Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blixen-Finecke, Carl Fredrik Axel Bror - Blixt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Blixt
520
Fig. 1. Fotografi med fast kamera av en blixturladdning.
slog han en ömsesidig adoption av de två
nordiska konungahusen, så att den längst levande
manslinjen skulle ärva alla tre kronorna. Vid
ministären Halls avgång 1859 blev B.
utrikesminister och minister för Slesvig (dec. 1859—
febr. 1860) i ministären Rotwitt, som stödde
sig på bondevännerna. 1861 bildade B. i
förening med bondevänliga och grundtvigianska
element Dannevirkeforeningen för att pressa
ministären Hall till en kraftigare Ejderpolitik.
Då konflikten med Tyskland närmade sig,
insåg emellertid B. klarare än de flesta, att
regeringens politik i mycket vilade på illusioner.
Han sökte därför genom ett brev till sin
ungdomsvän Bismarck, som nyligen blivit
preussisk ministerpresident, bana väg för en
fredlig uppgörelse. Mest för att vinna tid
mottog Bismarck vänligt B:s hänvändelse, som
emellertid av den nationalliberala pressen i
Danmark tillskrevs dåliga motiv. B. drog sig
1864 tillbaka från aktiv politik. Ths.
Blixt, ljusfenomen, som uppkommer vid
plötslig urladdning av åskmolnens
elektricitet. I vissa delar av dessa uppträda
nämligen mycket starka elektriska laddningar
med fältstyrkor på hundratusentals
volt/me-ter. På grund av åskmolnens ofta
oregelbundna form överskrider fältstyrkan lokalt
inom molnen eller i deras närhet på jordytan
luftens elektriska hållfasthet (20—30,000
volt/cm), och följden blir urladdningar i form
av b. Vanl. ske urladdningarna mellan
molnens inre delar, från dem upp mot högre
luftlager och mera sällan mellan molnen och
jord, i vilket fall b. säges »slå ned».
Av b. förekomma några sällsynta och
svårförklarliga former, såsom pärlbands- och
klotblixtar. De senare uppnå vanl. en knuten
hands storlek och röra sig oftast långsamt i
oregelbundna banor. De kunna iakttagas
under flera sekunder och försvinna ljudlöst eller
med en knall.
Ytblixtar utgöras av glimningsfenomen inom
större molnpartier, till skillnad från de s. k.
kornblixtarna, som utgöra återsken från moln
av b. på ända till 20—30 mils avstånd. Den
vanligaste blixtformen är linjeblixten. Enligt
fotografier utgöres en dylik oftast av en
huvudkanal med flera karakteristiska bigrenar,
påminnande om ett flodsystem (se fig, 1).
Enligt fotografier av b. med en rörlig kamera
(se fig. 2) utgöres en för ögat synlig b. ofta
av flera på varandra följande, i samma kanal
gående urladdningar, som successivt tränga
allt längre fram. Längden av linjeblixtar
från moln till jord uppgår sällan till mer än
2—3 km, b. mellan olika åskmoln, särskilt
horisontala, kunna uppnå längder av 10, i
sällsynta fall 20 km. Ur fältstyrka och
blixtlängd skattar man spänningen i en kraftig b.
till omkr. 100 mill. volt, medan strömstyrkan,
beroende på motstånd och urladdningstid,
torde röra sig mellan 20,000 och 100,000 ampère.
B. ansågs tidigare utgöras av
växelströms-urladdningar. Nyare undersökningar visa, att
urladdningarna ha likströmskaraktär, där
varaktigheten i regel kan växla mellan några
tusendels och hundradels sekunder. Man har
t. o. m. observerat b., som haft en sekunds
varaktighet, i vilket fall b. utgjordes av ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
