Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blanck, Erik Anton - Blanckenhorn, Max - Blancmangé - Blanco, Kap - Blandade lagar - Blandad vers - Blandat maner - Blandat äktenskap - Bland bill - Blandfolk - Blandkristall - Blandning - Blandningspyrometer - Blandningsräkning - Blandsäd - Blanka - Blanka vapen - Blankenberghe - Blankett - Blanklax - Blankläder - Blanko el. In blanco - Blankoaccept - Blankoendossemang - Blankofullmakt - Blankokredit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
477
Blanckenhorn—Blankokredit
478
1800-talets gotiserande romantik. — 1916 var
B. medredaktör av Göteborgs Handels- och
Sjöfartstidning, redigerade 1917—23 tidskr.
Forum och utger fr. o. m. 1921 Samlaren. R-nB.
Bla’nckenhorn, Max, tysk geograf och
geolog (f. 1861), var 1897—99 geolog i Egyptens
geol. undersökning, företog 1888 och 1894 samt
1902—08 resor i Syrien och Palestina, av vilka
länder han är en bland de bästa kännarna.
Har utgivit ett stort antal arbeten om
Palestinas geologi och geografi, vari han bl. a.
påvisat de pluvialperioder, som motsvara de
nordiska och alpina istiderna. O. Sjn.
Blancmangé [blämä-§e’, sv. uttal oftast
blamapjé’], fr., »vit mat», kall efterrätt av
gelatin, grädde, socker och vanilj m. m.
Blanco [-bla’rikå], Kap B., »vita udden»,
namn på många uddar. — 1. Udde på Saharas
v. kust, under 20° 46’ n. br. Sydgräns för
spanska Saharakusten. — 2. Udde på
Marockos västkust, 33° 15’ n. br.
Blandade lagar, se Civillag,
Ekonomisk lagstiftning.
Blandad vers, rimmad vers, där versfötter
av omväxlande byggnad användas vid sidan
av varandra. I svensk poesi förekommer
blandad vers mycket ofta och är inhemsk
där. Sällan använd under 16- och 1700-talet,
kom den ånyo till heders med romantikens
genombrott vid 1800-talets början.
Blandat maner, utförande av en gravyr eller
etsning med användande av två eller flera
särskilda metoder.
Blandat äktenskap, äktenskap mellan två
personer av olika religion.
Bland bill [bländ bil] kallas efter
förslagsställaren, amerikanske kongressledamoten R
i-chard Parkes Bland (1835—99), en 1878
antagen lag om Förenta staternas myntväsen.
Unionen hade 1873 beslutit övergång till
guldmyntfot. Men innan reformen hann
genomföras, hade Amerikas silverproduktion ökats
oväntat hastigt. Anhängare av den gamla
dubbla myntfoten utvecklade då stor energi
för återställande av densamma och vunno
genom Bland bill nästan sitt mål. Denna lag
ålade nämligen regeringen att köpa silver
för minst 2 och högst 4 mill. dollars i
månaden samt att mynta ut silvret till dollars
(med laglig betalningskraft) enligt ett en
gång för alla fastställt värdeförhållande
(1 : 16 mot guld), som redan från början var
alltför högt för silvret. Dessutom fick
finansdepartementet rätt att* utfärda sedlar (s. k.
silvercertifikat) mot avlämnande av silver.
Silvervärdet fortfor emellertid oavbrutet att
sjunka, silverdollars blevo alltmer
underhaltiga, och ingen ville mottaga dem, utan de
hopade sig i myntverkets källare, och endast
certifikaten blevo eftersökta. Först den stora
reformen 1900 bragte reda i det amerikanska
myntväsendet. E. Hkr.*
Biandfolk, se Människoraser.
Biandkristall, se Kristall.
Blandning benämnes ett sammansatt ämne.
vars beståndsdelar kunna förefinnas i olika
proportioner, i motsats till en kemisk
förening, vilken har konstant sammansättning.
Man skiljer mellan heterogena b. med
beståndsdelarna åtskilda av gränsytor, t. ex.
murbruk, och homogena b., likartade
genom hela massan, såsom blandkristaller av
iso-morfa ämnen, vätskelösningar och
gasblandningar. E-t N-n.
Blandningspyrometer, se Pyrometer.
Blandningsräkning, se
Alligations-räkning.
Blandsäd, två eller flera till mognad
avsedda sädesslag, odlade i blandning med
varandra. I mellersta Sverige odlas vanligen
korn i blandning med havre eller även med
ärter, vicker eller bådadera. Skörden
förbrukas mestadels till boskapsfoder. På mager
jord i de södra och västra landskapen odlas
vårråg och havre, i övre Norrland vårråg och
korn o. s. v. — Två olika säden, blandade
med varandra, kallas tvåbiand, tre, fyra och
fem trebiand, fyrbland och fembiand.
Fördelen av biandsädesodling består däri,
att åtskilliga växter ha i någon mån olika
näringsbehov, utbreda sina rötter i olika
jordlager, ej angripas av samma slags parasiter
och däri, att om väderleken blir olämplig för
det ena sädet, kan den vara bättre för det
andra o. s. v., vadan biandsädesskördarna i
allmänhet anses säkrare än de enbart odlade
sädena. Till grönfoder odlas ända till 4—5
särskilda slag, och därav erhållas å kraftig
jord de rikaste och mest givande
foderskördar; om dem brukas i allmänhet icke
benämningen blandsäd. (H. J. Dft.)
Blanka, drottning, se B 1 a n c h e.
Blanka vapen, anfallsvapen-, som brukas för
att utdela hugg och stötar.
Bla’nkenberghe [-bär^o], stad och
fiskar-hamn i belg. prov. Västflandern, vid Nordsjön,
17 km n. ö. om Ostende; 6,694 inv. (1924).
Näst Ostende Belgiens mest besökta badort.
Blanke’tt (fr. blanquette, litet vitt blad),
oskrivet kort, ifyllningsformulär, t. ex.
telegram- el. växelblankett.
Blanklax, se Laxfiskar.
Blankläder, se Läder.
Blanko el. In blanco (av sp. bla’nco, vit),
icke ifyllt ställe på växlar, fullmakter m. m.
Blankoaccept, se Blankoväxel.
Blankoendossemang, överlåtelse av en växel,
ett konossement el. dyl. genom att skriva
endast namnet på baksidan och sålunda utan att
anföra, till vem överlåtelsen sker.
Blankofullmakt, fullmakt in blanco, en
fullmakt, där den befullmäktigades person eller
uppdragets omfattning ej angivits; oinskränkt
fullmakt.
Blankokredit, en kredit, som icke är
betryggad genom hypotek eller garanti av
andra namn än låntagarens; tillstånd att på
en person utställa växlar till ett visst belopp
utan att hos honom äga någon fordran el. att
ha lämnat någon säkerhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
