Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blekinge - Historia - Blekinge bataljon - Blekinge kustbanor (B. K. B.) - Blekinge län - Blekinge läns folkhögskola - Blekinge Läns Tidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
Blekinge bataljon—Blekinge Läns Tidning
500
tiden delat i två huvudlän, Sölvesborgs och
Lyckås’ (efter 1601 Kristianopels); nu kom det
först att inom skånska generalguvernementet
lyda under landshövdingen i Kristianstad men
förenades 1680 med Kalmar län och fick redan
1683 egen landshövding. Pesten bortryckte
1710—11 stora delar av befolkningen.
Litt.: N. H. Sjöborg, »Blekings historia och
beskrifning» (2 dir, 1792—93); A. V. Gynther,
»Blekings historia och beskrifning» I (1847);
P. Hallerman, »Tillståndet i B. under det stora
nordiska kriget», i Karolinska förb:s
årsbok för 1916 (1917). L. WblL*
Blekinge bataljon (n:r 30) uppsattes 1886
för att tjäna som stam för Blekinge läns
beväring. Dess befäl togs huvudsakligen från
Marinregementet (se d. o.). Bataljonen, vars
mötesplats var Bredåkra nära Ronneby,
ingick 1902 i Karlskrona
grenadjär-regemente (se d. o.). C. O. N.*
Blekinge kustbanor (sign. B. K. B.) omfattar
linjerna Karlskrona—Kristianstad, Sandbäck—
Olofström, Sölvesborg—Hörviken samt bispår
från Ronneby till Ronnebyredd, från Bromölla
till Ivö kaolinbruk och från Djupadal till
Kallinge bruk. Sammanlagt 165 km; smalspåriga
(1,067 m). Äges av a.-b. Blekinge kustbanor
(hette till 1918 Mellersta Blekinges
järn-vägs-a.-b.).
Blekinge län omfattar landskapet Blekinge;
3,03 8,67 kvkm, därav 2,908,63 kvkm land och
130,04 kvkm vatten; 148,872 inv. (1924). Det
är till arealen det minsta och till folkmängden
det tjuguförsta av Sveriges län. 1750 var B:s
folkmängd 46,000, år 1810 69,749 och 100 år
senare 149,359. Ända till 1865 ökades
folkmängden tämligen jämnt och fördubblades
från 1805 till 1865, därefter avtog ökningen
alltmera, och under de sista åren har det varit
tillbakagång. Av länets ägovidd utgöra åker
och annan odlad jord 61,179 har (21,1 %),
naturlig äng 10,530 har (3,6 %) samt skogs- och
hagmark 194,360 har (66,8 %). Större delen av
jorden utgöres av stenbundet men ganska
fruktbart morängrus, varför mycket råg och
potatis odlas. 1923 skördades 3,829 ton vete,
21,378 ton råg, 2,903 ton korn, 17,300 ton
havre, 5,483 ton blandsäd, 123,039 ton potatis,
1,730 ton sockerbetor, 75,342 ton
foderrotfrukter samt 73,590 ton hö. Enl. senaste
hus-djursräkningar finnas i B. omkr. 12,500 hästar,
48,300 nötkreatur, 29,800 får och 19,300 svin.
1922 funnos 20 mejerier, som mottagit något
över 21 mill. kg oskummad mjölk till ett
värde av 3,407,203 kr. Länet kan utföra
lantmannaprodukter. Fisket är betydande. 1922
funnos 1,139 yrkesfiskare, 2,068 pers, hade
det som binäring. Huvudsakligen fångas sill
(strömming), torsk, ål och flundra. Fångstens
värde: 1,568,191 kr. (saltsjöfisket 93,8 %).
Stenindustrien är näst Bohusläns den mest
betydande i riket och sysselsatte 1,833
arbetare 1922. Tillv.-värdet av gatsten var s. å.
1,503,400 kr. F. ö. märkas järnindustri,
skeppsbyggen, textilindustri samt råsockertillverk-
ning. Tills. 270 fabriker med 7,436 arbetare
och 62,240,000 kr. tillv.-värde (1922).
Handelsflottan 92 fartyg på 14,161 nettoton.
Järnvägarnas längd 323 km. Tax.-värde å
jordbruksfastighet 97,790,200 kr., å annan
fastighet 157,241,000, å bevillningsfri egendom
56,375,100 kr. Den uppskattade inkomsten är
82,655,000 kr., därav 30,383,000 på
landsbygden (1923). — I judiciellt hänseende är
länet indelat i 4 domsagor, var och en
omfattande 1 tingslag och 1 härad, nämligen
östra, Medelstads, Bräkne och Listers härad
med resp, tingsplatser i Lyckeby, Ronneby,
Hoby och Sölvesborg, med vad till hovrätten
över Skåne och Blekinge. Administrativt
omfattar B. 4 städer: Karlskrona, Ronneby,
Karlshamn och Sölvesborg, med var sin
råd-sturätt; 1 köping (Kristianopel) och 1
muni-cipalsamhälle (Långö) samt 35 socknar, av
vilka Hasslö och Aspö socken är delad på två
församlingar, medan Ronneby stad och
landskommun utgör en församling och Augerums
socken har en kapellförsamling. Landsbygden
är delad i 3 fögderier (Karlskrona, Ronneby
och Karlshamns) med 4 landsfiskalsdistrikt i
varje.— Länet tillhör första
arméfördelnings-området. Karlskrona grenadjärreg.,
Karlskrona kustartillerireg. och en av Flottans
stationer äro förlagda till Karlskrona. Länet ingår
i S. postdistriktet, Första telegrafdistriktet, S.
väg- och vattenbyggnadsdistriktet och S.
skogsdistriktet (Blekinge revir). 3 lantmäteridistrikt,
5 provinsialläkar- och 1 extra
provinsialläkardistrikt samt 4 veterinärdistrikt.
Länslasarett i Karlskrona och Karlshamn. Högre
allmänt läroverk i Karlskrona, realskola i
Karlshamn, kommunala mellanskolor i Ronneby
och Sölvesborg, folkhögskola och
lantmannaskola i Bräkne-Hoby. Bildar med
Kristianstads län en valkrets till Första kammaren
(10 representanter i hela valkretsen), till
Andra kammaren f. n. en valkrets med 6
representanter. ö.
Blekinge läns folkhögskola, upprättad 1869
i Mörrum, flyttad 1885 till Ronneby, från
1916 förlagd till Bräkne-Hoby, omfattar
vinterkurs för män och sommarkurs för kvinnor,
lantmannaskola (fr. 1887) och slöjd- och
hus-modersskola (fr. 1917). Äges av Blekinge läns
landsting.
Blekinge Läns Tidning utkommer i
Karlskrona 6 ggr i veckan. Den uppsattes 1869
som halvveckotidning, bytte 1873—81 flera
gånger namn (»Nya B. L. T.», »Nyaste B. L.
T.» o. s. v.) och utgivare men återgick 1881 till
det urspr. namnet. Ägare var sedan 1878
boktryckaren Göte Fredrik Bjurman (1850—1914),
tidningens utgivare sedan 1881. A.-b.
Blekinge Läns Tidning bildades 1911 (aktiekap.
110,600 kr. 1924), som 1919 inköpte det
tryckeri, där tidningen tryckts och varifrån
bolaget jämväl utger tidningen Karlshamn och
Ronneby Tidning (se d. o.). Redaktör är
sedan 1914 Bengt Erik Lindberg (f. 1874
16/n). Tidningens politiska färg är frisinnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
