Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blindundervisning - Blindvård - Blink, Carl - Blinkfyr - Blinkstjärnor - Blinning - Bliss, Tasker Howard - Blitum - Blix, Elias - Blix, Magnus Gustaf - Blix, Ragnvald - Blixen-Finecke, von, släkt - Blixen-Finecke, Carl Fredrik Axel Bror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Blindvård—Blixen-Finecke
518
givit. De s. k. kvinnliga handarbetena lämpa
sig väl ur uppfostringssynpunkt men ge
mycket ringa inkomst. Numera lära flickorna
med framgång vävning och matlagning.
Musiken har stor betydelse för blinda som
bildningsmedel och även för deras självförsörjning,
varför den vid alla institut förekommer som
undervisningsämne. Särskilt i England går
man långt häri. Brailles system användes
till nottryck. Fiolen och flöjten locka
emellertid ofta till gatumusikantens
demoraliserande liv. Som organister och pianostämmare
finna många blinda god utkomst. Lämnad åt
sig själv, rör sig den blinde föga. Utmarscher,
gymnastik och dans äro därför viktiga
moment i hans uppfostran.
Obligatorisk undervisning för blinda barn är
förutom i Sverige föreskriven endast i ett fåtal
länder, tidigast i Sachsen-Weimar (1873). G. Å.
Blindvård avser att skaffa blinda nödig
specialutbildning till lättnad mot lytets börda
och som hjälp till förvärvsarbete. För b:s
uppkomst, fortgång och nuv. ståndpunkt i olika
länder redogöres i Blindvårdssakkunnigas
betänkande 10 april 1922. G. Ä.
Blink, Carl, pseudonym för Louise
Elisabeth Stjernström (se d. o.).
Blinkfyr, se Fyrväsen.
Blinkstjärnor, se Variabla stjärnor.
Blinning, se Bromsar.
Bliss, Tasker H o w a r d, nordamerikansk
militär (f. 1853). Blev officer vid fältartilleriet
1875, deltog 1898 i fälttåget på Portorico,
tjänstgjorde 1905—09 som brigadjär på
Filippinerna samt blev 1915 generalmajor och
biträdande generalstabschef. Under världskriget
var B. sept. 1917—maj 1918 generalstabschef
hos de amerikanska truppernas i Frankrike
överbefälhavare, general Pershing, blev
därefter general och medlem av högsta
krigsrådet. B. var en bland Förenta staternas
delegerade under fredsförhandlingarna 1919—20,
avgick 1920 ur aktiv tjänst och har sedermera
framträtt som fredsvänlig politisk talare.
Blftum, se Sminkbär.
Blix, Elias, norsk teolog och orientalist
(1836—1902). Blev 1879 e. o. prof, i hebreiska
vid Kristiania universitet och 1884 chef för
kyrko- och undervisningsdepartementet i
ministären Sverdrup, där han snart kom att
tillhöra den grupp, med vilken Johan och Jakob
Sverdrup icke drogo jämnt. Han avgick 1888
och återvände till universitetet. Utgången
från allmogen, var B. från ungdomen en varm
anhängare av »målstrævet» och författade på
landsmål »Nokre salmar, gamle og nye» (1869
—75), vilka utmärkte sig för trosvärme och
innerlighet och 1892 auktoriserades till
offentligt bruk av de församlingar, som så önskade.
B. arbetade dessutom på att översätta bibeln
till landsmål och hade väsentlig andel i den
1890 utkomna övers, av N. T.
Blix, Magnus Gustaf, fysiolog (1849
—1904). Med. dr i Uppsala 1880, blev B. s. å.
docent och 1882 laborator i fysiologi därstädes
samt professor i fysiologi i Lund 1885. Rektor
för Lunds univ. 1899—1904, bearbetade B.
företrädesvis muskel- och sinnesfysiologien.
Särskilt berömd är hans upptäckt 1883 av
kall-och varmpunkterna i
huden (se H u d s i
n-n e n). Vidare må
anföras hans
undersökningar av
muskelela-sticiteten, muskelryckningen, värmeutvecklingen i musklerna i
vila och arbete samt
hans teori angående
muskelkontraktionen.
B. har konstruerat en
hel del utmärkta
fysiologiska instrument, så-
som oftalmometer, myograf, muskelindikator,
termogalvanometer m. fl. Led. av Vet.-akad.
1892. Hans forskning utmärktes av sträng
kritik och stor originalitet. Jfr biogr. över B.
av J. E. Johansson i Hygiea 1904. (J. E. J-n.)
Blix, Ragnvald, norsk tecknare (f. 1882),
känd genom sina karikatyrer i norska, tyska,
franska och svenska tidningar (flera
samlingar särskilt utgivna). G-g N.
Blixen-FLnecke, von, svensk och dansk
fri-herrlig släkt, urspr. härstammande från
Vor-Pommern, där den omtalas på 1200-talet. Till
Sverige inkom släkten med kornett Fredrik
August von Blixen, vilken naturaliserades som
svensk adelsman 1723. Friherrlig blev släkten
i Sverige 1772 (von Blixen), i Danmark
1802 (Blixen-Finecke). Namnet Finecke
tillädes efter kammarjunkare T. E. F. von
Finecke, som för släkten stiftade
fideikommisset Dallund på Fyn. I Skåne innehar den
fideikommisset Näsbyholm (se d. o.).
Blixen-FLnecke, Carl Fredrik Axel
Bror, frih., dansk politiker (1822—73).
Under sina universitetsstudier i Tyskland var
han kamrat med Bismarck. 1850 var han
med-stiftare och förste ordf,
i de stora godsägarnas
»grundejerforening»,
som skulle utgöra en
motvikt mot
demokratiska tendenser. Ilan
var nu aristokratisk
helstatsman. B. gifte
sig 1854 med
prinsessan Augusta av Hessen,
syster till tronföljaren
prins Kristians
(Kristian IX) gemål.
Efter en tillfällig
bryt
ning med Fredrik VII tog B., som även innehade
fideikommisset Näsbyholm i Skåne, ss. svensk
friherre säte på riddarhuset 1856. När B. åter i
Danmark framträdde som politiker, hade hans
politiska uppfattning undergått en väsentlig
förändring till demokrati, Ejderpolitik och
skandinavism. I den uppseendeväckande
broschyren »Skandinavismen praktisk» (1857) före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
