Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blekinge - Etnografi - Vapen - Allmogemålet - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
Blekinge
(V apen—Historia)
498
Stuga av sydgötisk typ i Hjortsberga socken.
lågo sålunda nere i strandbygden. Under
föregående sekler hade emellertid även
landskapets inre delar översållats med mindre
bosättningar i form av torp och smågårdar,
vilka dock så småningom utvuxit till glesa
byar. Byformerna erinrade, innan de genom
skiftena under 1800-talet började upplösas,
närmast om Skånes. Gårdstyperna torde förr
också delvis ha varit av skånsk typ, men
numera är detta fallet endast på Listerhalvön,
såsom Nordiska museets byundersökningar
visat. Den ledande hustypen har varit den
»sydgötiska» (se ovanstående bild), som också
präglat n. Skåne och s. v. Småland. Denna
består av en lägre stuga och ett högre »härbre»
eller loft vid vardera husgaveln eller åtm. vid
den ena. över Småland inträngde dock de
mellansvenska hustyperna så småningom, särskilt
i öster. Även eldstäderna visa liknande fördel-
Festdräkt för flicka. Medelstads härad.
ning. I allmänhet är det Ronnebyåns
vattenområde, som bildat gräns. Sålunda tillhöra
de för Sydsverige utmärkande sättugnarna av
järn endast landskapets v. del. Andra former,
som äro besläktade med de skånska, äro nu
trängda ännu längre tillbaka mot v.
Husgeråd och möbler äro ofta konstnärligt
utformade och delvis också originella.
Förbindelsen tvärs över Östersjön är dock ofta
mycket påtaglig. Bland textilierna äro de
vita broderade hängklädena samt vävnaderna
i opphämta mycket typiska. Genom det rika
inslaget av siden ha de kvinnliga
allmogedräkterna i B. fått en särskild elegans.
Karakteristiska detaljer äro axelschalen, som
lägges in under västen med snibbarna
fram-stiekande under denna, de rikt broderade, vid
axlarna nedhängande klaffarna och de i
strumporna infällda kilarna. Dräkten skiftar dock
i landskapets olika delar; så torde de
egendomliga tallriksformade mössorna vara
inskränkta till Medelstads härad. De till
festdräkten hörande små väskorna bundos i östra
delen av landskapet med ett snöre om livet,
i västra delen knäpptes de fast vid
kjollin-ningen, och även utseendet växlar. Till
mansdräkten hörde en kort tröja med dubbla
knapprader, hög hatt och knäbyxor. Att de senare
här synnerligen tidigt ersattes med långbyxor,
beror kanske på inflytande från
sjömanskostymen. Folkdräkterna i B. leva nu endast
ett artificiellt liv. S. E-n.
Vapen. B. torde under medeltiden ha varit
det enda av landskapen i Skåneland, som förde
ett för de olika häradena gemensamt sigill.
Detta visade som vapen i rött fält en med
bladverk smyckad kulle, som höjde sig ur
växelvis blå och vita böljor och överst
kröntes av en gyllene krona. Sedan Sverige tagit
B. i besittning, ändrades vapnet (se bild
sp. 491).
Om allmogemålet i B. se Svenska språket.
Historia. Sedan B., som kristnats i senare
hälften av 1000-talet (se ovan), 1242 blivit
hertigdöme åt Knut Valdemarsson, hemföll det
vid hans död 1260 åter till kronan. Det
lämnades 1329 som pantlän till greve Johan av
Holstein, men till följd av det förtryck, som
han och hans fogdar utövade, gav sig B.
liksom Skåne och ön Ven 1332 under svenske
konungen Magnus Eriksson, vilken senare s. å.
även förvärvade det för greve Johan utfärdade
pantbrevet. Sedan Valdemar Atterdag 1360
vunnit Hälsingborg, Skånes huvudfästning,
intog han snart även hela B. Som gränslandskap
hemsöktes B. under de många svensk-danska
krigen ofta av svenska härjningståg: av
Engelbrekt 1436, Karl Knutssons trupper 1452 (då
Lyckeby intogs), Svante Sture 1509, Berent
von Melen för Gustav Vasas räkning 1523,
Erik XIV 1564 (då Ronneby stormades och
förstördes), Gustav Adolf 1611 (då den
nyanlagda staden Kristianopel stacks i brand). Till
Sverige avträddes B. av Danmark i
Roskilde-freden 28 febr. 1658. — B. var under danska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
