- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 3. Bergklint - Bromelius /
487-488

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bleckvarutillverkning, Bleckslageri - Bleda - Blefarit, Blepharitis - Blefaroblast - Blehr, Otto Albert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

487

Bleda—Blehr, 0. A.

488

Fig. 7. Bottenfalsmaskinens
verkningssätt.

form. Vid framställning av figurer och dylikt
brukar man även p u n s a r (se d. o.).
Drivningen utföres mestadels mot ett mjukare
underlag, t. ex. becket på en drivkula eller
en blyplatta. Denna
arbetsmetod
användes huvudsakligen
inom
konsthantverket och kräver stor
skicklighet.

Upptryckning i
svarv sker vid
tillverkning av runda
eller ovala föremål
av kärlform och
tillgår så, att det runda

plåtämnet vikes över en förut framställd
schablon el. modell (patron), som roterar med
plåtämnet och är fastskruvad vid spindeln i en
trycksvarv. Tryckningen, som i många fall
sker i flera omgångar med upprepade
utglödg-ningar, utföres för hand med ett tryckstål
av lämplig form och åstadkommer, att blecket
smyger sig intill patronens yta och antar
dennas form. På detta sätt kan av en plan
kopparplåt framställas ända till en ihålig sfär med
blott en liten öppning för den delade patronens
utplockning. För att vid tryckningen minska
friktionen bestrykes blecket med något fett.
Pressning eller riktigare
formpressning är den arbetsmetod, som alltid
till-gripes, när det är fråga om masstillverkning
av ej alltför djupa bleckkärl eller andra

Fig. 8. Arbetsförfarandet vid uppdragning i press.

bleckföremål. Verktygen anordnas i dessa
fall ofta så, att utstansningen av ämnet
sker i samma operation som formpressningen.
Denna har samma ändamål som den ovan
beskrivna drivningen, och de mest olika
föremål och mönster kunna maskinmässigt
framställas på detta sätt. Formpressningen sker
mellan en dyna och en stämpel, av vilka den
ena innehåller en negativ och den andra en
positiv form av det blivande föremålet, så att,
när stämpeln pressas mot dynan, endast
ett mellanrum motsvarande bleckets tjocklek
uppstår. Maskinerna härför äro oftast
pressar av olika konstruktioner och någon gång
fallhammare (hejare).

Uppdragning i press skiljer sig från
formpressningen genom att uteslutande ha
till ändamål att fabriksmässigt framställa
djupare kärlformer men ej åstadkomma
inpressade mönster el. dyl. Arbetet går vid
uppdragning fortare än vid upptryckning och
lämpar sig även för massfabrikation av
rek

tangulära eller kvadratiska kärlformer.
Härför nyttjas dubbelverkande pressar. För
att icke blecket skall vecka sig, då
kärlformen pressas upp av ett plant bleckämne, måste
nämligen dettas kanter fasthållas av en
särskild plåthållare, medan
dragstansen pressar ämnet genom öppningen i
dragringen eller matrisen (se fig. 8), och
pressen måste därför åstadkomma särskilda
rörelser för plåthållaren och dragstansen. I
st. f. den förra kan bordet vara rörligt och
fasthålla ämnet mot en stillastående
plåthållare. Arbetet kräver noggrant utarbetade
verktyg och ett bra bleckmaterial. Mjukare
bleck (t. ex. koppar) är lättare att draga upp än
hårdare, tjock plåt lättare än tunn.

Sammanfogningen av de på något
sätt bearbetade bleckstyckena sker genom
falsning, nitning, svetsning eller
lödning (se dessa ord). Fordras att fogarna
eller skarvarna skola vara fullkomligt täta
mot vatten- eller gastryck, måste falsade eller
nitade sådana även lödas. — Färdiga
bleckvaror bruka förses med skyddande eller
prydande överdrag genom målning, lackering,
emaljering, galvanisering m. m. 0. B-n.

Bleda, bror till Attila (se d. o.).

Blefarlt, Blepharitis,
ögoninflamma-tion, se ögonsjukdomar.

Blefarobla’st, se Cell.

Blehr, Otto Albert, norsk politiker (f.
1847). Sakförare i Sogn sedan 1878, deltog han
med stor energi i vänsterns valrörelse 1882
och blev 1883 själv invald i stortinget, där
han tidigt förvärvade
stort inflytande och
invaldes i den
protokollskommitté (motsv. sv.

[-konstitutionsutskottet),-]

{+konstitutionsutskot-
tet),+} som 1883 hade
att granska ministären
Selmers
konstitutionella politik. Han var
1884 jämte V. S. Dahl
vid riksrätten aktor
mot ministären. B. tog
verksam del i arbetet
på införande av jury

(1887). Vid stortingsvalen 1888 föll han igenom,
blev 1889 lagman i Hålogalands lagsaga och var
i Steens första ministär 1891—93 statsminister
i Stockholm. Vid sin avgång blev han lagman
i Oslo lagsaga. B. blev 1895 led. av
unionskommittén och tillhörde där den norska grupp,
som påyrkade särskild utrikesstyrelse och
särskilt diplomat- och konsulatväsen för
vartdera riket. 1895—97 var han ånyo led. av
stortinget, omvaldes men ingick strax efter
stortingets sammanträdande 1898 i Steens andra
ministär som statsminister i Stockholm. April
1902 avlöste han Steen som regeringschef.
Under B:s statsministertid ägde de
betydelsefulla unionella konsulatunderhandlingarna rum
och tillkom kommunikén av 24 mars 1903.
Ministären B. avgick 21 okt. 1903 och
efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:12:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdc/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free