu
ofta i engelska domar, och de nyare arbetena
av samma slag i både England och Amerika
ha haft sin utgångspunkt hos honom. På
för-fattningshistoriens område har hans betydelse
varit ännu större. I sin allmänna åskådning
stod han obetingat på naturrättens
ståndpunkt. Samtidigt hyste han en obegränsad
vördnad för den engelska författningen och
behandlade de mest föråldrade former såsom
gällande rätt men omnämnde däremot ej de
faktiska nybildningarna med ett ord. Det var
i B:s formalistiska framställning, som
Englands statsskick påverkade den utländska
politiska utvecklingen, och framför allt har B:s
uppfattning satt spår i Förenta staternas
författning. E. Hkr.*
Blackwater [blä’k<uäto]. 1. Flod i s. ö.
England, grevsk. Essex, till Nordsjön, omkr. 65
km. Mynningsviken, Blackwater bay,
är berömd för sina ostron. — 2. Flod på
Irland från s. v. bergen med väst—östlig
huvudriktning till Youghal harbour på sydkusten,
170 km.
Blackwaterfeber [blä’ka>åte-], se Malaria.
Black wattle [bläk coåtl], eng., »svart spö»,
bark av Acacia pycnantha, som innehåller till
Vs av sin vikt tannin; nyttjas som garvämne.
Blackwell [blä’ko>el], Alexander, läkare,
projektmakare (trol. 1700—47). Född i
Aberdeen, studerade B. medicin i Leiden och
uppträdde på 1730-talet i London som ivrare för
jordbruksförbättringar. Han inkallades 1742
till Sverige, inlämnade 1743 till deputerade
av Kammar- och Kommerskollegierna förslag
till förbättringar i Sveriges jordbruk och
boskapsskötsel, belönades 1744 med ganska
rikliga statsanslag och fick 1745, ehuru hans
medicinska kvalifikationer voro tvivelaktiga,
fullmakt som livmedikus hos Fredrik I. I syfte
att främja ett politiskt närmande mellan
Sverige, Danmark och England erbjöd B. våren
1747 konung Fredrik 100,000 pd st., om
konungen ville framträda som Danmarks vän.
Hänvisad till E. Broman och lantmarskalken
M. A. von Ungern-Sternberg, upprepade B. för
dem anbudet och tyckes även ha gjort
antydningar om ändring i tronföljden. Då konungen
röjde saken för kanslipresidenten Tessin, blev
B. häktad, ställd inför kanslirätt och
underkastades tortyr (sista gången sådan använts
vid svensk rättskipning). Han dömdes 10 juni
till döden för förrädiska stämplingar och
avrättades 15 juli. Rättegången fördes i
djupaste hemlighet och användes av hattarna för
partimanövrer. Verkliga bevis framkommo
emellertid ej för att B. framställt sina
fantastiska förslag på engelskt eller danskt
uppdrag och för att förbereda en kupp mot
tronföljaren Adolf Fredrik.
Blackwell [blä’kcoal], Antoinette Luise,
f. B r o w n, amerikansk präst (1825—1921),
g. m. en bror (också präst) till Elizabeth B.
Blev banbrytande genom att efter teologiska
studier 1852 som den första kvinnliga prästen
ordineras vid en kongregationalistisk
församling. Blev senare unitarisk präst.
Blackwell .[blä’ka>ol], Elizabeth,
eng.-amerik. läkare o. filantrop (1821—1910).
Erövrade 1849 det första
medicinska
doktorsdi-plom, som i Förenta
staterna tilldelats en
kvinna. 1851 slog hon
sig ned som
kvinno-och barnläkare i New
York och bosatte sig
1868 i London, där hon
undervisade vid
Wo-men’s medical college
och verksamt deltog i
filantropiska
sammanslutningar. Till sv. är
övers, hennes bok »Ungdomens sedliga
uppfostran» (1883).
Blackwood’s magazine [blä’kcaodz mägøzfn],
tidskrift i Edinburgh, uppsatt 1817 som en
konservativ motvikt mot whigorganet
Edinburgh Review. Utges av den stora
bokförlagsfirman Blackwood & sons, som grundades 1804
av bokhandlaren William Blackwood (1776—
1834); nuv. utgivare är dennes sonsons son
George William Blackwood (f. 1876).
Blackälven, biflod till Lilla Lule älv från ö.
Sarekområdet, uppkommer genom föreningen
av Rapaälven m. fl. fjällfloder.
Blad, växtorgan, som utgå från stammens
sidor och ha en begränsad tillväxt, med
tillväxtpunkten vanl. vid eller nära organets bas.
I allm. är det lätt att skilja mellan b. och
stam; det förra är vanl. utbrett, skivlikt, den
senare cylindrisk eller kägellik. Men det finns
även trinda b. (t. ex. barr) och tillplattade
stammar (t. ex. hos kaktusväxter). B. uppbära
normalt icke blommor eller andra b. B.
anläggas omedelbart nedanför den tillväxande
stamspetsen, leda sitt ursprung från
stammens barklager och visa sig i början som små
vårtlika upphöjningar. Vanl. når spetsen sin
fullständiga utbildning först.
B:s anordning på stammen,
bladställningen, är hos somliga växter sådan, att
på samma höjd sitta två eller flera b.
(motsatta el. kransställda b.), och därvid stå b. i
en krans mitt framför luckorna i den närmast
under befintliga. I andra fall stå samtliga b.
på olika höjd (»strödda» b.), men även då äro
de ordnade efter bestämda lagar. Väljer man
ett b. som utgångspunkt och följer stammen
genaste vägen till närmast ovanför sittande
b., går vidare till det nästa och fortsätter på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
