- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 3. Bergklint - Bromelius /
493-494

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blekinge - Geologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

493

Blekinge (Geologi)

494

andra former äro långasjö- och
halengrani-ten. Alla dessa graniter ha i hög grad tagits
i bruk av stenindustrien. B:s urberg
genomsättes av ett antal yngre diabasgångar (se
kartskiss). Bergarten är olivindiabas.
Diabas-gångarnas bredd överstiger sällan 40 m.

Av kambro-siluren finnas i B. endast
obetydliga rester av den underkambriska
sandstenen, som bildar undergrunden på
Kalmarsunds fastlandssida. Yngre sediment saknas
sedan ända till den yngre delen av
kritforma-tionen. B :s krita står i omedelbart samband
med n. ö. Skånes. Rester av kaolinbildningar
ha endast på enstaka ställen blivit bevarade
genom den överlagrande kritans skydd, t. ex.
vid Kuggeboda i Listerby socken och på
Ryssbergets östsida, vid örelycke och Möllebjörke,
där kaolinet bildar underlaget för en till
kritan hörande sandsten, r y e d a 1 s- el. h o 1 m
a-sandstenen, vilken fått användning vid
glasfabrikation. I övrigt är kritan utbildad
som kalksten, väsentligen som en på fossil rik
skalgruskalk, dels inom ett större samlat
område på Listerhalvön, särskilt vid Hörvik, och
dels på enstaka spridda förekomster, såsom i
Jämshög (Gillaruna), vid Karlshamn (Pen-

ningberget) och vid Kuggeboda.
Paleonto-logiskt tillhör B:s krita de två yngsta
zonerna av senon, vilka karakteriseras av
belem-niterna Actinocamax mammillatus och
Belem-nitella mucronata.

De lösa jordlagren inom B. äro övervägande
morängrus; av glacifluviala bildningar
förekommer ett antal rullstensåsar med n. v.—s. ö.
riktning, vilka komma ned från det
småländska höglandet. Här och där förekomma vid
dem rullstensfält, bland vilka märkes det väl
utbildade randdelta, som Ronnebyåsen bildar
vid Bredåkra. Av senglaciala och postglaciala
avlagringar märkas sand- och leravlagringar,
särskilt i de lägre liggande dalarna. Den
senglaciala marina gränsen har ett läge av från
56,6 till omkr. 60 m och litorinagränsen från
8,5 till 10 m. Strandvallar äro tämligen
sällsynta och saknas i allmänhet på
skärgårds-kusten; talrikast förekomma de, såväl
senglaciala som litorinavallar, i v. på Listerlandet och
i ö. på Kalmarsundskusten. Smärre torvmossar
förekomma spridda över hela B., i
kusttrakterna något mera sparsamt. Litt.: A.
Blomberg, »Geol. beskrifning öfver B. län», Sveriges
geol. unders., Ser. Ca No 1 (1900). K. A. G.

Karta
över

BERGGRUNDEN

BLEKINGE

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:12:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdc/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free